Kerstin Keen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kerstin Margareta Keen (till 1961 Nilsson), född 1 september 1939 i Malmö, är en svensk historiker, utbildningschef och politiker för Folkpartiet.[1]

Kerstin Keen är dotter till ingenjören Edvin Nilsson och lågstadieläraren Margareta Nilsson, född Lundin. Hon blev filosofie kandidat 1962, filosofie magister 1963 och tog lärarexamen 1964 samt verkade därefter vid olika skolor i Göteborg. Hon doktorerade i historia 1975 på en avhandling om kontakter mellan Europa och södra AfrikaTwo decades of Basotho development 1830-1850.[2]

Därefter var Kerstin Keen forskarassistent och universitetslektor 1976–83 vid Göteborgs universitet, varefter hon var utbildningschef i Volvokoncernen 1983–91. Under åren 1991–94 var hon en av sex regionchefer i det nybildade Skolverket. Från 1994 till 1998 var hon VD för Högskolan för lärarutbildning och kommunikation vid Högskolan i Jönköping.

Hon var riksdagsledamot för Göteborgs kommuns valkrets 1986–88. Hösten 1986 ersatte hon Björn Molin, som lämnade riksdagen efter att ha blivit utnämnd till landshövding i Hallands län.[3] I riksdagen var hon suppleant i utbildningsutskottet och engagerade sig främst i utbildnings- och kulturpolitik.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Öhrström Kerstin, Andersson Sigrid, red (1988). Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok [1988]. Stockholm: Norstedt. sid. 247. Libris länk. ISBN 91-1-863422-2 
  2. ^ Keen, Kerstin (1975) (på eng). Two decades of Basotho development 1830-1850: studies in early Afro-European contacts in Southern Africa. Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg, 0346-914X ; 9. Göteborg: Univ. Libris länk 
  3. ^ Wettergren Anders, red (2014). Ett liberalt fäste: 80 år med Folkpartiet i Göteborg. Göteborg: Folkpartiet liberalerna i Göteborg. sid. 69. Libris länk. ISBN 9789163748516 
  4. ^ Asker, Björn; Norberg Anders (1996). Enkammarriksdagen 1971-1993/94: ledamöter och valkretsar. Bd 2, Hallands län, Göteborgs kommun, Bohuslän, Älvsborgs läns norra, Älvsborgs läns södra, Skaraborgs län, Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Kopparbergs län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län, Norrbottens län, register band 1-2. Stockholm: Sveriges riksdag. sid. 100. Libris länk. ISBN 91-88398-16-1 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Asker, Björn; Norberg Anders (1996). Enkammarriksdagen 1971-1993/94: ledamöter och valkretsar. Bd 2, Hallands län, Göteborgs kommun, Bohuslän, Älvsborgs läns norra, Älvsborgs läns södra, Skaraborgs län, Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Kopparbergs län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län, Norrbottens län, register band 1-2. Stockholm: Sveriges riksdag. sid. 100. Libris länk. ISBN 91-88398-16-1 
  • Keen, Kerstin (1975) (på eng). Two decades of Basotho development 1830-1850: studies in early Afro-European contacts in Southern Africa. Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg, 0346-914X ; 9. Göteborg: Univ. Libris länk 
  • Wettergren Anders, red (2014). Ett liberalt fäste: 80 år med Folkpartiet i Göteborg. Göteborg: Folkpartiet liberalerna i Göteborg. sid. 69. Libris länk. ISBN 9789163748516 
  • Öhrström Kerstin, Andersson Sigrid, red (1988). Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok [1988]. Stockholm: Norstedt. sid. 247. Libris länk. ISBN 91-1-863422-2 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Wettergren Anders, red (2014). Ett liberalt fäste: 80 år med Folkpartiet i Göteborg. Göteborg: Folkpartiet liberalerna i Göteborg. Libris länk. ISBN 9789163748516 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]