Visa källa för Kloster

{{fler källor|månad=2014-07}}
{{förväxlas|Konvent (kloster)}}
{{olika betydelser}}
[[Fil:Gråbrödraklostret i Ystad 03.jpg|thumb|[[Klostret i Ystad|Gråbrödraklostret i Ystad]].]]
[[Fil:Манастир блаженој МАТРОНИ МОСКОВСКОЈ 01.jpg|miniatyr|[[Ritešićklostret]] i [[Ritešić]], [[Serbiska republiken]], [[Bosnien och Hercegovina]].]]
[[Fil:Vidyashankara Temple at Shringeri.jpg|thumb|[[Vidyashankaratemplet]] i [[Sringeri]], [[Indien]], är en [[hinduism|hinduistisk]] ''matha'' (kloster).]]
[[Fil:Simonopetra Aug2006.jpg|thumb|[[Simonos Petra]] är ett av 20 [[ortodox kristendom|ortodoxa]] kloster på den självstyrande halvön [[Athos]], [[Grekland]].]]
[[Fil:Enryakuji_Konponchudo02s5s3200.jpg|thumb|Konpon-chūdō, huvudbyggnaden vid det buddistiska [[Enryakuji]].]]
[[Fil:AlsikeKloster1905.jpg|miniatyr|[[Alsike kloster]].]]
Ett '''kloster''' (från [[latin]]ets ''claustrum'', "inhägnat område") är ett [[byggnadskomplex]] avsett som bostad för en grupp personer som valt att leva avskilt från det [[Sekularism|sekulära]] (världsliga) samhället, för att kunna ägna sitt liv och arbete åt [[religion|religiösa]] ändamål eller religionsutövning enligt ett särskilt [[Klosterregel|regelverk]]. De flesta klosterområden har en inre del som inte får beträdas av utomstående utan särskilt tillstånd, i kristen kontext ofta kallad ''[[Klausur|klausuren]]'' efter det latinska grundordet.

Kloster förekommer i flera [[religion]]er, bland annat [[kristendom]], [[buddhism]], [[daoism]], [[hinduism]]. Närliggande är också [[Indien|indiska]] [[klipptempel]].

==Buddhismen==
[[Buddhism]]ens grundläggande organisatoriska enhet är klostret (''sangha'') som utgör en kärna, till vilken lekmannautövare kan knytas på ett sätt som liknar kristna [[Tredjeorden|tertiärmedlemmars]] eller [[Oblat (ordensliv)|oblaters]] knytning till ett kloster eller en orden. Buddhistklostrens uppkomst är svår att datera, men existerar sedan buddhismens uppkomst – på grund av dateringssvårigheter vid en tidpunkt infallande allra senast ca 400 f.Kr.{{Förtydliga|Varför är det svårt att datera? Finns det källor till påståendet om årtal?|datum=2022-06}}.

Sydasiatiska buddhistkloster följer klosterregeln ''sthaviravadavinaya'', vars nunne-gren dog ut för många århundraden sedan.{{När/sub|datum=2022-06}} Leksystrar under mindre stränga löften existerar dock även inom denna gren av buddhismen. Inom [[Theravada]]-buddhismen är det vanligt att lekmannaungdomar lever under klosterlöften under några veckors tid innan de fortsätter med högre studier eller gifter sig.

I [[Kina]], [[Korea]] och [[Taiwan]] finns både munkkloster och nunnekloster, som vanligtvis följer klosterregeln ''[[Dharmaguptaka|dharmaguptakavinaya]]''.

I [[Japan]] finns både munkkloster och nunnekloster, som antingen är organiserade efter kinesiskt mönster eller följer [[Bodhisattva|bodhisattvalöftena]]. I den sistnämnda gruppen träningsföreskrifter ingår inte löftet att förbli ogift, och det finns därför i Japan, den från andra buddhistiska riktningar avvikande, seden att knyta gifta tempelföreståndare till kloster.

I [[Tibet]] finns både munkkloster och nunnekloster, som vanligtvis följer klosterregeln ''[[Mūlasarvāstivāda|mulasarvastivadavinaya]]''.

== Daoismen ==
Inledningsvis var [[daoism]]en inte organiserad i kloster, men med början i [[Lingbao]]-daoismen på 400-talet influerades daoister av den kinesiska buddhismens klosterorganisation. [[Quansheng|Quanzhen]]- eller [[Longmen]]-daoismen har vidarefört denna organisation, och dess högkvarter ''Vita molnens kloster'' existerar (efter några decenniers stängning under 1950 till 1970) ännu i Beijing.{{Källa behövs|datum=2015-07}}

== Kristendomen ==
Den kristna klosterrörelsen uppstod i [[Egypten]] under [[300-talet (sekel)|300-talet]]. Det första klostret grundades där av [[Pachomios]], som även skrev en [[klosterregel]] – en handledning med vägledande föreskrifter för livet i klostren.<ref>{{bokref|efternamn=Tarald|förnamn=Rasmussen|titel=Kristendomen- En historisk introduktion|år=2007|utgivare=Artos|isbn=978-91-7580-336-4|sid=108}}</ref> Klosterväsendet spred sig sedan snabbt inom det [[romerska riket]] genom bland annat [[Martin av Tours]] och [[Johannes Cassianus]].

Under [[medeltiden]] slöt sig västerländska kloster samman i [[Orden|klosterordnar]] fristående från [[stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stiften]]. Förebilden var klostret i [[Monte Cassino]], enligt traditionen grundat år 529 av [[Benedikt av Nursia]]. De för bevarandet av [[antiken]]s kultur och lärdom så viktiga [[klosterskolor]]na, uppstod i benediktinklostren, och sådana bildades också av [[Dominikanorden|dominikaner]] och [[Franciskanorden|franciskaner]]. I första hand hade dessa skolor till uppgift att utbilda nya generationers munkar och nunnor.

På svenska skiljer man inte alltid mellan egentliga kloster och [[konvent (kloster)|konvent]], [[kongregation]]er och [[Religiösa ordnar|ordnar]], men egentliga klosterordnar är enbart [[benediktinorden]], [[cisterciensorden]], [[kartusianorden]], [[birgittinorden]], [[johanniterorden]], [[helgeandsorden]] och [[trappistorden]].{{Förtydliga|Vad betyder egentlig och oegentlig klosterorden?|datum=2022-05}}

Under en mellantid under senantiken och tidig medeltid växte antalet handledningar med vägledande föreskrifter – så kallade [[Klosterregel|klosterregler]] – hastigt, i tanken att varje kloster eller kapitel skulle ha sin egen klosterregel. Några av dessa klosterregler innehöll mycket stränga föreskrifter, det gäller till exempel flera klosterregler som tillämpades på [[Irland]], i [[Britannia|Britannien]] och [[Gallien]]. När Benedikt av Nursia skrev [[benediktinregeln]], var det i syfte att finna en medelväg mellan stränghet och släpphänthet, och hans klosterregel används även inom cisterciensorden, kartusianorden och trappistorden.

Den algeriske biskopen [[Augustinus av Hippo]] (354–430) levde med sin domkyrkas prästerskap i ett kapitel under [[egendomsgemenskap]] och i [[celibat]], och författade ett brev med anvisningar till en [[Kristna kommuniteter|kommunitet]] med kvinnor. Detta brev bearbetades tidigt till ''Den helige Augustinus regel'' (eller [[Augustinregeln|Augustinerregeln]]), och kom främst att användas av präster som slöt sig samman i kommuniteter (kapitel). Medlemmarna av sådana kapitel kallas för [[Kanik|''reguljärkaniker'']] (i syfte att skilja dem från domkyrkopräster som inte lever i kommuniteter – så kallade ''sekulärkaniker''). Varje kapitel eller orden försåg med tiden Augustinus regel (som är mycket kort och odetaljerad) med sina egna sedvanor och kommentarer (konstitutioner). Augustinus regel följs av augustinereremiter, dominikaner, birgittiner och skolsystrar.

I takt med att klosterväsendet växte började reglerna också innehålla beskrivningar av organisation och [[Hierarki|hierarkier]], för att reglera hur bildandet av nya kloster går till, vem som leder klostret och vilket ansvarsförhållande det finns mellan de olika klostren. I ett självständigt kloster kallas föreståndaren [[abbot]] om det är en man, och [[abbedissa]] om det är en kvinna. Ett sådant kloster kallas då för [[abbedi]]. Ett dotterkloster som lyder under en abbot leds av en [[prior]] eller [[priorinna]], och kan då kallas för [[priorat]]. Organisationen skiljer sig åt mellan de olika ordnarna, varför begreppen ibland kan vara svårtydda.

Under ett par århundraden i slutet av medeltiden var det förbjudet i [[Västlig kristendom|västkyrkorna]] att författa nya klosterregler. Franciskanerregeln var den sista som godkändes innan förbudet trädde i kraft.

I [[Östlig kristendom|östkyrkorna]] har [[Basileios den store|Basileios den stores]] klosterregel varit inflytelserik, men i östkyrkliga kloster balanseras klosterregeln av två andra auktoritativa faktorer: Dels det så kallade ''typikon'' som liknar västkyrkornas klosterkonstitutioner (men som inte ska förväxlas med en [[Liturgi|liturgihandbok]] med samma titel), och dels den muntliga kunskap i vägledning som gamla erfarna munkar och nunnor tillskrivs.

[[Reformationen]] tog i allmänhet avstånd från klosterväsendet, vilket vanligen innebar att staten [[konfiskering|konfiskerade]] klostrens egendomar i de reformerade länderna. Den inflytelserike lutherske teologen [[Philipp Melanchthon]] intog en försonligare inställning till klosterinstitutionen, och under hans inflytande omorganiserades ett antal nunnekloster till [[evangelisk-lutherska]] [[jungfrustift]]. Många av dessa tyska lutherska jungfrustift ödelades under [[trettioåriga kriget]]. Numera finns det dock åter kloster och kommuniteter i [[Evangelisk|evangeliska]] kyrkor, men fortfarande i ganska liten skala.

===Dygnet i klostret===
I allt kristet klosterliv utgör [[tidegärd]]en (tidebönen) stommen för dygnet. Ett antal bönegudstjänster firas under dagens lopp, huvudsakligen bestående av recitation av [[Psaltaren]]. Antalet tideböner var fram till nyligen åtta till antalet, men ''prim,'' den korta bönegudstjänsten omkring klockan sju på morgonen, avskaffades av den [[romersk-katolska kyrkan]] på 1960-talet, och det blev från och med 1971 vanligt att slå samman förmiddagens och eftermiddagens tre korta tideböner till en enda – något längre – "bön under dagen" (''diurnum''). Tidebönen ''matutin'', som tidigare hölls på natten eller i gryningen, omvandlades 1971 till en "läsningsgudstjänst" som kan firas vid valfri tidpunkt. Inom kongregationer inriktade på sjukvård, socialarbete och undervisning användes länge en förkortad tidegärd inriktad på [[jungfru Maria]] och Jesu födelse (''Vår Frus tider'' eller ''Lilla mariaofficiet''), men sedan 1970-talet är det brukligt att dessa kongregationer i stället ber två eller tre av de vanliga tidebönerna. Den romersk-katolska kyrkans reformer påverkade bland annat även [[anglikan]]ska kommuniteter i skiftande utsträckning. Antalet tideböner per dygn kan numera variera mellan olika kloster och kommuniteter, men två, tre, fyra, fem, sju eller åtta kan förekomma beroende på ''ritus'' och lokal sedvana.

De kloster som har tillgång till präst firar [[eukaristi]] (nattvard) dagligen.

Till skillnad från den gemensamma tidebönen, kan det enskilda bönelivet variera avsevärt mellan de olika ordnarna: [[Kartusianorden|Kartusianer]] och [[Karmelitorden|karmeliter]] betonar djupmeditation, [[rosenkransen]] är typisk för [[dominikanorden]], medan [[franciskanorden]] ofta utövar folkliga devotioner. Inom [[jesuitorden]] kan gemensam tidebön utbytas mot enskild tidebön, medan ignatiansk meditation ofta utövas gemensamt. I östkyrkorna odlas [[jesusbönen]]. Bland [[Jesu små bröder och systrar]] har [[sakramental tillbedjan]] en stark ställning.

En vanligt förekommande sedvana är att iaktta fullständig tystnad ("den stora tystnaden") från den sista kvällsgudstjänstens slut till den första morgongudstjänstens början, och att inte samtala förrän efter frukost. Under dygnets övriga delar kan nivån av tystlåtenhet/pratsamhet variera avsevärt mellan olika kloster och ordnar. Trappister är till exempel kända för att vara tysta en stor del av dygnet.

Benediktinkloster och dess dotterordnar (cistercienser, kartusianer, trappister) är ofta inriktade på jordbruk, bryggeri eller hantverk. Kartusianer är kända för att tillverka likören [[chartreuse]], och trappister är kända för att brygga öl.

Sådana ordnar som inte är klosterordnar i strikt mening kan ofta vara intellektuellt eller pastoralt inriktade i sitt dagliga arbete. Det är vanligt förekommande att jesuiter har en eller två doktorsexamina var, och även dominikaner har en långvarig tradition av akademisk forskning.

De [[kongregation]]er som växte fram från 1500-talets slut, och som är organiserade i [[konvent (kloster)|konvent]], är ofta inriktade på sjukvård, socialarbete, undervisning eller församlingsvård. Den på 1900-talet grundade kongregationen Jesu små bröder och systrar är ofta inriktad på industriarbete.

=== Klosterarkitektur ===
Kloster och andra kommuniteter är inte alltid inrymda i byggnader som från början har byggts för ändamålet. I Bayern, Schweiz och Österrike förekommer exempelvis sedan århundraden att kloster är inrymda i herrgårdar eller slott donerade av vänligt inställda högreståndspersoner. Kommuniteter i Sverige kan vara inhysta i före detta ålderdomshem eller skolor, i villor eller [[kollektivhus]].

Klosterbyggnader som ritats för ändamålet brukar emellertid vara utformade med vissa vanligt förekommande komponenter. Kloster där man inte får prata har ofta ett ''parlatorium'', ett samtalsrum där det är tillåtet att prata. Ett ''[[atrium]]'' med omgivande [[korsgång]] brukar vara en traditionell komponent i planlösningen. ''[[Refektorium]]'' är det traditionella namnet på en klostermatsal.

[[Fil:Planta tipo cisterciense.png|miniatyr|400px|Planritning för ett typiskt munkkloster inom [[Cisterciensorden]]:
   1. [[Klosterkyrka]]
   2. Dödens port (ty. ''Totenpforte'')
   3. [[Kor]] för [[Lekman|lekbröder]]
   4. [[Sakristia]]
   5. [[Korsgång]]
   6. Trädgård och brunnshus (Quadrum)
   7. [[Kapitelsal]]
   8. Sovsal
   9. Kapitelsal
  10. Arbetssal
  11. [[Calefactorium]] (värmestuga)
  12. [[Refektorium]] för munkar
  13. Kök
  14. Refektorium för lekbröder]]

=== Kloster och kommuniteter inom Svenska kyrkan ===
{{Kolumner}}
* [[Alsike kloster]]
* [[Heliga korsets brödraskap]]
* [[Helige Franciskus systraskap|Klaradals kloster]]
* [[Berget (retreatgård)|Kommuniteten Den Heliga Treenigheten]]
* [[Linköpings kloster]]
* [[Maria Magdalenas systrar]]
* [[Mariadöttrarna]] av [[den evangeliska Mariavägen]], [[Heliga Hjärtas Kloster]]
* [[Sankt Sigfrids systrar]]
* [[Uppståndne Frälsarens systraskap]]
{{Kolumner-slut}}

=== Romersk-katolska ordnar och kongregationer i Sverige ===
{{Kolumner}}
* [[Assumptionssystrar]]
* [[Benediktinorden|Benediktiner]]
* [[Birgittinorden|Birgittiner]]
* [[Dominikanorden|Dominikaner]]
* [[Elisabetsystrarna i Sverige|Elisabethsystrarna]]
* [[Franciskanorden|Franciskaner]]
* [[Gråbröder (Konventualer)]]
* [[Jesuitorden|Jesuiter]]
* [[Jesu små bröder och systrar|Jesu Små Systrar]]
* [[Kapucinorden]]
* [[Karmelitorden|Karmeliter]]
* [[Kartusianorden|Kartusianer]]
* [[Maria Reparatrixsystrar]]
* [[Mariasystrar]]
* [[Missionaries of Charity]]
* [[Oblatfäderna]]
* [[Passionister]]
* [[Sacré Coeursystrar]]
* [[Don Boscos salesianer]]
* [[Serafimsystrar]]
* [[Skolsystrarna de Notre Dame]]
* [[S:t Josefssystrar]]
* [[Systrarna från Lipie]]
{{Kolumner-slut}}

=== Kloster i Finland ===
I Finland finns bland annat [[Nådendals kloster]] och [[Valamo nya kloster]] (ursprungligen [[Valamo kloster]] i nuvarande ryska Karelen). <ref>{{SLS Q|Q113383175}}</ref>

== Se även ==
{{Kolumner}}
* Historia, Utveckling
** [[Antonios Eremiten]], grundare av det första klostret
** [[Athos]], Klosterrepubliken på Athos berg
** [[Benedikt av Nursia]], grundare av västerländsk monasticism
** [[Bernhard av Clairvaux]], reformator av klosterväsendet
** [[Monte Cassino]], Benediktinerordens moderkloster
* Ordensväsende
** [[Augustinregeln]]
** [[Benediktinregeln]]
** [[Klosterregel]]
** [[Kristna kommuniteter]]
** [[Mendikantorden|Mendikantordnar]]
** [[Sankt Gallenplanen]]
* Ämbeten, funktioner
** [[Abbé]]
** [[Abbedissa]], [[abbot]]
** [[Eremit]]
** [[Gardian]]
** [[Munk]], [[nunna]]
** [[Prior|Prior, priorinna]]
{{Kolumner-slut}}

== Referenser ==
<references/>

{{Kristendom}}

[[Kategori:Kloster| ]]