Klykskrabb

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Klykskrabb
Twohorn sculpin.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningKindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
FamiljSimpor
Cottidae
SläkteIcelus
ArtKlykskrabb
I. bicornis
Vetenskapligt namn
§ Icelus bicornis
AuktorReinhardt, 1840
Hitta fler artiklar om djur med

Klykskrabb, Icelus bicornis, är en ovanlig fisk i svenska vatten. Den tillhör familjen simpor (Cottidae) i ordningen kindpansrade fiskar (Scorpaeniformes).

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Fisken är gul till brun och brunspräcklig. Fisken kan bli upp till 15,5 cm, men vanligtvis blir hanen inte mer än omkring 7 cm och honan 12 cm.[1]

Ögonen är stora, huvudet knöligt.[2] Gällocket har taggar. Fisken har två rader med benknölar på vardera sidan.[3]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Klykskrabben återfinns vanligen nära bottnen på upptill 200 meters djup (Ännu större djup, upp till 900 m, har rapporterats[1]). Födan består av bottendjur som kräftdjur och havsborstmaskar samt småfisk.[3]

Den saknar ekonomisk betydelse[3].

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Klykskrabben återfinns vid havskuster på norra halvklotet, från arktiska Kanada med Hudson Bay, Ungavabukten och Newfoundland, östra Atlanten med Grönland, Island, Jan Mayen, Spetsbergen, Barents hav, Karahavet samt nordvästra Skandinavien.[1] I svenska vatten påträffas den sällsynt utanför Bohuslän men fortplantar sig troligen inte där[3].

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Genitalpapillen är påfallande stor hos hanen,[1] och arten har inre befruktning. Fisken leker under sensommaren till hösten, då hanen uppvisar en ljusröd buk. Honan lägger 150–1 300 ägg.[3]

Internationellt anses arten inte hotad.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Icelus bicornis: Twohorn sculpin” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=4107. Läst 4 maj 2009. 
  2. ^ Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 134. ISBN 91-518-4572-5 
  3. ^ [a b c d e] Ibid. sid 136