Kallebäck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kallebäck, nr 52
Stadsdel
Bebyggelsen vid Mejerigatan.
Bebyggelsen vid Mejerigatan.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Örgryte-Härlanda
Koordinater 57°41′5.98″N 12°0′33.95″Ö / 57.6849944°N 12.0094306°Ö / 57.6849944; 12.0094306
Area 264 hektar
Folkmängd 3 714 (2013)
Befolkningstäthet 14 inv./ha
Statistikkod primärområde 204, stadsdelsnummer 52
Södra Kallebäck från luften i oktober 2013.
Vattentornet från 1881.

Kallebäck är en stadsdel och primärområde i Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområde Örgryte-Härlanda. Namnet Kallebäck betyder 'bäcken med kitteln,' och omnämns första gången 1496 som Kallebeck.[1]

Stadsdelen ligger mellan riksväg 27/40 och E6/E20 i Göteborgs sydöstra utkant. Den har en areal på 264 hektar.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sedan de östra delarna av Örgryte socken inkorporerats i Göteborgs stad år 1922, delades den upp i stadsdelarna , Torp, Skår, Kallebäck, Gårda, Lunden, Kålltorp och Sävenäs, namngivna efter gamla gårdar.[3]

Kallebäck Nordgården var ett frälsehemman under Råda säteri och tillhörde under 1500- och 1600-talen släkten Ulfsparre. I slutet av 1600-talet ägdes det av landshövdingen och generalmajoren Hamilton. År 1735 avyttrade dottern Lunetta Beata Hamilton gården och den kom i Magnus Rebbas ägo, som öppnade värdshus där. År 1781 tog löjtnanten Adam Carlberg över Nordgården och under hans tid anlades en vattenledning från Kallebäcks källa in till staden. På gården inrättades ett tegelbruk, vilket hade sin främsta period under 1820-talet. Även ett garveri fanns i området.[4] Gården revs 1950.[5]

Kallebäcks by omfattade området från Delsjön till Mölndalsån och byn låg vid nuvarande Kallebäcks Byväg. I slutet av 1800-talet utvidgades bebyggelsen och industrier anlades vid Mölndalsån, bland annat ett färgeri och en tändsticksfabrik. År 1932 uppfördes tre landshövdingehus, men den större utbyggnaden skedde under 1950- och 1960-talen.[6]

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelsen i Kallebäck består huvudsakligen av hyreshus byggda på 1950- och 1960-talen. I norra delen av Kallebäck (Omvägen) är husen i huvudsak 3 våningar höga medan de i den mellersta delen mot E6/E20 (Mejerigatan) består av 10-12-våningshus. I områdets sydöstra del, längs Smörgatan, ligger ett däckshus från 1960 av arkitekt Erik Friberger. Byggnaden utgörs av betongdäck i tre plan på vilka man har placerat 18 stycken friliggande småhus. Byggnaden är unik i sitt slag och uppfördes som ett experimenthus över flexibla och prefabricerade bostadslösningar.

I Kallebäck finns också studenthemmet Ostkupan, som inhyser flera hundra rum och som med sina 16 våningar är Göteborgs sjunde högsta byggnad.

Källan i Kallebäck.

Till de äldsta byggnaderna i området hör vattentornet och Källan, båda belägna på östra sidan av Riksväg 27/40. Pumpen utanför Kallebäcks källa är dock numera kopplad till det kommunala dricksvattennätet, då bakteriehalterna i källvattnet på senare år ansetts för höga.

Kallebäcks skola är en envånings röd träbyggnad. Den omfattar ett klassrum och en lärarbostad om ett rum och kök. Skolan var i bruk åren 1885–1974.[7] Den hade omkring 20 elever och var vid nedläggningen en av Göteborgs äldsta skolor och var den enda utan vattenklosett, varför den bedömdes som omodern. Dess kulturhistoriska värde gjorde att den bevarades vid utbyggnaden av Boråsvägen.[8]

De två bergåsarna mellan Kallebäck och Lackarebäck heter Börjes Fjäll.[9]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

De mest välkända företagen i området är Saab Electronic Defence Systems, RUAG Aerospace, samt Arla mejeri. Det senare har fått ge namn åt stadsdelens gator, vilka har namn som anknyter till denna verksamhet.

I en källarlokal på Omvägen i Kallebäck öppnade Per-Olof Ahl, grundare av klädkedjan Kapp-Ahl, sin första butik 1953.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

1953 startades den första kända idrottsklubben med rötter i Kallebäck, Skårs BK. Klubben som lades ner på 1970-talet, spelade fotboll i Göteborgsserien, men stundtals också handboll och bandy, hade sitt centrum på Omvägen och Kallebäcksvägen på 50- och 60-talet. I början av 1960-talet bildades Kallebäcks HC, som var framgångsrika i det göteborgska ishockeyseriesystemet under några år. På klubbens hemmarink, belägen mellan "Hawaiikåkarna" och Mejerigatan, spelades många GP-puckmacher under ett par vintrar. 1984 bildades Kallebäcks BK, som deltog i det allra första seriesystemet innebandy i Göteborg. 1987 gick klubben samman[10] med Robertshöjd BK. Kallebäck har sedan 1993 även ett fotbollslag, Kallebäcks FF[11], som håller till i korpens övre seriesystem.

Personer från Kallebäck[redigera | redigera wikitext]

En av de mest välkända kallebäcksborna är Johnny Ekström, fotbollsspelare ursprungligen tillhörande IFK Göteborg. Han kallades "Kallebäcksexpressen" på grund av sin extrema snabbhet på fotbollsplanen. En annan kallebäcksbo är Stefan Allbäck, som spelade fotboll i Örgrytes representationslag i många år.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Busslinje 50 trafikerar stadsdelen med hållplatserna Kallebäcksvägen, Gräddgatan, Smörgatan, Smörkärnegatan och Kallebäck, vilken även utgör ändhållplats för linjen.[12]

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Kallebäck

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 204 Kallebäck år 2014[13]
Kallebäck Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&03767.&&&&&03 767 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&&053.&&&&&0+ 53 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 25,5 % 24,0 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0231200.&&&&&0231 200 kr &&&&&&&&&0269400.&&&&&0269 400 kr
Arbetslöshet 4,3 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 38,7 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 74,7 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1961-1970 40,2 %
Andel bostäder i allmännyttan 16,5 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
Andel bostäder i småhus 1,1 % 19,3 %


Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1927, s. 63
  2. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  3. ^ Lönnroth, s. 113
  4. ^ Stenström, s. 25-27
  5. ^ ”Örgryteföreningens kulturpromenad - Kallebäcks Nordgård”. http://www.orgryteforeningen.se/?page_id=643. Läst 12 januari 2015. 
  6. ^ Lönnroth, s. 140
  7. ^ Lönnroth, s. 144
  8. ^ ”Kulturhistoriskt värde räddar Kallebäcks skola”. Göteborgs-Posten. 13 juni 1974.  (Ur Göteborgs hembygdsförbunds arkiv.)
  9. ^ Belägenheten omkring Göteborg : Utgifven af N.G. Werming, [Karta, graverad av E. Åkerland] 1809
  10. ^ Innebandymagazinet
  11. ^ Kallebäcks FF
  12. ^ ”Spårvagns- och stombusslinjer” (PDF). Västtrafik. http://www.vasttrafik.se/Global/Kartor/Linjen%c3%a4tskartor%20dec%202016/G%c3%b6teborg%20sp%c3%a5rvagn%20stombuss.pdf. Läst 9 maj 2017. 
  13. ^ Göteborgsbladet 2015 <xlsx>

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  • Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901637. ISBN 91-89088-05-0 , s. 140-145, 113
  • Stenström, Fritz (1986[1920]). Örgryte genom tiderna: en minnesbok : d. 1 och 2 (2:a Faksimiluppl. /sammanställd av Sällskapet Örgryte odalmän). [Göteborg]: Sällskapet Örgryte odalmän , s. 25-27

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]