Göteborgs Carl Johans församling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göteborgs Carl Johans församling
Församling
Majorna med Stigbergstorget i förgrunden.
Majorna med Stigbergstorget i förgrunden.
Land Sverige Sverige
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Kontrakt Älvsborgs kontrakt
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Folkmängd 20 132 (2014)[1]
 - män 9 659 (2014)[1]
 - kvinnor 10 473 (2014)[1]
Medlemmar 11 174 (56 %) (2014)[2]
Församlingskod 148013
Pastoratskod 080201
GeoNames 8132050
Webbplats: Officiell webbplats

Carl Johans församling, formellt Göteborgs Carl Johans församling, är en församling i Göteborg som omfattar stadsdelarna Kungsladugård och Sandarna samt stora delar av Majorna.[3]

Tidigare stavades församlingsnamnet officiellt Karl Johan. Ändringen skedde 2004.[4]

Carl Johans församlingshem togs i bruk 1970, den enda större investeringen i församlingen på 87 år. Det var avsett som ett öppet hus för församlingsborna — ett slags allaktivitetshus. Kostnaden uppgick till cirka två miljoner kronor.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Församlingen har sitt ursprung som annexförsamling inom Örgryte församling utbruten 11 maj 1786, med namnet Mariebergs församling. Där anlades Mariebergskyrkogården år 1787, och en provisorisk kyrka stod färdig samma år. Carl Johans församling bildades genom sammanslagning av Mariebergs församling och Kongliga Amiralitets-Warvsförsamlingen efter att kyrkan för den senare brann ner 29 september 1820, kallad Maria Magdalena-kyrka[6]. Den gemensamma församlingen stadfästes 1824. Den hette först Förenade Kustförsamlingen vid Göteborg, men fick 1828 namnet Carl Johans församling efter den nybyggda Carl Johans kyrka. Den provisoriska kyrkan[7] för Mariebergs församling revs i juni 1826, och den nya kyrkan invigdes första advent 1826.[8]

Tillkomst[redigera | redigera wikitext]

Vid allmän sockenstämma med Carl Johans församling den 11 april 1847 hade ”församlingen hos Kongl. Maj:t i underdånighet sökt att på skäl, som blifvit andragna, få förenas med Göteborg”. Denna framställan bifölls ej av kungen.

Efter nio år gör församlingen ett nytt försök, den 24 februari 1856, och redan den 25 april 1856 skickas en skrivelse till ”Stormäktigste, Allernådigste Konung!” magistraten i Göteborg sammanträdde den 25 juli 1856 för att yttra sig över remissen från Kungl. Maj:t, och man ansåg sammantaget att staden skulle drabbas av ökade utgifter för ”Fattigvården, Polispersonalen och ett icke obetydligt antal nya Embets- och Tjenstemän”. Därefter kom handlingarna till stadens drätselkommission, med namn som Sven Renström, M. Ingelman, August Kobb, Eduard Melin och J. Hedman. Man undertecknade skrivelsen till kungen den 26 augusti 1856 där de föreslog att ”Drätselkommissionen underdånigst måste afstyrka nödigt bifall till denna ansökning”. Även rådhusrätten framförde betänkligheter med hänsyn till att ytterligare ”Tre Rådmän af Justitieklassen och lika antal af Borgerskapets klass” och ”2 Stadsnotarier, 1 Aktuarie, 1 kanslist, 1 Öfverskult, 4 Stadstjenare jämväl 1 Stadsfiskal” krävdes.[8]

Fler utredningar följde mellan 1857 och 1863 där församlingen granskades på alla sätt. En viss effekt uppnåddes med skrivelsen av den 31 augusti 1858 eftersom Kungl. Maj:t den 3 december 1858 hemställde till ”Befallningshafvande” i Göteborgs och Bohus län att ordna med en kommitté med ledamöter från både Göteborgs stad och Carl Johans församling. Kommittén skulle bereda ett nytt underlag och yttra sig i frågan. Man enades den 1 juni 1863 att tillstyrka införlivandet med staden av församlingens hela område, och den 12 augusti samma år skickades en ny ansökan till Kungl. Maj:t.[9] En införlivning med Göteborg tillstyrktes genom kungligt brev den 1 februari 1867[10], och den 1 januari 1868 inkorporerades församlingen med Göteborgs stad.

Administrativa omregleringar[redigera | redigera wikitext]

Församlingen var annex till Örgryte församling till 1883, då den som eget pastorat blev ecklesiastiskt förenad med Göteborg. Borgerligt hade området införlivats redan 1868. Vid den nya församlingsindelningen 1908 överflyttades i samband med den gamla Masthuggsförsamlingens uppdelning på olika församlingar vissa områden av Carl Johans församling till de nyreglerade Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar.

År 1938 var församlingens gränser enligt kungligt brev av den 27 april 1906 (som 1908 års församlingsindelning grundar sig på): Djurgårdsgatan, rakt utdragen till Göta älv–Allmänna Vägen–Stigbergstorget–Bangatan–Slottsskogen–Slottsskogslägenheten Dalen–stadens gräns mot landsbygden och Göta älv.

Enligt kungligt brev av den 23 maj 1930 införlivades Nya Varvets församling i Carl Johan den 1 januari 1931.[8]

Från Carl Johans församling och till Masthuggs församling överfördes 1951 delar av Majornas II:a rote och merparten av Majornas III:e rote samt 1967 stadsdelen Nya Varvet till Älvsborgs församling. Församlingen omfattade 1972 stadsdelarna Majornas 1 rote, delar av Majornas II och III rotar samt stadsdelarna Kungsladugård och Sandarna.[11]

Areal[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs Carl Johans församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 3,6 kvadratkilometer, varav 3,1 kvadratkilometer land.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Folkmängden per församling 2014-12-31 enligt indelningen 2015-01-01” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/370352. Läst 6 april 2015. 
  2. ^ ”Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket” (pdf). Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1245280&ptid=48063. Läst 27 augusti 2015. 
  3. ^ Göteborgs Karl Johans församling NAD
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Regional-statistik-och-kartor/Regionala-indelningar/Forsamlingar. Läst 20 december 2014. 
  5. ^ Julboken till församlingarna i Göteborgs Stift 1970, red. Gösta Gustafsson, Göteborgs Stiftsråd, Göteborg 1970, s. 178
  6. ^ Det forna Majorna, [andra upplagan 1940], Axel Rosén, Göteborg 1938, s. 368
  7. ^ Kungl. Maj:t medgav 1786 att offentlig gudstjänst skulle få hållas i ett hus inom församlingen, till dess en annexkyrka av sten kunde bli färdig. En stor materialbod i trä, som uppförts vid anläggningen av kyrkogården, fick tjänstgöra som provisorium under en övergångstid av 20 år. Lokalen togs i bruk 1787. På västra gaveln hade den ett lågt torn med två ringklockor. Ett orgelverk med 13 stämmor var placerat på en mindre läktare i byggnaden. Källa: Det forna Majorna, [andra upplagan 1940], Axel Rosén, Göteborg 1938, s. 370f
  8. ^ [a b c] Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 404-405
  9. ^ Föreningen Gamla Majgrabbar 55 år : 1952–2007 : Jubileumsnummer, tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 2007, s. 8f; [ur Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar nr 17 1863], ”Tjugoett år för Majorna att bli ett med Göteborg”, av Clarence Helgesson.
  10. ^ Göteborg : En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, [del XX], huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning, Göteborg 1923, s. 13
  11. ^ Göteborgs kommunalkalender 1972, [årgång XXXXIV], red. Gunnar Bergsten, utgiven av Göteborgs stadskansli, Göteborg 1972, s. 372
  12. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]