Kreditkort
| Privatekonomi |
|---|
 |
| Lån · Kredit · Debet |
| Kompensation |
| Pension |
| Se även |
Ett kreditkort är ett kontokort som är kopplat till en kredit hos en bank eller ett finansinstitut. Kortinnehavaren kan välja att betala skulden i sin helhet eller delvis över tid. Precis som med andra kontokort betalar kortföretaget handlaren och fakturerar därefter kortinnehavaren.[1][2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Det första moderna kreditkortet lanserades 1950 av Diners Club. Idén uppstod året innan när Frank McNamara i New York inte kunde betala en restaurangnota eftersom han hade glömt plånboken och i stället fick skriva under med sitt namn.
I slutet av 1950-talet började banker utveckla kreditkort på nationell och internationell nivå och organisationer som Visa och Mastercard växte fram. Sedan dess har de blivit de två största kortnätverken globalt.
Begreppet ”credit card” förekommer redan 1888 i Edward Bellamys framtidsroman Looking Backward (svenska översättningen 1889: En återblick).[3]
Kortnätverk
[redigera | redigera wikitext]De största internationella kortnätverken är:
Utformning och teknik
[redigera | redigera wikitext]Kreditkort är vanligen plastkort försedda med magnetremsa och/eller chip. Magnetremsor ersätts successivt av chip, som ger högre säkerhet.[4]
Kort kan också sakna fysisk form och bestå enbart av en kreditrelation och ett kortnummer som används vid köp. Kreditkort kan integreras i andra produkter, exempelvis mobiltelefoner och digitala plånböcker. De flesta svenska kort följer standarden ISO/IEC 7810 ID-1 (85,60 × 53,98 mm).
Användning i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Enligt Riksbanken används kortbetalningar (debet- och kreditkort) betydligt oftare än kontanter i Sverige.[5] Kreditkort utgör en stor del av konsumtionskrediterna och delbetalningar kan innebära risker för hushållens ekonomi.[6]
Reglering och säkerhet
[redigera | redigera wikitext]Kreditkort ges ut av banker och andra finansiella institutioner. I Sverige regleras verksamheten av lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.[7]
Riksbanken och MSB rekommenderar att konsumenter har fler än ett kontokort, gärna från olika banker, för att minska risken vid driftstörningar i betalsystemet.[8][9]
Fördelsprogram
[redigera | redigera wikitext]Många kreditkort erbjuder incitament för ökad användning, exempelvis bonuspoäng, rabatter eller så kallad cashback, där en procentandel av köpesumman återbetalas.[10] Kreditkort är ofta kopplade till försäkringar, till exempel reseförsäkring eller produktförsäkring, som aktiveras när betalningen görs med kortet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”NE: Kreditkort”. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kreditkort. Läst 28 september 2024.
- ↑ ”Konsumenternas.se: Jämför bankkort och kreditkort”. Konsumenternas Bank- och finansbyrå. https://www.konsumenternas.se/konsumentstod/jamforelser/lan--betalningar/betalningar/jamfor-bankkort-och-kreditkort. Läst 28 september 2024.
- ↑ Daniel Immerwahr (2 juli 2021). ”Opinion | The Strange, Sad Death of America’s Political Imagination”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2021/07/02/opinion/us-politics-edward-bellamy.html. Läst 28 september 2024.
- ↑ ”Riksbanken: Kreditkort numera vanligare än kontanter”. Sveriges riksbank. https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sa-betalar-svenskarna/sa-betalar-svenskarna-2020/1.-betalningsmarknaden-digitaliseras/kontanterna-tappar-mark/kreditkort-numera-ocksa-vanligare-an-kontanter/. Läst 28 september 2024.
- ↑ ”Så betalar svenskarna”. Sveriges riksbank. https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sa-betalar-svenskarna/. Läst 28 september 2024.
- ↑ ”Konsumentkrediter i Sverige”. Finansinspektionen. https://www.fi.se/sv/rapporter/rapporter/2022/konsumentkrediter-i-sverige/. Läst 28 september 2024.
- ↑ ”Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2004297-om-bank-och-finansieringsrorelse_sfs-2004-297/. Läst 28 september 2024.
- ↑ ”MSB: Betalningar och kontanter i kris”. MSB. https://www.msb.se/sv/rad-till-privatpersoner/hemberedskap---preppa-for-en-vecka/betalningar-och-kontanter-i-kris/. Läst 28 september 2024.
- ↑ ”Riksbankens uppmaning: Ha minst två kontokort”. SVT Nyheter. 21 juni 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/riksbankens-uppmaning-ha-minst-tva-kontokort. Läst 28 september 2024.
- ↑ ”Konsumenternas.se: Kreditkort med bonus”. Konsumenternas Bank- och finansbyrå. https://www.konsumenternas.se/konsumentstod/artiklar/kreditkort-med-bonus. Läst 28 september 2024.[död länk]