Kristianstads residens

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kristianstads residens
Residens, 1 byggnader
Residenset i Kristianstad, vy från torget (2011).
Residenset i Kristianstad, vy från torget (2011).
Land Sverige
Län Skånes län
Kommun Kristianstads kommun
Ort Residenset 1, Kristianstad
Adress Residensgatan 1,
Västra Boulevarden 49,
Södra Kaserngatan 2-4
Kulturmärkning
byggnadsminne 1935-01-25
 - Referens nr. 21300000014548, Bebyggelseregistret, RAÄ.
Arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander
Konstruktör Murmästare Måns Holmgren
Byggherre Kungl. Maj:t
Ägare SFV
Färdigställande 28 december 1860
Arkitektonisk stil Italiensk renässans
Byggnadsmaterial Tegel, trä

Porten till Residenset.
Minnessten vid Residenset.

Kristianstads residens är centralt beläget i Kristianstad. Kvarteret med Residenset omges av Residensgatan 1, Västra Boulevarden 49, Södra Kaserngatan 2-4 och Västra Vallgatan.[1] Mellan 1860 och 1996 var det residens för landshövdingen i Kristianstads län. Residenset används fortfarande i offentlig verksamhet för Region Skåne och delvis av Länsstyrelsen i Skåne län.[2] Residenset har varit statligt byggnadsminne sedan den 25 januari 1935.[3]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Kristianstad grundades 1614 av Kristian IV som ett befäst skydd mot svenskarna strax söder om riksgränsen och omslöts av vallar, bastioner och vallgravar. Skåne blev svenskt 1658 och då var Kristianstad inte längre viktig som gränsfästning, men bibehölls ändå befäst. Trots detta lyckades danskarna besätta staden i två år under Skånska kriget 1675–79. Efter fredsslutet raserades befästningsverken, men 1724 beslöts att de skulle sättas i stånd igen. Genom en generalorder den 8 februari 1847 bestämde dock Kungl Maj:t, att Kristianstad inte längre skulle betraktas som fästning varpå befästningsverken raserades. Där verken funnits anlades Västra och Östra boulevarderna. De trädplanterade gatorna förlänade Kristianstad att liksom Vänersborg kallas för Lilla Paris.[2]

År 1719 blev Kristianstad residensstad i det nybildade Kristianstads län och Samuel von Hyltéen den förste landshövdingen under åren till 1738.[4][5] Han köpte en gård vid Stora Torg, senare inlöst av Kronan. I slutet av 1700-talet ansågs gården som alltför enkel för sitt ändamål och en tid saknades ett residens. Axel Gabriel de la Gardie (1772–1838)[6] drev igenom, att en gård med tre korsvirkeslängor vid Lilla Torg inköptes 1811 som landshövdingeresidens. Denna ansågs dock inte heller som särskilt passande som residens. Vid mitten av 1800-talet bestämdes därför att ett residens, som också rymde länsstyrelsen, skulle byggas vid Västra Boulevarden.[2]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

År 1854 beviljade riksdagen medel till ett nytt länsresidens. Uppdraget att rita det nya residenset gick till arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Kung Oscar I stadfäste ritningarna 1855. Residenset uppfördes 1857-60 av murmästare Mats Holmgren i Kristianstad.[7] Residenset uppfördes i två våningar med vind i italiensk renässansstil. I den övre våningen inrymdes landshövdingens bostad. I den nedre våningen var det ursprungligen lokaler för landskansli och landskontor. Vid tomtens norra sida uppfördes en uthuslänga i en våning med vind för stall, vagnhus, kuskbostad och foderskulle.[8]

År 1924 höjdes huvudlängans flyglar med en våning. Per Lennart Håkansson, stadsarkitekt i Kristianstad, ansvarade för ombyggnaden. Residenset blev statligt byggnadsminne redan 1935.[3] Mellan 1935 och 1940 ersattes stallängan och gårdsmurarna med kontorslokaler för länsstyrelsen ritade av länsarkitekterna Nils Blanck och Manne Carlsman. Den 1 januari 1997 övergick Kristianstads län i det nybildade Skåne län och var inte längre ett självständigt hövdingadöme. Residenset används fortfarande för offentlig verksamhet som Region Skåne och del av Länsstyrelsen i Skåne län.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  2. ^ [a b c d] Residenset i Kristianstad, sfv.se.
  3. ^ [a b] Lagskydd, Bebyggelseregistret, RAÄ.
  4. ^ Hylteen, 2. Samuel von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  5. ^ Samuel von Hyltéen, nr 152. adelsvapen.com.
  6. ^ Axel Gabriel de la Gardie, nr 3 tabell 11. adelsvapen.com.
  7. ^ Nilsson, Staffan (2000). Svenska residens (1. uppl.). Stockholm: Svensk byggtjänst. sid. 109-110. Libris länk. ISBN 91-7332-927-4 
  8. ^ Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Riksantikvarieämbetet (1976). Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende ([Ny, revid. utg.]). Stockholm: LiberFörlag. Libris länk. ISBN 913802814X 
  • Nilsson, Staffan (2000). Svenska residens (1. uppl.). Stockholm: Svensk byggtjänst. sid. 104-113. Libris länk. ISBN 91-7332-927-4 
  • Nilsson, Staffan (2003). ”Italiensk renässans i Lilla Paris: residenset i Kristianstad”. SFV kulturvärden 2003:2,: sid. 29-31 : ill.. 1104-845X. ISSN 1104-845X.  Libris 9066760

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Grossman, David (2020). ”Rustat residens: representationsvåningen i Kristianstads residens har stått tom i över 22 år...”. Kulturvärden 2020:1,: sid. [32]-37 : ill.. 1654-8582. ISSN 1654-8582.  Libris 2dhs8xzm0pdv9ksr
  • Nilsson, Staffan (2000). Svenska residens (1. uppl.). Stockholm: Svensk byggtjänst. sid. 104-113. Libris länk. ISBN 91-7332-927-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]