Kungsfiskare (familj)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungsfiskare
Alcedo atthis 2 (Marek Szczepanek).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPraktfåglar
Coraciiformes
UnderordningAlcedines
FamiljKungsfiskare se text
Alcedinidae
Släkten
se text
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kungsfiskare är praktfåglar som lever vid floder. Gruppen behandlas antingen som underordningen Alcedines, som då omfattar de två familjerna trädkungsfiskare (Halcyonidae) och vattenkungsfiskare (Cerylidae) tillsammans med arterna inom familjen Alcedinidae vilka då kallas egentliga kungsfiskare. Vanligare är idag att föra alla kungsfiskare till familjen Alcedinidae. I denna artikel avhandlas de arter som ibland förs till taxonet egentliga kungsfiskare. För information om hela gruppen kungsfiskare, se Alcedines.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Familjen har sin utbredning i Afrika, genom östra och södra Asien till Australien och med en art, kungsfiskare (Alcedo atthis), i Europa. Man tror att familjens ursprung är Asien.

Familjens taxonomi är osäker och den omfattar mellan 22 och 24 arter i 2 till 4 släkten. Osäkerheten grundar sig i två små afrikanska arter. Ispidina lecontei placeras ofta i släktet Ispedina tillsammans med ytterligare två mycket små kungsfiskare, eller också i det egna släktet Myioceyx. Dock antyder molekylära analyser (Moyle, 2006) att arten istället är närmast släkt med malakitkungsfiskare (Alcedo cristata) och därmed skulle den nuvarande uppdelningen i släkten Alcedo och Ceyx behöva förändras då de kanske inte speglar de faktiska släktförhållandena inom familjen.

Arter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Texten är översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel River kingfishers i juli 2007, där följande källa anges:

  • Moyle, Robert G. (2006): A Molecular Phylogeny of Kingfishers (Alcedinidae) With Insights into Early Biogeographic History. Auk journal 123(2): 487–499. HTML fulltext

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]