Kungshöjd

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vy från bastionen Carolus Undecimus (XI) Rex på Kungshöjd mot Otterhällan och höghuset Otterhall i norr.

Kungshöjd, före 1904 Lilla Otterhällan,[1] är ett bebyggt berg i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg.[2] Namnet är efter det bolag som grundades 1895, Kungshöjdens Fastighetsaktiebolag, för de nya husbyggena på platsen.[3] Stora Otterhällan, kallad Otterhällan, är ett bebyggt berg norr om Kungshöjd.

Kungshöjd består av sex kvarter: 36 Telegrafen (del av); 37 Kasärnen; 40 Rosenlund (del av); 41 Arsenalen; 42 Luntantu och 43 Carolus Rex.[4][5] Området är cirka 35 000 kvadratmeter stort.[6][7]

Området Otterhällan-Kungshöjd[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs stadsfästning med sina tre berg. Längst i norr ligger Kvarnberget. I väster ligger Otterhällan och i sydväst Kungshöjd. Källa: Karta från 1795 i Krigsarkivet.

Området Otterhällan–Kungshöjd omfattar stadskärnans höjdpartier i sydväst. Det avslutas mot väster och söder av branta bergssidor och in mot centrala stadskärnan utgör Kaserntorget och Ekelundsgatan en gräns. Tvärs igenom området går Kungsgatan, som har sin ursprungliga sträckning från den plats där Karlsporten låg fram till 1800-talets början.[8]

Både Kungshöjd och Otterhällan var länge glest bebyggda, och ända fram på 1820-talet redovisas ingen bebyggelse på berget.[9] De präglas istället av bebyggelse som tillkommit på 1900-talet, men det finns rester av äldre byggnader och anläggningar. Längs Kungshöjd är delar av stadsmuren bevarad. Närmast Kungsgatan reser sig bastionen Carolus XI Rex med sin mäktiga mur ut mot väster och den innehåller också stora salar. I söder skjuter ett par bastionsspetsar ut från bergssidan.[8]

Bebyggelsen uppe på Kungshöjd består främst av bostadskvarter från 1900-talets början. De omfattar tegelhus i 5–7 våningar. Byggnaderna på platåns yttre kant är ett väl synligt blickfång mot söder. De är utformade som en befästningsmur och liknar Artillerietablissementet, som tidigare låg här uppe.[8]

Områdets historik[redigera | redigera wikitext]

På den översta delen av Lilla Otterhällan fick Christian Plyss den 6 september 1670 tillstånd att från ett ställe utanför staden, flytta dit en väderkvarn för att användas vid hans välkända karduansberederi. Villkoret var att han måste ta ner väderkvarnen vid krigstider eller när så annars krävdes. Året därpå förbjöds han att mala säd, därför att han därigenom "gjorde skamligt intrång i andras berättigade privilegier".[10]

Kungsgatans sträckning mellan Lilla och Stora Otterhällan kallades under 1700- och 1800-talet för "Hästbacken", efter de hästmarknader som ägde rum där. Vid Kungshöjds nordvästra del ligger Göteborgs bäst bevarade del av den förra stadsmuren, bastionen Carolus Undecimus (XI) Rex, efter Karl XI, eller Hållgårdsbastionen.[11] Bastionen benämns i dagligt tal Carolus Rex och är belägen i början av Kungsgatan vid Esperantoplatsen. Till stadens försvar fanns på Kungshöjd även bastionerna Carolus Gustavus Rex, efter Karl X Gustav, sydväst om Arsenalsgatan och Christina Regina, efter Drottning Kristina, söder om Kungshöjdsgatan och Arsenalsgatan ner mot Rosenlundsgatan.[12]

Kungshöjdens Fastighetsaktiebolag bildades den 30 mars 1895 med ett aktiekapital utgörande minst 700 000 kronor och högst 1,5 miljoner, på ansökan av bryggaren Rickard Grauers med flera. Kronan sålde till detta bolag den tidigare tyghusbyggnaden, med vissa undantag, för 300 000 kronor. Köpeavtalet upprättades den 2 maj 1895. Flerfamiljshusen i kvarteret 41 Arsenalen på Kungshöjd uppfördes 1904–13 efter ritningar av arkitekterna Hans Hedlund, Eugen Thorburn och Arvid Bjerke med flera. Kvarteret har sitt namn efter den arsenalsbyggnad, som uppfördes på platsen 1853–59 för Göta artilleriregemente. När artilleriregementet 1895 flyttade till Kviberg såldes anläggningen till Kungshöjdens AB varpå byggnaden revs. Under tiden fram till rivningen användes den av olika hantverkare.[13][14]

Minnesplatta vid Arsenalsgatan[redigera | redigera wikitext]

Arsenalsgatan åt väster.

På det sydöstra hörnhuset vid Arsenalsgatan, uppsattes en minnesplatta med en bild av den forna Arsenalsbyggnaden samt två artillerister, den ene iförd en uniform från 1827, den andre i den vid sekelslutet 1800 brukliga uniformsmodellen samt följande inskription:

På en del av det område
Lasarettsgatan, f d Bageriskolan 1970.
varå stod det här förlagda
Artilleriregementets
Arsenalsbyggnad
är detta hus
uppfört
1907[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ I Göteborgs adress- och industrikalendrar för 1899, finns benämningen "Kungshöjden (f.d. Arsenalsbyggnaden å Otterhällan)" och "Lilla Otterhällan, Kungshöjden" med på flera ställen. Namnet tycks alltså redan då ha haft en viss etablering. Källa: Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1899, [Tjugondeandra Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1899, s. 337, 375.
  2. ^ Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. Libris länk , s. 195-197.
  3. ^ Tapethandlare Svenssons Göteborg 1898-1923, Lena Carlsson, Forum 1976 ISBN 91-37-06279-4, s. 11
  4. ^ Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  5. ^ Förteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborgs stad 1923, s. 5.
  6. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1925 [Fyratioåttonde årgången], utgiven av Wilhelmina Lindberg, Göteborg 1925, s. 1 533ff.
  7. ^ Eniro kartor, Rita & Mät
  8. ^ [a b c] Volym 1, Del 1, Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Arkiverad 26 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine., 1999, ISBN 91-89088-04-2. s. 45.
  9. ^ Götheborg omkring 1820, [skala 1:4 000] Historiskt kartverk upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  10. ^ Samlingar till Göteborgs historia [1] : Kulturhistoriska skildringar, Wilhelm Berg, F. & G. Beijers förlag, Stockholm 1882, s. 106
  11. ^ Göteborgs befästningar och garnison - Göteborgs Jubileumspublikationer VIII, red. Valdemar Ljungberg, Göteborgs Litografiska AB 1924 s.54, "Bild 10. Relationsritning över 1646 års arbeten vid fästningsbyggnaden"
  12. ^ Wirsin, Ingrid (2000). Göteborg trampar på sin historia. Göteborg: Tre böcker. Libris länk. ISBN 91-7029-428-3 , s. 30-31.
  13. ^ Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979, s. 22.
  14. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 327.
  15. ^ GP, 31 mars 1945, "När Arsenalens öde beseglades."

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Berg, Wilhelm (1882). Samlingar till Göteborgs historia. 1, Kulturhistoriska skildringar. Stockholm. Libris länk 
  • Caldenby Claes, red (1979). Byggnader i Göteborg: [Buildings in Göteborg] : en guide till 1900-talsarkitektur. Göteborg: Sektionen för arkitektur, Chalmers tekn. högsk. Libris länk 
  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 195-197. Libris länk 
  • GP, 31 mars 1945, "När Arsenalens öde beseglades".
  • Göteborgs adress- och industrikalender. Göteborg. 1878-1947. Libris länk 
  • Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad.. Göteborg: Lindgren & söner. 1923. Libris länk 
  • Ljungberg, Valdemar (1924). Göteborgs befästningar och garnison. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, 99-0061987-0 ; 8. Göteborg: Göteborgs litografiska AB. Libris länk 
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris länk. ISBN 91-89088-12-3 
  • Svensson, Axel L.; Carlsson Lena (1976). Tapethandlare Svenssons Göteborg 1898-1923. Stockholm: Forum. Libris länk. ISBN 91-37-06279-4 
  • Södergren, Arvid (1923). Karta över Göteborg med omgivningar. Göteborg: Gumpert. Libris länk 
  • Wirsin, Ingrid (2000). Göteborg trampar på sin historia. Göteborg: Tre böcker. Libris länk. ISBN 91-7029-428-3 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]