Kvarkenbron

Från Wikipedia

Kvarkenbron är arbetsnamnet på en tänkt framtida fast väg- eller järnvägsförbindelse över Norra Kvarken, ungefär mellan städerna Umeå i Sverige och Vasa i Finland för att korta landförbindelsen mellan städerna från cirka 800 kilometer (runt Bottenviken) till drygt 100. Avståndet mellan kusterna är drygt 70 km, men det finns flera större öar som kan användas för att bygga väg och eventuellt järnväg. Förslag har också funnits som innehållit både en bro och en tunnel, eller förslag om en dammbyggnad.

Ungefärlig sträckning[redigera | redigera wikitext]

  • Ny väg E4-Ostön, ca 13 km.
  • Bro Ostön (nära Sävar) - Holmön, 7,5 km.
  • Väg längs Holmön till Grossgrunden, 18 km.
  • Bro Grossgrunden - Valsörarna, Finland, 26 km
  • Väg över Valsörarna, 2 km.
  • Bro Valsörarna - Björkö, Finland, 7 km.
  • Befintlig väg över Björkö och Replot, behöver troligen breddas, 24 km.
  • Replotbron, befintlig bro mellan Replot och fastlandet (1 km).

Den totala sammanlagda brolängden skulle bli 40–41 km. Den längsta delbron skulle bli Europas, men inte världens, längsta bro (världens längsta bro över land är Danyang–Kunshan-bron i Jiangsu, Kina, 164,8 km, och längsta sammanhängande bro över vatten är Jiaozhoubron på 41,58 km). Havet är inte särskilt djupt i området, som mest 25 meter.

Delar av Holmön och Grossgrunden är naturreservat vilket kommer att skapa kritik om projektet planeras på allvar. På finska sidan finns världsarvet Kvarken.

Politiskt läge[redigera | redigera wikitext]

Förslaget har drivits av vissa politiker från Västerbotten och även av tidningen Västerbottens-Kuriren. I de allmänna valen 2006 företräddes frågan främst av Folkpartiet i Umeå, som även driver frågan tillsammans med Svensk Ungdom, ungdomsförbundet till Svenska Folkpartiet. I den förra socialdemokratiska regeringen visade finansminister Pär Nuder intresse för idén, medan infrastrukturminister Ulrica Messing avvisade[1] en förfrågan från kristdemokratiska riksdagsledamoten Gunilla Tjernberg[2] om att göra en utredning kring bron. Den ansågs alltför dyr. Riksdagsmotioner har fortsatts att lämnas in.[3][4]

Vägverket gjort en kortare utredning cirka 2005, men frågan har legat på is länge. Städer längre norrut i Sverige önskar en järnväg Umeå-Luleå-Haparanda (Norrbotniabanan), innan denna bro byggs.

År 2020 och 2024 har frågan åter väckts i Finland. Det finns säkerhetspolitiska intressen att ha en fast förbindelse. Finska Trafikledsverket ska 2024 göra en ny kortare utredning.[5]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]