Kvarkenbron
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kvarkenbron är arbetsnamnet på en tänkt framtida fast väg- eller järnvägsförbindelse över Norra Kvarken, ungefär mellan städerna Umeå i Sverige och Vasa i Finland för att korta landförbindelsen mellan städerna från cirka 800 kilometer (runt Bottenviken) till drygt 100. Avståndet mellan kusterna är drygt 70 km, men det finns flera större öar som kan användas för att bygga väg och eventuellt järnväg. Förslag har också funnits som innehållit både en bro och en tunnel, eller förslag om en dammbyggnad.
Ungefärlig sträckning[redigera | redigera wikitext]
- Ny väg E4-Ostön, ca 13 km.
- Bro Ostön (nära Sävar) - Holmön, 7,5 km.
- Väg längs Holmön till Grossgrunden, 18 km.
- Bro Grossgrunden - Valsörarna, Finland, 26 km
- Väg över Valsörarna, 2 km.
- Bro Valsörarna - Björkö, Finland, 7 km.
- Befintlig väg över Björkö och Replot, behöver troligen breddas, 24 km.
- Replotbron, befintlig bro mellan Replot och fastlandet (1 km).
Den totala sammanlagda brolängden skulle bli 40–41 km. Den längsta delbron skulle bli Europas, men inte världens, längsta bro (världens längsta bro över land är Danyang–Kunshan-bron i Jiangsu, Kina, 164,8 km, och längsta sammanhängande bro över vatten är Jiaozhoubron på 41,58 km). Havet är inte särskilt djupt i området, som mest 25 meter. Kostnaden för en cirka nio meter bred vägbro kan vara mellan 20 och 40 miljarder svenska kronor. Ska järnväg också byggas blir det mycket dyrare, och det kommer troligen gå rätt lite tågtrafik på grund av olika spårvidd. Sverige har nämligen normalspår (1435 mm) medan man i Finland har bredspår, 1524 mm. Den enda fasta järnvägsförbindelsen mellan Sverige och Finland vid Haparanda/Torneå (Torneå–Haparanda-banan) har ganska lite trafik.
Politiskt läge[redigera | redigera wikitext]
Förslaget har drivits av vissa politiker från Västerbotten och även av tidningen Västerbottens-Kuriren. I de allmänna valen 2006 företräddes frågan främst av Folkpartiet i Umeå, som även driver frågan tillsammans med Svensk Ungdom, ungdomsförbundet till Svenska Folkpartiet. I den förra socialdemokratiska regeringen visade finansminister Pär Nuder intresse för idén, medan infrastrukturminister Ulrica Messing avvisade[1] en förfrågan från kristdemokratiska riksdagsledamoten Gunilla Tjernberg[2] om att göra en utredning kring bron. Den ansågs alltför dyr. Riksdagsmotioner har fortsatts att lämnas in.[3][4]
Vägverket har gjort en kortare utredning, men frågan ligger för närvarande[när?] på is. Städer längre norrut önskar en järnväg Umeå-Luleå-Haparanda (Norrbotniabanan), innan denna bro byggs. Delar av Holmön och Grossgrunden är naturreservat vilket kommer att skapa kritik om projektet planeras på allvar. På finska sidan finns världsarvet Kvarken. Från staden Vasas sida förespråkar man bättre väg och järnväg söderut framför denna bro.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Umeå–Vasa (färjelinje)
- Ålandsförbindelsen, en föreslagen fast förbindelse mellan Östhammar och Åbo via Åland