Kvibille

Kvibille
Tätort
Kvibille kyrka
Kvibille kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Halmstads kommun
Distrikt Kvibille distrikt
Koordinater 56°46′58″N 12°49′54″Ö / 56.78278°N 12.83167°Ö / 56.78278; 12.83167
Area 98 hektar
Folkmängd 948 (2015)[1]
Befolkningstäthet 9,67 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kvibille
Tätortskod T4016
Geonames 2698297
Kvibilles läge i Hallands län
Kvibilles läge i Hallands län
Kvibilles läge i Hallands län
Wikimedia Commons: Kvibille

Kvibille är en tätort i Halmstads kommun i Hallands län och kyrkbyn i Kvibille socken, belägen cirka en mil norr om Halmstad.

Historia

Kvibille sockens historia sträcker sig lång tid tillbaka. De många gravhögarna från bronsåldern (1500-500 f Kr) visar att människor varit bosatta i området i över 3000 år..

Namnet Kvibille förekommer i dokument första gången 1314.[2] Det syftar då på socknen, men Kvibille by som namngett socknen är med all förmodan forntida. Halmstads härads tingsplats har åtminstone från 1683 förlagt till Kvibille, troligen mycket längre. Det gamla tingshuset från 1734 ligger kvar mitt i samhället. Sista tinget i Kvibille hölls 1889. Tingshuset ersatte en tidigare förfallen byggnad. Sedan 1889 har huset fungerat som bostad, ålderdomshem, kommunkontor och numera som föreningslokal och museum. Sedan 1600-talet har ett gästgiveri funnits i Kvibille. 1867 ansökte Kvibille om möjlighet att få håll två marknader årligen. Marknaden upphörde 1906. Vid mitten av 1800-talet var Kvibille en central by, frän 1830-talet fanns här en hållplats för dilligenstrafiken mellan Halmstad och Göteborg. 1861 föreslogs Kvibille som övningsplats för Hallands bataljon, och 1865-1868 låg ett av Hallands småskolärarseminarier här. När diligenstrafiken mellan Halmstad och Göteborg lades ned 1886 minskade dock Kvibilles betydelse. 1906 samtidigt som marknaden lades ned upphörde brännvinsförsäljningen vid gästgiveriet.[3]

I Steninge nära Kvibille fanns tidigt en kvarn, senare såg och spånhyvel. Här byggdes även socknens första kraftstation för elproduktion och mörkret kunde skingras i många hem.

1914 föreslog Håkan Jönsson i Fammarp anläggandet av ett mejeri i Kvibille, och 1916 stod det nya mejeriet färdigt. I takt med att mejerierna i Harplinge, Getinge, Slöinge och Oskarsström lades ned efter andra världskriget blev tillverkningen i Kvibille allmer omfattande. Efterhand kom även mejeriet i Kvibille att koncentreras mot osttillverkning.[4]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kvibille 1960–2015[1][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
171 ¤
1965
  
222
1970
  
408
1975
  
693
1980
  
797
1990
  
859 84
1995
  
869 84
2000
  
846 84
2005
  
793 84
2010
  
925 86
2015
  
948 98
Anm.: Ny tätort 1965
 ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare

Samhället

Sedan 1970-talet har orten utvecklats till ett typiskt villasamhälle med förskola och grundskola 1-5. Mitt i samhället ligger Gästgivargården, en ostbod och en dagligvarubutik. På orten återfinns också Kvibille mejeri, som tillverkar cheddar och ädelost.

I närheten finns ett naturreservat, bildat 2011, Biskopstorps naturreservat[6] samt ett mindre Kungsladugården Biskopstorp.

Föreningar

Kvibilles fotbollsförening heter Kvibille BK och spelar sina hemmamatcher på Björkevi Idrottsplats.

Kvibille Ridklubb startade 1973 och bedriver sin verksamhet på Lundsgård.

År 1950 bildades Kvibille hembygdsförening bland annat för att bevara sadelmakare Johan Palms gamla stuga efter att han avlidit samma år.

Referenser

  • Qvibille - socken och tingsstad, Kvibille hembygdsförening 1975

Noter

Externa länkar