Nissaström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nissaström
Småort
Nissaströms kyrka
Nissaströms kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Halmstads kommun
Distrikt Enslövs distrikt
Koordinater 56°50′22″N 13°0′29″Ö / 56.83944°N 13.00806°Ö / 56.83944; 13.00806
Area 17 hektar (2010)[1]
Folkmängd 60 (2010)[1]
Befolkningstäthet 3,53 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Oskarström
Småortskod S4165
Nissaströms läge i Hallands län
Red pog.svg
Nissaströms läge i Hallands län
SverigesLän2007Halland.svg

Nissaström är en småort i Enslövs socken, Halmstads kommun, Hallands län, belägen 5 km från Oskarström och 24 km nordost om Halmstad. Orten präglas av den vackra omgivande bokskogen och av sluttningarna ner mot Nissan och kraftverksdammen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nissaströms pappersbruk 1966, nu ett minne blott
Nissaströms pappersbruk 1962

På 1880-talet började spekulanter intressera sig för vattenfallen i Nissan vid nuvarande Nissaström. De kallades då för Grumshultsfallen. Friherre Stjernstedt köpte 1888 50 tunnland mark kring fallen och inbjöd till att teckna aktier i Nissaströms Aktiebolag. Detta blev starten till det Nissaströms Pappersbruk som sedan uppfördes och successivt utvidgades och blev grunden till samhället Nissaström. Skola för barn i klasserna 1-6 uppfördes 1911. Efterhand byggde företaget bostäder för arbetare och tjänstemän. Senare tillkom även ett större antal privata villor och samhället bildades. Nissaströms Kyrka uppfördes och invigdes 1940. Nissaströms Kraftverk invigdes 1950. En Konsumbutik byggdes 1946 och fanns kvar till 1975.

Direktör Edwin Berger (1871-1962)[2] har haft stor betydelse för Nissaströms utveckling. Han var under många år styrelseordförande och huvudägare i Nissaströms Pappersbruk, initierade bygget av Nissaströms Kraftverk och skänkte medel så att Nissaströms Kyrka kunde uppföras.

Nissaströms Pappersbruk[redigera | redigera wikitext]

Den första fabriksanläggningen togs i bruk 1890. Man hade installerat 3 vattenturbiner som tillsammans utvecklade 805 hk (ca 590 kW). Fallhöjden i kraftverket var 7,5 meter. De första åren tillverkades cirka 1.000 ton trämassa per år. Trämassan transporterades med häst och vagn till järnvägsstationen i Johansfors. 1895 hade man införskaffat en ångpanneanläggning för att via baskokare tillverka brun (kokt) pappersmassa (oblekt sulfatmassa) som man fick bättre betalt för. 1898 anlades ny torkanläggning. 1901 påbörjades tillverkning av oglansad papp. Produktionen ökade från år till år och 1909 anges årsproduktionen till cirka 3.000 ton. Efter att direktör Edwin Berger blivit majoritetsägare utfördes 1927-1928 omfattande investeringar och ombyggnadsarbeten. De äldre maskinerna för massatillverkning ersattes. Nya kokare, nytt sliperi och bättre torkmöjligheter installerades liksom nya effektivare turbiner. Produktionen av massa och papp kunde ökas till 7.500 ton papp och trämassa per år.

Gradvis tilltagande olönsamhet medförde att tillverkningen av slipmassa och papp lades ner 1966. Under åren 1968-1978 tillverkade norska Fostveds A/S brunmassa (oblekt sulfatmassa) vid bruket. 1978 stängdes dock fabriken slutligen och den revs senare.

Nissaströms Konferens & Kursgård[redigera | redigera wikitext]

Nissaströms gamla skola och dess lärarbostad köptes 1966 av Halmstads kyrkliga undgomskrets fastighetsbolag för att bli Kursgård. Efter renovering invigdes gården 1968. Senare har gården byggts ut i omgångar till nuvarande storlek och är nu en fullvärdig konferens och kursgård ägd av Halmstads Kyrkliga Samfällighet. Anläggningen kallas nu för Nissaströms Konferens & Kursgård[3].
Anläggningen och driften övertogs 2015 av Mäshult Kurs & Lägergård.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Nissaströms kyrka[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nissaströms kyrka

I samband med brukets 50-årsjubileum skänkte direktör Edwin Berger medel till att uppföra Nissaströms kyrka. Byggnationen påbörjades 1939 efter ritningar av arkitekten Sigfrid Ericson och invigningen skedde 6 oktober 1940. Fondmålningen i koret utfördes av konstnären Gunnar Torhamn med motivet "Kommen till mig I alle som arbeten och äro betungade" och utförd al fresco. Predikstolen har utförts efter ritningar av arkitekten, tillverkad hos J.A. Alvsjö Snickerifabrik i Halmstad och målats av Gunnar Torhamn. Orgeln är konstruerad och utförd av firman Orgeltjänst i Uppsala.

Numera ägs kyrkan av Halmstads Kyrkliga Samfällighet som även drivit den närbelägna Nissaströms Konferens & Kursgård.

Nissaströms Kraftverk[redigera | redigera wikitext]

Arbetet påbörjades 1947 och kraftverket togs i bruk 1950. Kraftstationens maskinsal ligger 17 m under marknivån och vattnets fallhöjd är 29 m. Efter turbinerna leds vattnet i en 1600 m lång tunnel som mynnar vid Johansfors. Huvudparten av dammkroppen utgörs av packad stenfyllning. Produktionen anges till 56 GWh/år (motsvarande en medeleffekt på 6,4 MW). Kraftverket ägs numera (2011) av norska Statkraft.



Kommunikation[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen Halmstad-Nässjö anlades av järnvägsbolaget Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, år 1877 och blev en viktig kommunikationsväg både för gods och persontrafik för orten. Med sitt läge utmed riksväg 26 (Nissastigen) 24 km nordöst om Halmstad centrum finns möjlighet till snabb kommunikation med buss och bil.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nissaström: bruket-bygden. Oskarström: Nissaströms intressefören. 1997. Libris 2362930 
  • Enslövs kommun, Socken - och kommunstyrelse i kulturhistorisk belysning, Harry Hedin, 1965

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Anna och Edwin Berger
  3. ^ Nissaströms Konferens & Kursgård

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]