Halmstads kommun

	Halmstads kommun; Kommun
	Halmstads rådhus
Slogan	Halmstad, staden med tre hjärtan
	; Halmstads kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Halland
Län	Hallands län
Centralort	Halmstad
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	106 315 (2025-12-31)
Areal	1 699,66 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 013,9 kvadratkilometer
- därav vatten	685,76 kvadratkilometer
Bef.täthet	104,86 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	56°40′00″N 12°51′00″Ö / 56.666666666667°N 12.85°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Halmstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1215
Anställda	8 975 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1380
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Halmstads kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Halmstad som också är länets residensstad.^[6]

De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. I början av 2020-talet fanns drygt 70 procent av arbetstillfällena i kommunen inom service- och tjänstesektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti samtliga val, sedan 2006 har dock kommunpolitiken dominerats av borgerliga partier.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Breared, Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Trönninge, Tönnersjö, Vapnö och Övraby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Halmstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

I området inrättades 27 januari 1905 Oskarströms municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1947 ombildades till Oskarströms köping. I området fanns även Nyhems municipalsamhälle från 4 december 1908 till slutet av 1927 då det uppgick i Halmstads stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett ental storkommuner: Eldsberga (av de tidigare kommunerna Eldsberga, Trönninge och Tönnersjö), Enslöv (av Enslöv och Övraby), Getinge (av Getinge och Rävinge), Harplinge (av Harplinge och Steninge), Kvibille (av Holm, Kvibille och Slättåkra), Simlångsdalen (av Breared och Snöstorp) samt Söndrum (av Söndrum och Vapnö). Halmstads stad och Oskarströms köping förblev opåverkade.

1967 inkorporerades Simlångsdalen landskommun i Halmstads stad. Halmstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Halmstads stad samtidigt som Oskarströms kommun bildades av Oskarströms köping. 1974 införlivades kommunerna Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Kvibille, Oskarström och Söndrum.^[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Halmstads tingsrätts domsaga.^[8]

Geografi

Kommunen är belägen vid Kattegatt, i mellersta delen av landskapet Halland. Den gränsar i norr till Falkenbergs och Hylte kommuner, i söder till Laholms kommun, alla i Hallands län samt i öster till Ljungby kommun i Kronobergs län. Genom kommunen rinner ån Nissan.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Halmstads kommun

De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Framförallt hittas stora myrmarksområden öster om Simlångsdalen, men odlingsmark finns. Berggrunden är i huvudsak täckt med morän. Den bördiga jordbruksslätten ligger främst mellan detta område och kusten. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. Där finns enstaka uppstickande urbergshöjder. En del större sandområden med kustdyner finns dock i anslutning till själva kusten, speciellt i kommunens södra del. Hur dessa dyner bildats har påverkat Lagans och Genevadsåns nedre lopp och styrt dem mot norr. Flygsandfält finns vid Tönnersa och de norr om Halmstad liggande bukterna vid Frösakull och Haverdal.^[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[10]

Halmstads kommun

Hela riket

Bebyggelse (9,1 %)

Skog (56,4 %)

Öppen myrmark (3,4 %)

Jordbruksmark (22,4 %)

Övrig mark (8,7 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2023 fanns 57 naturreservat i Halmstads kommun. Som exempel kan nämnas den äldre och orörda bokskogen Bohult och Gullbranna med några av Hallands mäktigaste sanddyner.^[11] Ungefär 3,4 procent (5,2 procent av landytan) av Halmstads kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&05251.&&&&&05 251 hektar.^[12]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar:

Från 2016 indelas kommunen istället i 19 distrikt^[13]:

Tätorter

Det finns 19 tätorter i Halmstads kommun.^[14] Centralorten är den dominerande med över 60 % av kommunens totala befolkning. Tätorterna ligger längs kusten samt kommunikationsstråken E6/Västkustbanan, riksväg 26, riksväg 25 och riksväg 15/Markarydsbanan.

Tätort	1975	1980	1990	2000	2010	2015	2020	2023
Halmstad	49 558	48 798	48 880	53 487	58 577	66 124	71 422	72 979
Oskarström	3 702	4 019	4 009	3 867	4 071	4 172	4 157	4 116
Frösakull		305	615	905	1 635	2 296	2 699	2 693
Getinge	1 792	1 984	1 868	1 843	1 843	1 909	2 045	2 063
Haverdal	756	1 090	1 168	1 335	1 437	1 681	1 821	1 925
Åled	1 109	1 525	1 599	1 498	1 634	1 690	1 775	1 883
Gullbrandstorp	1 401	1 423	1 530	1 440	1 524	1 642	1 781	1 855
Trönninge	1 266	1 240	1 220	1 395	1 504	1 569	1 645	1 709
Harplinge	1 102	1 208	1 380	1 447	1 450	1 498	1 597	1 706
Steninge		503	654	743	836	1 112	1 186	1 189
Kvibille	693	797	859	846	925	948	974	1 016
Holm	457	439	411	449	565	764	828	859
Eldsberga	611	741	734	691	720	679	770	752
Villshärad	315	514	600	634	656	778	741	701
Simlångsdalen	361	485	612	580	587	648	696	692
Gullbranna	326	623	840	766	704	667	667	643
Skedala	234	258	380	364	351	359	436	518
Laxvik		291	403	436	475	486	483	466
Sennan	511	541	481	429	399	398	370	394
Fyllinge		402	2 772	2 850	2 927
Tylösand		240	282	345	399

Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Tätorterna visas med de namn och avgränsningar som SCB gjort, vilka kan skilja sig från de som används till vardags och av till exempel Lantmäteriet.

Styre och politik

Styre

Halmstads kommun har traditionellt styrts av Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919. Mellan 2006 och 2022 var dock en moderat kommunstyrelsens ordförande.

År	Partier
1994–1998	S	V
1998–2002	S	V	MP
2002–2006	S	V	SPI
2006–2010	M	FP	C	KD	SPI
2010–2014	M	FP	C	MP	KD
2014–2016	M	C	L	MP	SPI	KD
2016–2018	M	C	L	MP	KD
2018–2022	M	C	L	KD
2022–	S	M	KD

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[15]
Ordförande	M	Susanne Beide
Förste vice ordförande	S	Christel Eriksson
Andre vice ordförande	SD	Krister Karlsson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

22

8

5

2

22

8

5

45

87,8

38

7

1973

3

33

19

6

10

3

33

19

6

10

71

91,2

60

11

1976

3

31

17

8

12

3

31

17

8

12

71

90,8

55

16

1979

4

31

13

8

1

14

4

31

13

8

14

71

89,7

51

20

1982

3

32

2

11

4

2

17

3

32

11

4

17

71

90,6

48

23

1985

3

32

3

8

9

16

3

32

3

8

9

16

71

88,7

46

25

1988

3

31

6

8

9

14

3

31

6

8

9

14

71

85,1

45

26

1991

2

28

3

1

4

7

4

15

28

3

4

7

4

15

71

85,1

44

27

1994

3

34

4

2

6

5

2

15

3

34

4

6

5

15

71

85,4

42

29

1998

6

26

4

5

16

6

26

4

5

16

71

78,76

40

31

2002

5

29

4

2

5

9

5

12

5

29

4

5

9

5

12

71

78,36

40

31

2006

3

26

4

3

2

5

6

3

19

3

26

4

3

5

6

3

19

71

80,26

38

33

2010

3

26

4

2

3

5

2

21

3

26

4

3

5

21

71

82,51

39

32

2014

4

25

4

2

6

8

4

2

16

4

25

4

6

8

4

16

71

83,88

40

31

2018

4

23

3

10

7

4

16

4

23

3

10

7

4

16

71

85,08

38

33

2022

4

22

2

11

4

2

5

3

5

13

4

22

11

4

5

3

5

13

71

80,80

39

32

Övriga 1991–1994 var Pensionärspartiet

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026^[16]
Ordförande	S	Stefan Pålsson
Förste vice ordförande	M	Simon Lindgren
Andre vice ordförande	KD	Ella Kardemark
Tredje vice ordförande	C	Viktor Rundqvist

Lista över kommunstyrelsens ordförande

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Sven Johansson	1971	1976	Socialdemokraterna
Eskil Eskilstorp	1976	1982	Centerpartiet
Jörgen Andersson	1982	1988	Socialdemokraterna
Assar Persson	1988	1991	Folkpartiet
Jörgen Andersson	1991	1994	Socialdemokraterna
Gun Yström	1994	1998	Socialdemokraterna
Bengt Ekberg	1998	2006	Socialdemokraterna
Carl Fredrik Graf	2006	2018-05-01	Moderaterna
Jonas Bergman	2018-05-01	2018-10-15	Moderaterna
Krissi Johansson	2018-10-15	2018-10-23	Socialdemokraterna
Jonas Bergman	2018-10-23	2022-10-17	Moderaterna
Stefan Pålsson	2022-10-17		Socialdemokraterna

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Barn- och ungdomsnämnden	S	Magnus Rindom	M	Dag Hultefors	SD	Ludvig Andersson
Byggnadsnämnden	M	Magnus Uvenfeldt	SD	Joacim Svensson
Hemvårdsnämnden	M	Ewa Sjögren	S	Gun-Britt Löfdahl	C	Lars-Roland Svensson
Krisledningsnämnden	S	Stefan Pålsson	M	Simon Lindgren	C	Victor Rundqvist
Kulturnämnden	S	Sandra Löberg Erlandsson	SD	Lars Larsson
Miljönämnden	KD	Bobbo Nilsson	SD	Tor Ingels
Räddningsnämnden	KD	Henrik Östlund	SD	Morgan Olsen
Servicenämnden	S	Carin Jacobsson	MP	Amina Boulaabi
Socialnämnden	S	Tord Johansson	M	Houda Axelsson	L	Niclas Bexelius
Teknik- och fastighetsnämnden	M	Bruno Peterson	KD	Kim Pettersson	Ob.	Krister Karlsson
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden	M	Christoffer Lundholm	S	Micael Nilsson	SD	Lars Larsson
Valnämnden	KD	Johnny Bodmar	SD	Robert Grönberg

Källa:^[17]

Vänorter

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

I början av 2020-talet fanns drygt 70 procent av arbetstillfällena i kommunen inom service- och tjänstesektorn, en stor andel stod av arbetstillfällena inom denna sektor stod kommunen och regionen för. I kommunen hittas även Luftvärnsregementet (Lv 6), Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) och Militärhögskolan Halmstad (MHS H). Bland större privata företag återfanns Martin & Servera AB, Getinge Sterilization AB, Albany International AB och Nordifa AB.^[9]

Infrastruktur

Transporter

I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundstågs och SJ:s fjärrtåg med station i Halmstad. Där finns anslutning till Markarydsbanan och Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg mot Värnamo och Nässjö med stopp i Oskarström. Från Halmstad utgår riksväg 26 (Nissastigen) åt nordöst, riksväg 25 åt öster och riksväg 15 åt sydöst.

Utbildning

År 2024 fanns tre kommunala gymnasieskolor:^[18]

Tidigare fanns även Klaragymnasiet. Det tidigare Plönningegymnasiet lades ner 2016 och delar av verksamheten flyttades till Munkagårdsgymnasiet. Då hade gymnasiet funnits i 69 år.^[19] Traditionellt har Kattegatt haft huvudsaklig inriktning mot tekniska och naturvetenskapliga program, Sannarp mot samhällsvetenskapliga och Sture mot estetiska.

Friskolor fanns 2024 i form av Amerikanska gymnasiet, Aspero Idrottsgymnasium, Drottning Blankas gymnasium, Halmstads Praktiska Gymnasium, Ljud & Bildskolan och Realgymnasiet.^[20]

Högskolan i Halmstad grundades 1983 och är en statlig högskola. Inom Halmstads garnison finns högre utbildning i form av Militärhögskolan Halmstad och Försvarsmaktens tekniska skola.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 106 315 invånare (31 december 2025), vilket placerar den på 17:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Halmstads kommun 1810–2020^[21]^[22]

År			Folkmängd
1810			12 920
1820			13 842
1830			15 071
1840			16 795
1850			18 942
1860			23 137
1870			26 081
1880			30 327
1890			34 063
1900			39 979
1910			44 715
1920			45 475
1930			47 223
1940			49 671
1950			57 689
1960			62 004
1970			70 616
1980			76 042
1990			80 061
2000			85 200
2010			91 800
2020			103 754
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 19 922, eller 20,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 532 den 31 december 2014).^[23]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Halmstads kommun 95 532 personer. Av dessa var 15 053 personer (15,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[24]

Födelseland^[24]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&080479.&&&&&080 479
2	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&02573.&&&&&02 573
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01973.&&&&&01 973
4	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01486.&&&&&01 486
5	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&01003.&&&&&01 003
6	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0968.&&&&&0968
7	Irak	&&&&&&&&&&&&0934.&&&&&0934
8	Polen	&&&&&&&&&&&&0762.&&&&&0762
9	Syrien	&&&&&&&&&&&&0759.&&&&&0759
10	Finland	&&&&&&&&&&&&0661.&&&&&0661
11	Danmark	&&&&&&&&&&&&0529.&&&&&0529
12	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0462.&&&&&0462
13	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458
14	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0447.&&&&&0447
15	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0382.&&&&&0382
16	Thailand	&&&&&&&&&&&&0346.&&&&&0346
17	Norge	&&&&&&&&&&&&0303.&&&&&0303
18	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0248.&&&&&0248
19	Iran	&&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240
20	Kina	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208
21	Somalia	&&&&&&&&&&&&0127.&&&&&0127
22	Island	&&&&&&&&&&&&&074.&&&&&074
23	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063
24	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029
25	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Halmstads kommun

Bland runinskrifter i Halmstads kommun hittas till exempel Vapnöstenen vid Vapnö slott och en runristad gravhäll som numer finns att beskåda på Statens historiska museum i Stockholm. Ett annat exempel på kulturarv är Påarps gravfält som omfattar omkring omkring 200 gravrösen och 50 stensättningar.

Kommunvapen

Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre av öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra.

Halmstads kommunvapen är ett för svenska förhållanden ovanligt kommunvapen i och med att det innefattar hjälm och andra tillbehör. Det går dock också att endast använda skölden. Som logotyp, till exempel på kommunens hemsida, används de tre krönta hjärtana förenklat ensamma eller tillsammans med namnet Halmstad.

Efter kommunbildningen, färdig 1974, fanns även Harplinges 1958 skapade vapen inom kommunen. Man beslutade dock att låta registrera det gamla stadsvapnet oförändrat år 1974.

Se även

Referenser

Noter

↑ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2025, SCB, 24 februari 2026, läs online.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
↑ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
↑ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ http://www.ne.se/halmstad/197727
↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
1 2 ”Halmstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/halmstad. Läst 7 maj 2023.
↑ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
↑ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 7 maj 2023.
↑ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 58. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023.
↑ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
↑ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
↑
↑ ”Kommunstyrelsen - förtroendevalda”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/kommunochpolitik/politikochdemokrati/paverkaninsynochdelaktighet/kontaktapolitiker.8028.html?sv.target=12.64e2add217cc0c945a82b69b&sv.12.64e2add217cc0c945a82b69b.route=/organization/eaee4bf7-321e-4c6c-8125-e6080b674d10. Läst 2 april 2025.
↑ ”Förtroendevalda”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/kommunochpolitik/politikochdemokrati/paverkaninsynochdelaktighet/kontaktapolitiker.8028.html. Läst 2 april 2025.
↑ ”Gymnasieskolor i Halmstad”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/barnochutbildning/gymnasieskola/gymnasieskolorihalmstad.n427.html. Läst 28 maj 2024.
↑ Cecilia Welin (8 november 2016). ”Elva miste jobbet när Plönninge lades ned”. Hallandsposten. https://www.hallandsposten.se/nyheter/halland/elva-miste-jobbet-nar-plonninge-lades-ned.3f4fb3f0-5a6d-4863-9b80-499324790e65. Läst 28 maj 2024.
↑ ”Övriga gymnasieskolor och utbildningar”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/barnochutbildning/gymnasieskola/gymnasieskolorihalmstad/ovrigagymnasieskolorochutbildningar.n542.html. Läst 28 maj 2024.
↑ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
↑ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp.
↑ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
1 2 Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Halmstads kommun.
Bilder & media
Halmstads kommun

[a882c6d8643de8af8ad3d465d280b7b1c83aa962-1] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2025, SCB, 24 februari 2026, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] 1 2 3 Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-5] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6] ttp://www.ne.se/halmstad/197727

[7] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[:0-9] 1 2 ”Halmstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/halmstad. Läst 7 maj 2023.

[10] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[11] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 7 maj 2023.

[12] ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 58. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023.

[13] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter-14] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.

[ref_1-15] ↑

[16] ”Kommunstyrelsen - förtroendevalda”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/kommunochpolitik/politikochdemokrati/paverkaninsynochdelaktighet/kontaktapolitiker.8028.html?sv.target=12.64e2add217cc0c945a82b69b&sv.12.64e2add217cc0c945a82b69b.route=/organization/eaee4bf7-321e-4c6c-8125-e6080b674d10. Läst 2 april 2025.

[17] ”Förtroendevalda”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/kommunochpolitik/politikochdemokrati/paverkaninsynochdelaktighet/kontaktapolitiker.8028.html. Läst 2 april 2025.

[18] ”Gymnasieskolor i Halmstad”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/barnochutbildning/gymnasieskola/gymnasieskolorihalmstad.n427.html. Läst 28 maj 2024.

[19] Cecilia Welin (8 november 2016). ”Elva miste jobbet när Plönninge lades ned”. Hallandsposten. https://www.hallandsposten.se/nyheter/halland/elva-miste-jobbet-nar-plonninge-lades-ned.3f4fb3f0-5a6d-4863-9b80-499324790e65. Läst 28 maj 2024.

[20] ”Övriga gymnasieskolor och utbildningar”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/barnochutbildning/gymnasieskola/gymnasieskolorihalmstad/ovrigagymnasieskolorochutbildningar.n542.html. Läst 28 maj 2024.

[21] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[22] ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp.

[23] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)

[Scbfödelseland-24] 1 2 Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]