Halmstads kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Halmstad som också är länets residensstad.[6]
Kommunen är belägen vid Kattegatt, i mellersta delen av landskapet Halland. Den gränsar i norr till Falkenbergs och Hylte kommuner, i söder till Laholms kommun, alla i Hallands län samt i öster till Ljungby kommun i Kronobergs län. Genom kommunen rinner ån Nissan.
Kommunens område motsvarar socknarna: Breared, Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Trönninge, Tönnersjö, Vapnö och Övraby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Halmstads stad som 1863 bildade en stadskommun.
I området inrättades 27 januari 1905 Oskarströms municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1947 ombildades till Oskarströms köping. I området fanns även Nyhems municipalsamhälle från 4 december 1908 till slutet av 1927 då det uppgick i Halmstads stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett ental storkommuner: Eldsberga (av de tidigare kommunerna Eldsberga, Trönninge och Tönnersjö), Enslöv (av Enslöv och Övraby), Getinge (av Getinge och Rävinge), Harplinge (av Harplinge och Steninge), Kvibille (av Holm, Kvibille och Slättåkra), Simlångsdalen (av Breared och Snöstorp) samt Söndrum (av Söndrum och Vapnö). Halmstads stad och Oskarströms köping förblev opåverkade.
1967 inkorporerades Simlågsdalen landskommun i Halmstads stad. Halmstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Halmstads stad samtidigt som Oskarströms kommun bildades av Oskarströms köping. 1974 införlivades kommunerna Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Kvibille, Oskarström och Söndrum.[7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Halmstads tingsrätts domsaga.[8]
Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre av öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra.
Halmstads kommunvapen är ett för svenska förhållanden ovanligt kommunvapen i och med att det innefattar hjälm och andra tillbehör. Det går dock att använda endast skölden. Som logotyp, till exempel på kommunens hemsida, används de tre krönta hjärtana förenklat ensamma eller tillsammans med namnet Halmstad.
Efter kommunbildningen, färdig 1974, fanns även Harplinges 1958 skapade vapen inom kommunen. Man beslutade dock att låta registrera det gamla stadsvapnet oförändrat år 1974.
| Befolkningsutvecklingen i Halmstads kommun 1810–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1810 |
|
12 920 |
| 1820 |
|
13 842 |
| 1830 |
|
15 071 |
| 1840 |
|
16 795 |
| 1850 |
|
18 942 |
| 1860 |
|
23 137 |
| 1870 |
|
26 081 |
| 1880 |
|
30 327 |
| 1890 |
|
34 063 |
| 1900 |
|
39 979 |
| 1910 |
|
44 715 |
| 1920 |
|
45 475 |
| 1930 |
|
47 223 |
| 1940 |
|
49 671 |
| 1950 |
|
57 689 |
| 1960 |
|
62 004 |
| 1970 |
|
70 616 |
| 1980 |
|
76 042 |
| 1990 |
|
80 061 |
| 2000 |
|
85 200 |
| 2010 |
|
91 800 |
| Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU. |
- All statistik baserar sig på dagens kommungräns.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 19 922, eller 20,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 532 den 31 december 2014).[9]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Halmstads kommun 95 532 personer. Av dessa var 15 053 personer (15,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]
| Födelseland[10] |
|
31 december 2014
|
| 1 |
 Sverige |
&&&&&&&&&&080479.&&&&&080 479 |
| 2 |
 /
SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
&&&&&&&&&&&02573.&&&&&02 573 |
| 3 |
 Europeiska unionen: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&01973.&&&&&01 973 |
| 4 |
Asien: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&01486.&&&&&01 486 |
| 5 |
 Bosnien och Hercegovina |
&&&&&&&&&&&01003.&&&&&01 003 |
| 6 |
Europa utom EU: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&&0968.&&&&&0968 |
| 7 |
 Irak |
&&&&&&&&&&&&0934.&&&&&0934 |
| 8 |
 Polen |
&&&&&&&&&&&&0762.&&&&&0762 |
| 9 |
 Syrien |
&&&&&&&&&&&&0759.&&&&&0759 |
| 10 |
 Finland |
&&&&&&&&&&&&0661.&&&&&0661 |
| 11 |
 Danmark |
&&&&&&&&&&&&0529.&&&&&0529 |
| 12 |
 Tyskland |
&&&&&&&&&&&&0462.&&&&&0462 |
| 13 |
Afrika: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458 |
| 14 |
Sydamerika |
&&&&&&&&&&&&0447.&&&&&0447 |
| 15 |
 Turkiet |
&&&&&&&&&&&&0382.&&&&&0382 |
| 16 |
 Thailand |
&&&&&&&&&&&&0346.&&&&&0346 |
| 17 |
 Norge |
&&&&&&&&&&&&0303.&&&&&0303 |
| 18 |
Nordamerika |
&&&&&&&&&&&&0248.&&&&&0248 |
| 19 |
 Iran |
&&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240 |
| 20 |
 Kina |
&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208 |
| 21 |
 Somalia |
&&&&&&&&&&&&0127.&&&&&0127 |
| 22 |
 Island |
&&&&&&&&&&&&&074.&&&&&074 |
| 23 |
 Afghanistan |
&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063 |
| 24 |
Oceanien |
&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 |
| 25 |
 Sovjetunionen |
&&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017 |
| 26 |
Okänt födelseland |
&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 |
Distrikt inom Halmstads kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]:
Det finns 19 tätorter i Halmstads kommun.[3]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning
per 2010-12-31. Centralorten är i fet stil.
I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundstågs och SJ:s fjärrtåg med station i Halmstad. Där finns anslutning till Markarydsbanan och Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg mot Värnamo och Nässjö med stopp i Sannarp och Oskarström. Från Halmstad utgår riksväg 26 (Nissastigen) åt nordöst, riksväg 25 åt öster och riksväg 15 åt sydöst.
Halmstads kommun har traditionellt styrts av Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919. Sedan 2006 är dock moderaten Carl Fredrik Graf kommunstyrelsens ordförande.
Mandattabell i Halmstads kommun valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
ÖVR |
SPI |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
22 |
|
|
|
|
|
8 |
8 |
|
5 |
|
45 |
87,8 |
|
| 1973 |
3 |
33 |
|
|
|
|
|
19 |
6 |
|
10 |
|
71 |
91,2 |
|
| 1976 |
3 |
31 |
|
|
|
|
|
17 |
8 |
|
12 |
|
71 |
90,8 |
|
| 1979 |
4 |
31 |
|
|
|
|
|
13 |
8 |
1 |
14 |
|
71 |
89,7 |
|
| 1982 |
3 |
32 |
2 |
|
|
|
|
11 |
4 |
2 |
17 |
|
71 |
90,6 |
|
| 1985 |
3 |
32 |
3 |
|
|
|
|
8 |
9 |
|
16 |
|
71 |
88,7 |
|
| 1988 |
3 |
31 |
6 |
|
|
|
|
8 |
9 |
|
14 |
|
71 |
85,1 |
|
| 1991 |
2 |
28 |
3 |
1 |
|
|
4 |
7 |
7 |
4 |
15 |
|
71 |
85,1 |
|
| 1994 |
3 |
34 |
4 |
2 |
|
|
|
6 |
5 |
2 |
15 |
|
71 |
85,4 |
|
| 1998 |
6 |
26 |
4 |
|
4 |
|
|
5 |
5 |
5 |
16 |
|
71 |
78,76 |
|
| 2002 |
5 |
29 |
4 |
|
2 |
|
|
5 |
9 |
5 |
12 |
|
71 |
78,36 |
|
| 2006 |
3 |
26 |
4 |
|
3 |
2 |
|
5 |
6 |
3 |
19 |
|
71 |
80,26 |
|
| 2010 |
3 |
26 |
4 |
|
2 |
3 |
|
5 |
5 |
2 |
21 |
|
71 |
82,51 |
|
| 2014 |
4 |
25 |
4 |
|
2 |
6 |
|
8 |
4 |
2 |
16 |
|
71 |
83,88 |
|
- Övriga 1991–1994 var Pensionärspartiet
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Halmstads kommun är genom moderbolaget Halmstads Rådhus AB ägare till flera bolag.[12] De största är bostadsbolaget Halmstads Fastighets AB (HFAB) och Halmstads Energi och Miljö AB (HEM), som bland annat sköter avfallshantering, fjärrvärme, fjärrkyla och elnät. Halmstads flygplats drivs av kommunen via bolaget Halmstads Flygplats AB och verksamheten i Halmstads hamn sköts via Halmstads Hamn och Stuveri AB. Andra bolag hel- eller delägda av kommunen innefattar Destination Halmstad, Halmstads Näringslivs AB, AB Industristaden, Halmstad City AB och Halmstads Stadsnät AB (HSAB).
- Andersbergsskolan år F-5
- Brearedsskolan år F-6
- Brunnsåkersskolan år 6-9
- Bäckagårdsskolan år F-5
- Eldsbergaskolan år F-5
- Enslövsskolan år F-6
- Eketångamontissoriskola år F-9
- Esperedskolan år F-6
- Frennarps Byskola år F-3
- Frösakullsskolan år F-5
- Furulundsskolan år F-9
- Fyllingeskolan år F-9
- Getingeskolan år F-9
|
- Gullbrandstorpsskolan år F-9
- Hallägraskolan år 6-9
- Haverdals Byskola år F-5
- Holms skola år F-5
- Jutarumsskolan år F-5
- Klockargårdsskolan år F-5
- Kvibilleskolan år F-5
- Kyrkskolan år F-5
- Linehedsskolan år F-3
- Lyngåkraskolan år F-5
- Malmqvistska Skolan
- Nyhemsskolan år F-6
- Skavbökeskolan år F-6
|
- Slottsjordsskolan år F-5
- Slättåkraskolan år F-6
- Snöstorpsskolan år-F-5
- Sofiebergsskolan år F-5
- Steningeskolan år F-3
- Stenstorpsskolan år 6-9
- Trönningeskolan år F-9
- Wallbergsskolan år F-9
- Valhallaskolan år F-6
- Vallåsskolan år F-9
- Örjansskolan år F-9
- Östergårdsskolan år 4-9
- Österledskolan år 7-9
|
I Halmstad finns fyra kommunala gymnasieskolor, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet och Klaragymnasiet. Traditionellt har Kattegatt haft huvudsaklig inriktning mot tekniska och naturvetenskapliga program, Sannarp mot samhällsvetenskapliga och Sture mot estetiska. Klaragymnasiet är den yngsta av de fyra och har enbart individuella programmet.
I kommunen ligger naturbruksgymnasiet Plönninge, för vilket Region Halland är huvudman. Friskolor finns i form av Aspero Idrottsgymnasium, Drottning Blankas gymnasium, Halmstads Praktiska Gymnasium och Ljud & Bildskolan.
Högskolan i Halmstad grundades 1983 och är en statlig högskola. Inom Halmstads garnison finns högre utbildning i form av Militärhögskolan Halmstad och Försvarsmaktens tekniska skola.
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017.
- ^ [a b] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ http://www.ne.se/halmstad/197727
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommunala bolag”. http://www.halmstad.se/prod/halmstad/dalis2halmstad.nsf/vyPublicerade/4FB4A899F315B719C1256BB100421A4F?OpenDocument#HRAB-01. Läst 27 december 2009. [död länk]
Sverige
/
Europeiska unionen: Övriga länder
Bosnien och Hercegovina
Irak
Polen
Syrien
Finland
Danmark
Tyskland
Turkiet
Thailand
Norge
Iran
Kina
Somalia
Island
Afghanistan
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Halmstads kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
