Kygo

Från Wikipedia
Kygo
Kygo live på VELD Music Festival år 2016.
FödelsenamnKyrre Gørvell-Dahll
Födelsedatum11 september 1991 (32 år)
FödelseortSingapore Singapore
BakgrundNorge Bergen, Norge
GenrerDowntempo, electronica, deep house, tropical house
InstrumentPiano
År som aktiv2013–
SkivbolagSony Music · Ultra Records · RCA Records
ArtistsamarbetenAvicii, Coldplay, Selena Gomez, Alan Walker, Ava Max, Zara Larsson, Imagine Dragons, U2, Tina Turner, Ellie Goulding, Gucci Mane, John Newman, Bonnie McKee, Ella Henderson, OneRepublic, Miguel, John Legend, Matt Corby, Maty Noyes, Labrinth, Julia Michaels, Angus & Julia Stone, Bo Johnson, Don Diablo, Tyga, X Ambassadors
Webbplatswww.kygomusic.com
Logotyp
Utmärkelser
Årets spellemann (2015)
Spellemannpriset för årets hit (2015)
P3-priset (2019)[1]

Kyrre Gørvell-Dahll,[2] känd som Kygo, född 11 september 1991 i Singapore, är en norsk discjockey, remixare och musikproducent. Han slog igenom med sin remix av Ed Sheerans "I See Fire" från 2013 och sin egen singel "Firestone" med Conrad Sewell från 2014. För sina framgångar blev han tilldelad priset "Årets nykomling" på den norska musikshowen P3 Gull samma år.[3] Artistnamnet "Kygo" är en sammansättning av de första stavelserna i hans för- och efternamn.[4]

I slutet av 2015 blev Kygo den artist som snabbast fått en miljard spelningar på Spotify.[5] Kygo har sedan dess släppt flera singlar, som "Stole the Show", "Here for You" och "Stay" år 2015, "It Ain't Me" år 2017 med Selena Gomez samt en remix av "Higher Love" år 2019 i ett postumt samarbete med Whitney Houston. Alla dessa låtar nådde höga placeringar på topplistor runt om i världen. Debutalbumet Cloud Nine släpptes den 13 maj 2016.[6]

Kygo har sammanlagt fått över 15 miljarder spelningar på Spotify[7] och fem miljarder visningar på Youtube.[8]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

1991-2013: Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Kygo föddes den 11 september 1991 i Singapore av norska föräldrar, och växte upp i Bergen. Hans far jobbade i sjöfartsindustrin, så under sin barndom bodde familjen också i Brasilien, Japan, Kenya och Egypten.[9] Han började ta pianolektioner vid sex års ålder, men slutade tio år senare.[10]

När Kygo tjänstgjorde i militären var en av hans kollegor en strävande musikproducent, som satte honom på banan.[9] Kygo började producera remixer och elektronisk musik med den svenska discjockeyn Avicii som sin främsta inspiration.[11] Han ser dock fortfarande sig själv mer som en pianist än en producent.[12] När Kygo bestämde sig för att helt satsa på sin musik var han halvvägs igenom sin universitetsexamen.[12]

Den 15 maj 2013 släppte Kygo sin första singel "Epsilon" med det rumänska skivbolaget Ensis Records.[13]

2014: Genombrott[redigera | redigera wikitext]

Under 2014 slog han igenom stort med sina remixer av "Younger" av Seinabo Sey och "I See Fire" av Ed Sheeran. Remixen av "Younger" hamnade på en första plats på norska topplistan och blev även en stor hit i Sverige.[14] Efter genombrottet skrev han skivkontrakt med Sony Music.[15] och den 1 december släpptes singeln "Firestone" i samarbete med Conrad Sewell genom bolaget. "Firestone" fick mycket internationell uppmärksamhet och nådde höga placeringar på listor runt om i världen. I Norge hade låten som högst en förstaplats och i Sverige en andraplats.

Efter att ha fått över 80 miljoner visningar på Youtube och Soundcloud kontaktades Kygo av Avicii och Coldplay för att skapa en remix av låten "Midnight". Den 19 september 2014 bekräftades det att Kygo skulle ersätta Avicii på huvudscenen i Tomorrowland på grund av den sistnämndas hälsoproblem.

2015-2016: Cloud Nine[redigera | redigera wikitext]

I februari 2015 var Kygos låt "ID" med i den officiella trailern för Ultra Music Festival.[16] Samma låt finns också med i datorspelet FIFA 16. Den 21 mars 2015 släppte han singeln "Stole the Show" med Parson James, som har över 435 miljoner visningar på Youtube.[17] "Stole the Show" är Kygos tredje mest spelade låt på Spotify.[7] Den 31 juli 2015 släppte han sin "Nothing Left" med Will Heard, som nådde en första plats på den norska topplistan.

I augusti 2015 var Kygo en huvudaktör på musikfestivalen Lollapalooza i Chicago. Den 4 september 2015 släppte han sin sjätte singel "Here for You" med Ella Henderson. I oktober 2015 deltog Kygo i ett TV-segment med den amerikanska programledaren James Corden. Tre månader senare släpptes hans sjunde singel, "Stay", producerad tillsammans med den norska skivproducenten William Larsen och med sång av Maty Noyes. I december 2015 blev Kygo artisten som snabbast nått en miljard spelningar på Spotify.[5]

Efter "Stay" släpptes meddelade Kygo att han skulle ge sig ut på en turné för att marknadsföra sitt kommande debutalbum. Strax efter avslöjade han att albumet skulle släppas den 19 februari 2016, men den försenades; istället släppte debutalbumet den 13 maj med titeln "Cloud Nine".[6] Innan albumet släpptes dock tre marknadsföringssinglar; "Fragile" i samarbete med Labrinth, "Raging" med det irländska bandet Kodaline samt "I'm In Love" med sång av James Vincent McMorrow. I albumet ingick också samarbeten med Parson James, Tom Odell, Kodaline, Conrad Sewell, John Legend, James Vincent McMorrow, Foxes, Rhodes, Matt Corby, Maty Noyes, Julia Michaels och Angus & Julia Stone.

2017-2018: Stargazing och Kids in Love[redigera | redigera wikitext]

Den 19 augusti 2017 avslöjade han att hans andra album skulle heta "Kids in Love" och skulle släppas den 3 november samma år. Dagen efter släpptes titelspåret "Kids in Love" tillsammans med The Night Game. En ytterligare singel, "Stranger Things" tillsammans med Onerepublic släpptes till radio efter albumsläppet, den 24 januari 2018.

Kygos tredje album "Golden Hour", innehållandes bland annat singlarna "Like It Is" med Zara Larsson och Tyga, "Higher Love" med Whitney Houston och "Lose Somebody" med Onerepublic, släpptes den 29 Maj 2020.

Hans fjärde album släpptes utan förvarning den 11 November 2022, och innehöll bland annat de tidigare släppta singlarna "Undeniable" med X Ambassadors, "Dancing Feet" med DNCE, "Never Really Loved Me" med Dean Lewis och "Woke Up in Love" med Gryffin och Calum Scott.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Studioalbum

År Titel Högsta listplacering
NOR
[18]
AUS
[19]
ÖST
[20]
DEN
[21]
FIN
[22]
TYS
ITA
[23]
NL
[24]
SVE
[25]
SCH
[26]
UK
[27]
2013 "Younger (Kygo Remix)" (med Seinabo Sey) 1 38
2014 "Cut Your Teeth (Kygo Remix)" (med Kyla La Grange) 19 50
"Firestone" (feat. Conrad) 1 68 6 6 3 3 19 3 2 4 15
2015 "Stole the Show"
(feat. Parson James)
1 71 7 12 55 19 1 21 85
"Nothing Left"
(feat. Will Heard)
"Here For You"
(feat. Ella Henderson)
2013
"—" betecknar att singeln inte tog sig upp på listan.

Promosinglar[redigera | redigera wikitext]

Titel År Högsta listplacering
NOR
[18]
NL
[24]
SVE
[25]
"ID - Ultra Music Festival Anthem" 2015 31 83 76
"I See Fire"
"—" betecknar att singeln inte tog sig upp på listan.

Originallåtar[redigera | redigera wikitext]

År Titel
2013 "Laber Bris (For Many Years)"
"Epsilon"
"For Many Years"
2014 "Firestone" feat. Conrad
2015 "Stole the Show" feat. Parson James
2015 "Stay" feat. Maty Noyes

Remixer[redigera | redigera wikitext]

År Titel Originalartist
2013 "Stay" Rihanna feat. Mikky Ekko
"The Wilhelm Scream" James Blake
"Limit to Your Love" James Blake
"Let Her Go" Passenger
"Brother" Matt Corby
"Resolution" Matt Corby
"Caravan" Passenger
"Jolene" Dolly Parton
"Angels" The xx
"No Diggity" vs. "Thrift Shop" Ed Sheeran & Passenger
"Can't Afford It All" Jakubi
"Electric Feel" Henry Green
"Dancer" Didrik Thulin
"I Don't Like You" Eva Simons
"High for This" Ellie Goulding
"Sexual Healing" Marvin Gaye
"I See Fire" Ed Sheeran
2014 "Younger" Seinabo Sey
"Cut Your Teeth" Kyla La Grange
"Miami 82" Syn Cole feat. Madame Buttons
"Wait" M83
"Shine" Benjamin Francis Leftwich
"Midnight" Coldplay
"Often" The Weeknd
"Dirty Paws" Of Monsters and Men
2015 "Coming Over" James Hersey
"Take on Me" A-ha
2016 "Starboy" The Weeknd feat. Daft Punk
2017 "Tired" Alan Walker & Gavin James
"You're the Best Thing About Me" U2

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.dagbladet.no, läst: 29 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sindre Vik Helgheim (20 juli 2014). ”Kyrre fra Bergen topper VG-lista” (på norska). Norsk rikskringkasting. http://www.nrk.no/hordaland/na-topper-kygo-vg-listen-1.11747870. Läst 2 augusti 2014. 
  3. ^ Kent Roar Nybø (1 december 2014). ”Kygo årets nykommer” (på norska). Fanaposten. Arkiverad från originalet den 17 december 2014. https://web.archive.org/web/20141217003946/http://www.fanaposten.no/kultur/Kygo-arets-nykommer-241116.html. Läst 2 december 2014. 
  4. ^ The Spinoff Music (19 juli 2018). ”Who is Kygo? How did he get so many streams? And what is tropical house?” (på engelska). The Spinoff. https://thespinoff.co.nz/partner/19-07-2018/who-is-kygo-how-did-he-get-so-many-streams-and-what-is-tropical-house. Läst 20 januari 2024. 
  5. ^ [a b] ”Kygo is the fastest artist to reach 1 billion streams on Spotify” (på amerikansk engelska). Sony Music UK. 18 december 2015. https://www.sonymusic.co.uk/kygo-is-the-fastest-artist-to-reach-1-billion-streams-on-spotify/. Läst 3 februari 2024. 
  6. ^ [a b] Matthew Meadow (17 mars 2016). ”Kygo Reveals Next 3 Singles & Debut Album Release Date [Details Here”] (på amerikansk engelska). Your EDM. https://www.youredm.com/2016/03/17/kygo-announces-official-release-date-debut-album-real-time/. Läst 4 februari 2024. 
  7. ^ [a b] ”Kygo - Spotify Top Songs”. kworb.net. https://kworb.net/spotify/artist/23fqKkggKUBHNkbKtXEls4_songs.html. Läst 1 februari 2024. 
  8. ^ ”Kygo - YouTube”. www.youtube.com. https://www.youtube.com/@KygoMusic/streams. Läst 1 februari 2024. 
  9. ^ [a b] Amos Barshad (19 februari 2016). ”Billboard Cover: Kygo on His Rise to Fame — ‘I Have to Enjoy It While It Lasts’” (på amerikansk engelska). Billboard. https://www.billboard.com/music/music-news/billboard-cover-kygo-rise-fame-dance-6882495/. Läst 21 januari 2024. 
  10. ^ Matt Medved (17 april 2014). ”Kygo Talks Mixing for Diplo, Coldplay and Upcoming Tour”. Billboard. http://www.billboard.com/articles/columns/code/6062371/kygo-talks-mixing-for-diplo-coldplay-and-upcoming-tour. Läst 27 oktober 2014. 
  11. ^ ”Kygo performs moving tribute to 'biggest inspiration' Avicii” (på engelska). Newshub. https://www.newshub.co.nz/home/entertainment/2018/04/kygo-performs-moving-tribute-to-biggest-inspiration-avicii.html. Läst 21 januari 2024. 
  12. ^ [a b] David Smyth (4 september 2015). ”DJ Kygo on tropical house, going with the slow and being a pianist” (på engelska). Evening Standard. https://www.standard.co.uk/culture/music/dj-kygo-on-tropical-house-going-with-the-slow-and-why-hes-primarily-a-pianist-a2927281.html. Läst 21 januari 2024. 
  13. ^ ”Epsilon”. 15 maj 2013. https://open.spotify.com/album/4NavAbvW8BjjV2DFqqaZVw. Läst 21 januari 2024. 
  14. ^ Line Orfjell (18 juni 2014). ”Seinabo Sey takker norske Kygo for suksessen” (på norska). VG. http://www.vg.no/rampelys/musikk/vg-lista/seinabo-sey-takker-norske-kygo-for-suksessen/a/23232443/. Läst 20 december 2014. 
  15. ^ Oddvin Aun (29 maj 2014). ”Kygo signerer med Sony” (på norska). Norsk rikskringkasting. http://www.nrk.no/kultur/kygo-signerer-med-sony-1.11840227. Läst 2 augusti 2014. 
  16. ^ wegotthiscovered (10 februari 2015). ”Ultra Music Festival Announces Brand New Show For Kygo And Reveals His Next Song” (på amerikansk engelska). We Got This Covered. https://wegotthiscovered.com/music/ultra-music-festival-announces-brand-show-kygo-reveals-song/. Läst 4 februari 2024. 
  17. ^ ”Kygo - Stole The Show feat. Parson James [Official Music Video - YTMAs”]. https://www.youtube.com/watch?v=BgfcToAjfdc. Läst 4 februari 2024. 
  18. ^ [a b] ”Kygo discography”. Norwegian Charts. Arkiverad från originalet den 2 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150102194734/http://norwegiancharts.com/showinterpret.asp?interpret=Kygo. Läst 16 december 2014. 
  19. ^ Gavin Ryan (7 februari 2015). ”ARIA Singles: Omi Cheerleader Stays On Top”. Noise11. http://www.noise11.com/news/aria-singles-omi-cheerleader-stays-on-top-20150207. Läst 27 februari 2015. 
  20. ^ ”Kygo discography”. Austrian Charts. http://austriancharts.at/showinterpret.asp?interpret=Kygo. Läst 7 april 2015. 
  21. ^ ”Kygo discography”. Danish Charts. Arkiverad från originalet den 17 april 2015. https://web.archive.org/web/20150417075241/http://danishcharts.com/showinterpret.asp?interpret=Kygo. Läst 20 december 2014. 
  22. ^ ”Kygo discography”. Finnish Charts. http://finnishcharts.com/showinterpret.asp?interpret=Kygo. Läst 27 februari 2015. 
  23. ^ ”Kygo discography”. Italian Charts. http://italiancharts.com/showinterpret.asp?interpret=Kygo. Läst 27 februari 2015. 
  24. ^ [a b] ”Kygo discography”. Dutch Charts. http://www.top40.nl/top40-artiesten/kygo. Läst 27 februari 2015. 
  25. ^ [a b] ”Kygo discography”. Swedish Charts. Arkiverad från originalet den 25 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150125212923/http://swedishcharts.com/showinterpret.asp?interpret=Kygo. Läst 16 december 2014. 
  26. ^ ”Kygo discography”. Swiss Charts. http://swisscharts.com/showinterpret.asp?interpret=Kygo. Läst 7 april 2015. 
  27. ^ ”Kygo discography”. Official Charts Company. http://www.officialcharts.com/artist/45666/KYGO-FT-CONRAD/. Läst 7 april 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]