Långelanda socken
| Långelanda socken | |
| Socken | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Härad | Orusts östra härad |
| Koordinater | 58°9′6″N 11°47′22″Ö / 58.15167°N 11.78944°Ö |
| Kyrkby | - |
| Area | 44 km²[1] |
| Folkmängd | 2 791 (2000)[2] |
| Befolkningstäthet | 63 invånare/km² |
| Geonames | 8126771 |
| Sockenkod | 1576 |
Långelanda socken i Bohuslän ingick i Orusts östra härad, ingår sedan 1971 i Orusts kommun och motsvarar från 2016 Långelanda distrikt.
Socknens areal är 43,87 kvadratkilometer varav 42,43 land.[1] År 2000 fanns här 2 791 invånare.[2] Tätorten Svanesund, småorterna Bö och Hjälperöd samt sockenkyrkan Långelanda kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Långelanda socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Långelanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Långelanda landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Myckleby landskommun som uppgick 1962 i Östra Orusts landskommun som 1971 uppgick i Orusts kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Långelanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Orusts östra härad. De indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[3].[4]
Geografi och natur
Långelanda socken ligger på sydöstra Orust med Hallsefjorden och Svanesund i öster. Socknen består av dalgångsbygder mellan bergshöjder och har branta stränder.[5][1][6]
I socknen finns naturreservatet Kollungeröd vatten som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Myckleby socken.
Gästgiverier fanns vid Svanesund,[7][8] som var tingsställe i Orusts västra, Orusts östra och Tjörns härader från 1686 till 1911, och i Vreland.[9]
Fornlämningar
Cirka 40 boplatser, fyra dösar och två hällkistor från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns cirka 50 gravrösen och ett par hällristningar. Från järnåldern finns fem gravfält.[5][10][11][6]
Befolkningsutveckling
Befolkningen ökade från 986 1810 till 2 084 1870 varefter den minskade till 1 047 1960 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt igen till 2 562 1990.[12]
Namnet
Namnet skrevs 1331 Langalanda och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller lång och land och syftar på en lång och smal bäckdal.[13]
Se även
Referenser
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Långelanda socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
- ^ Administrativ historik för Långelanda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Svanesund i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Svanesund i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Långelanda i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Långelanda socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Långelanda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Långelanda i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 4/6 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Brandt, Tomas (1993). Kultehamn. Kulturmiljö av riksintresse, 1104-1943 ; 7 Kulturhistoriska dokumentationer, 1102-528X ; 5. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 7657950. ISBN 91-7686-099-X
- Emanuelsson, Henry (1982). Torpare och backstugesittare i Torp, Myckleby och Långelanda på Orust. Myckleby: Myckleby hembygds- och fornminnesfören. Libris 347504
- Folkskoleminnen från Orust: Myckleby, Långelanda och Torps socknar. Årsskrift / Föreningen Orusts släktforskare 2000. [Henån]: Fören. Orusts släktforskare. 2000. Libris 3102180
- Nordström, Annalena (2000). Långelanda tingshus: Silbodal, Årjäng. Värmländska byggnadsminnen, 99-1228946-3. Karlstad: Länsstyr. i Värmlands län. Libris 7775815. ISBN 91-88844-03-X
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Långelanda socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Långelanda socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Långelanda socken. Källa: SOFI
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Långelanda socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Långelanda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Långelanda socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Långelanda socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
| |||||