Hoppa till innehållet

Lömsk flugsvamp

Från Wikipedia
Lömsk flugsvamp
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAmanitaceae
SläkteFlugsvampar
Amanita
ArtLömsk flugsvamp
A. phalloides
Vetenskapligt namn
§ Amanita phalloides
Auktor(Vaill. ex Fr.) Link
Synonymer
Amanita mappa [1]
Amanitina phalloides (Vaill. ex Fr.) E.-J. Gilbert 1941[2]
Amanita phalloides var. alba Costantin & L.M. Dufour 1895[3]
Agaricus phalloides Vaill. ex Fr. 1821[4]
Amanita viridis Pers. 1797[5]
Agaricus phalloides Bull. 1792[6]
Fungus phalloides Vaill. 1727[7]
Amanita citrina [8]

Lömsk flugsvamp (Amanita phalloides) är en dödligt giftig svamp i släktet flugsvampar. Hatten är vanligtvis grönaktig med mörkare trådar[9] samt vita skivor och vitt sporpulver[10]. Färgen är dock mycket variabel, och ljusare, nästan helt vita exemplar förekommer. Foten har mörka, oregelbundet formade band och en högt placerad ring som delvis kan saknas. Nertill är den förstorad och omsluten av en bladslida.[9] Svampen växer företrädesvis under ekar, bokar och hassel.[10] Fruktkropparna växer normalt fram under sensommar till tidig vinter.[9]

Arten förekommer huvudsakligen och ursprungligen i Europa, men numera även i Nordamerika, sydöstra Australien, Sydamerika, Asien och Afrika. I Sverige har den en sydlig utbredning upp till Mälardalen.[9]

År 2025 var 90 procent av alla dödliga svampförgiftningar orsakade av lömsk flugsvamp.[11]

Det huvudsakliga giftet i lömsk flugsvamp är amanitin, och arten anses vara en av världens giftigaste svampar.[12] Även små mängder är farliga att förtära. Giftet angriper främst njurar och lever, och kan leda till döden om vård inte kan sättas in snabbt.[13] Symptomen kommer ofta efter 12–24 timmar i form av magont, illamående, kräkningar och diarré. När symptomen kommer kan det redan vara försent att behandla.[11]

Svampen kan lätt förväxlas med den ätliga grönkremlan, då svamparna uppifrån sett kan vara väldigt lika.[14]

Lömsk flugsvamp sägs ha dödat den romerske kejsaren Claudius (år 54), påven Clemens VII (år 1534), den ryska kejsarinnan Natalja Narysjkina (år 1694) och den tysk-romerske kejsaren Karl VI (år 1740).[11]

Den mykologiska karaktären hos lömsk flugsvamp:


hymenium:
skivor


hatt:
inte tillämpbart


skivtyp:
fria


ätlighet:
dödlig




fot:
ring och strumpa


sporavtryck:
vit


ekologi:
mykorrhiza

  1. sensu Massee; fide Segedin & Pennycook (2001) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  2. Bresadola (1941) , In: Iconogr. Mycol. 27(Suppl. 1):78
  3. Costantin & L.M. Dufour (1895) , In: Nouv. Fl. Champ., Edn 2 (Paris):256
  4. E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:13
  5. Pers. (1797) , In: Tent. disp. meth. fung. (Lipsiae):67
  6. Bull. (1792) , In: Hist. Champ. France (Paris):tab. 2, 577
  7. Vaill. (1727) , In: Bot. paris. (Paris):74, tab. 14, fig. 5
  8. sensu Stevenson; fide Segedin & Pennycook (2001) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  9. 1 2 3 4 Pelle Holmberg och Hans Marklund (2009). Nya svampboken. Stockholm: Norstedts förlag. sid. 190–191. ISBN 978-91-518-5279-9
  10. 1 2 Henning Knudsen (2001). Våra vanliga svampar – En bestämningsbok. Stockholm: Albert Bonniers förlag AB. sid. 64–65. ISBN 91-0-057626-3
  11. 1 2 3 ”Den lömska svampen som dödar flest människor i världen”. DN.se. 14 september 2025. https://www.dn.se/sverige/den-lomska-svampen-som-dodar-flest-manniskor-i-varlden/. Läst 23 oktober 2025.
  12. Mätt i antal dödsfall. Se bland annat AmericanMushrooms Arkiverad 20 december 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  13. Pelle Holmberg och Hans Marklund. Nya svampboken. Sid 228
  14. Svampguiden Arkiverad 15 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine. Grönkremla

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]