Larm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alarm hänvisar hit. För TV-programmet, se Alarm (TV-program). För Niklas Strömstedts sång, se Alarm (sång).

Larm är en teknisk anordning som konstruerats med avsikten att varna vid en speciell situation, till exempel inbrott, brand eller annan fara.

Typer av larm[redigera | redigera wikitext]

Brandlarm[redigera | redigera wikitext]

Brandlarm

Brandlarm är en typ av larm som är konstruerat med avsikten att larma vid brand eller brandfara. Brandlarm aktiveras ofta med automatik med hjälp av detektorer eller brandvarnare med sensor som känner av värme eller rök genom att jonisera rökatomerna med ett radioaktivt ämne (ofta Americum) så att röken leder ström som sätter igång larmet, radioaktiva brandlarm ska bytas vart femte år. Brandlarm kan även utlösas manuellt när man provtestar brandvarnarna.

Inbrottslarm[redigera | redigera wikitext]

Inbrottslarm
Detta avsnitt är en sammanfattning av Inbrottslarm

Inbrottslarm är en typ av larm som är konstruerat med avsikten att larma vid inbrott. Larmet kan till exempel avge ett högt ljud i samband med inbrott eller så kan det vara ett så kallat tyst larm där det går en signal till ett bevakningsföretag som åtagit sig att kontrollera vad som hänt eller en kombination av de båda, vilket är vanligast. Det finns även system som ringer upp förvalda telefonnummer och berättar att larmet har gått och det finns möjlighet till fjärrkvittering samt dubbel/enkelriktad talkommunikation eller lyssningsfunktion.

Trygghetslarm[redigera | redigera wikitext]

Trygghetslarm är en samlingsbenämning för larmsystem avsedda att användas av äldre, funktionshindrade eller andra personer där speciella behov finns och snabba insatser kan behövas. Trygghetslarm kan delas upp i två systemtyper:

1) Interna system installeras i särskilda boenden (äldreboenden, gruppboenden etc) med eget ledningsnät och där larmen oftast hanteras lokalt av befintlig personal. Varje lägenhet/rum förses med anropsapparater och de boende har ofta bärbara larmknappar för att vid behov kunna påkalla hjälp. Ett larm skickas då via en centralenhet till berörd personal/grupp som är utrustad med bärbara mottagarenheter typ DECT/GSM eller motsvarande. Larmkod (rumsnummer eller dylikt visas på display) och samtalskommunikation med den som larmat kan då kopplas upp. Dessa system ska ha egen batteriuppbackning vid strömavbrott. Olika typer av detektorer för olika behov kan ofta anslutas till anropsapparaten, exempelvis rökdetektorer, rörelsedetektorer etc.

2) Externa system installeras i eget boende och består huvudsakligen av trygghetstelefoner som historiskt sett använt det publika telenätet PSTN för att ringa till en larmcentral som därefter distribuerat ut uppdraget till ansvarig personal. Detta har varit ett väldigt säkert sätt att överföra larm men har haft en svaghet då vi haft ett flertal fall då telenätet slagits ut i vissa områden på grund av väder och vind.

För att förbättra säkerheten så har olika alternativ provats sedan 2000-talets början. I takt med övergången till en digital infrastruktur krävs nya säkra kommunikationsvägar. Då landets kommuner har många analoga trygghetstelefoner installerade har krav ställts på en vidareutveckling mot att trygghetstelefonerna även ska kunna kommunicera via IP-telefoni. Att bygga trygghetstelefoner som kommunicerar digitalt med hjälp av IP-teknik och de lösningar som utvecklats för IP-telefoni är i sig inget problem; de flesta leverantörer kan leverera denna lösning.

Problemet ligger i IP-nätets säkerhet. För att ett externt trygghetslarm system ska kunna anses vara säkert krävs en mycket hög så kallad upp-tid, högre än vad normala internetanslutningar erbjuder. Vid strömavbrott i bostaden räcker det dessutom inte att själva trygghetstelefonens strömförsörjning är säkrad, utan också apparaturen för anslutningen till Internet (eventuella modem, mediakonvertrar och routrar) skall ha säkrad strömförsörjning.

Idag går utvecklingen mot GSM-/GPRS-användning (både för interna och externa system) där övervakning och säkerhet på en hög nivå kan uppnås. Anslutning till kommundatabaser för kompletterande information vid mottagande av larm samt exempelvis styrning av nyckellösa låssystem är också möjligt.

Det finns i Sverige ca 160 000 trygghetstelefoner, fördelningen mellan interna system respektive externa installationer framgår inte.

Trygghetstelefon[redigera | redigera wikitext]

Trygghetstelefon är en automatisk uppringare som installeras hemma hos personer med särskilda behov. Trygghetstelefonen aktiveras vid behov av användaren med hjälp av tryckknapp på apparaten eller med hjälp av en särskild bärbar trådlös knapp. När förbindelse med larmmottagare etablerats kan talkommunikation upprättas med personen som larmat. Trygghetstelefoner kan innehålla inbyggda säkerhetskontroller som provar och indikerar vid nätspännings- eller batterifel i apparaten, telelinje- eller batterifel i bärbar larmknapp etc. Olika externa detektorer kan vid behov anslutas. Trygghetstelefoner kan programmeras att sända så kallade testlarm vid önskad intervall för pollning mot en larmcentral. Vid uteblivet testlarm indikeras detta i larmcentralen och lämpliga åtgärder skall vidtagas. Trygghetstelefoner finns för överföring av larm via PSTN, IP-telefoni alternativt GSM.

Överfallslarm[redigera | redigera wikitext]

Överfallslarm är vanliga inom områden där man kan drabbas av rån och överfall, som inom butiksnäringen och banker eller postkontor. Överfallslarm är oftast kopplade till en larmcentral som omedelbart kontaktar polisen med information om var larmet har löst, hur många sektioner, vilken typ av anläggning det är (bank, butik, privatbostad) och en motringning görs. I sällsynta fall är överfallslarmen kopplade direkt till polisens länskommunikationscentraler. Det finns även portabla överfallslarm som ger ifrån sig en kraftig ljudsignal när det aktiveras. Det är avsett att bäras av personer som känner sig oroliga för att bli överfallna eller vistas i miljöer med hög överfallsrisk, till exempel utomhus under den mörka tiden på dygnet.

Driftlarm[redigera | redigera wikitext]

Driftlarm, eller övervakningslarm, används för att övervaka till exempel tryck och temperatur i olika anläggningar. Används exempelvis i kyl- och frysanläggningar, serverrum, vattenledningar och liknande.

Larmöverföring[redigera | redigera wikitext]

Larmöverföring är sättet att förmedla larm från en larmanläggning till en eller flera larmcentraler.

Larmöverföring standardiseras enligt SSEN 50136-1-1.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]