Lasse O'Månsson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lasse O'Månsson i radiostudion på 1950-talet.

Lasse O'Månsson, egentligen Lars Olof Månsson (signatur: Daddy O), född 6 december 1931 i Sala, död 28 december 1988 i Stockholm, var en svensk författare, redaktör och komiker. Han var den första redaktören för Svenska MAD, ledde HJäLP!, gjorde radioprogrammet Blå tummen, och syntes i TV som ett av "Skäggen".

Det irländska prefixet "O' " sägs han ha börjat använda eftersom han påstod sig vara född i Dublin.[källa behövs]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

"Skäggen" (1963) med Lasse O'Månsson längst till vänster.

Lasse O’Månsson älskade jazzmusik, introducerade sjuk humor i Sverige och var en av de första stora humoristerna i radio och TV. O'Månsson var också ett av de så kallade "Skäggen", som i början av 1960-talet framkallade den första tittarstormen i TV.

O'Månsson hade redan tidigare medverkat med bidrag i pressen, till exempel med kåseriet "En dag å Kongl. Djurgården" i tidskriften All världens berättare 1953, och blev 1960 redaktör för nystartade tidskriften Svenska MAD, som blev mycket populär i Sverige. Svenska Mads sista nummer på förlaget Williams utkom 1975, och i samband med förlagsbytet (där Semic Press tog över), slutade O'Månsson som redaktör. O'Månsson tog också 1962 hand om HJäLP!, en annan nystartad humortidning som dock rymde mycket mer svenskt material, bland annat texter av Hasseåtage. Även den mer skämtbildsinriktade tidningen Plop! var hans verk. Han skrev också flera böcker i samma humorstil, bland annat Tarzan super säger aporna (1964), som ingår i Göran Häggs guidebok 1001 böcker du måste ha läst innan du dör, Bryt Samman, amigos! (1977) och August Strindbergs Gula bok (1980).

Mellan 1957 och 1968 var han med och skrev och framförde radioprogrammet Blå tummen. Han dömdes till dagsböter 1964 för att grovt ha kränkt trosfriden i en radiosketch från 1963 där han skojade om att dela ut nattvard på en bensinmack.[1] O'Månsson hördes även som berättare (tillsammans med Leif ”Smoke Rings” Anderson) 1966–1967 i Sveriges Radios radioteaterföljetong Dickie Dick Dickens. O'Månsson medverkande även bland annat under 1970-talet tillsammans med Bengan Wittström i Bättre sänt än aldrig och uppföljaren Bättre sent än alltid.

O'Månsson uppträdde även på scen i Hasseåtages första revy Gröna hund från 1962.

Stipendium[redigera | redigera wikitext]

Lasse O'Månssons naturastipendium instiftades 2010 av Sala kommun. Stipendiet innebär fritt sommarboende för skapande personer i Drängstugan vid Sala silvergruva.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1960 – Våra dumma vänner i naturen
  • 1963 – Det har jag aldrig sagt!
  • 1964 – Tarzan super, säger aporna
  • 1967 – Stora O'-boken
  • 1967 – Riddarna kring runda ordet
  • 1967 – Den lille hjälp!aren
  • 1967 – Blå tummen: prosapölsa i boktappning (med Bertil Pettersson)
  • 1968 – Nya riddare kring runda ordet
  • 1968 – Den nya hjälparen
  • 1968 – Lasse O' och polarna
  • 1968 – D[okto]r Krockers övningsbok: kurösa kurer för knäppa konvalescenter
  • 1969 – Snabba riddare kring runda ordet
  • 1969 – Så du pratar, Paddy!
  • 1969 – O'blandat
  • 1970 – Sock it to me, Daddy O'!
  • 1970 – Simma långsamt Paddy!
  • 1971 – Konfliktinstitutet
  • 1977 – Rädd att landa
  • 1977 – Den förbannade fantasin
  • 1977 – Bryt samman, amigos!
  • 1979 – Paddys memoarer
  • 1979 – O'städat
  • 1979 – Fantasi funkar
  • 1980 – Drömmen om en blå Thunderbird eller De elva vanligaste historierna om A och O
  • 1980 – August Strindbergs Gula bok och andra märkliga tidsdokument
  • 1983 – Min pianist är sjuk
  • 1989 – Magiska berättelser (illustrerad av Joakim Pirinen)

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • 1974 – Lasse O'Månsson avslöjar Mitzi Gaynors hemliga liv (LP)
  • 1979 – Brunk 500 - Uppsala universitet 500 år! Studentorkesterfestival. (Dubbel-LP från universitetskonsert, med Lasse O'Månsson och Bengan Wittström som konferencierer.)
  • 1979 – Hur man går ner i vikt med sex (bok av Richard Smith, tolkad av Lasse O'Månsson. Utgiven av Askild & Kärnekull)

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jonatan Sverker. "Man bör inte få hetsa mot religion" Dagen, 21 juni 2011. Läst den 26 februari 2015.
  2. ^ Lasse O'Månssons naturastipendium från Sala kommun
  3. ^ Lasse O'MånssonSvensk Filmdatabas

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]