Sala kommun är en kommun i Västmanlands län i landskapen Västmanland och Uppland . Centralort är Sala .
Kommunens område motsvarar socknarna: Fläckebo , Kila , Kumla , Möklinta , Norrby , Sala , Tärna och Västerfärnebo . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sala stad som 1863 bildade en stadskommun .
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Tärna (av de tidigare kommunerna Kila , Kumla , Norrby och Tärna) och Västerfärnebo (av Fläckebo , Karbenning och Västerfärnebo) samtidigt som Sala landskommun uppgick i Sala stad medan Möklinta landskommun förblev oförändrad.
Sala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sala stad , Möklinta och Tärna landskommuner samt delar ur Västerfärnebo landskommun (Västerfärnebo och Fläckebo församlingar).[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Sala domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga .[ 6]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt (socknar) inom Sala kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 7] :
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2016 fanns det sex tätorter i Sala kommun.
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Sala
&&&&&&&&&&013253.&&&&&0 13 253
2
Ransta
&&&&&&&&&&&&0846.&&&&&0 846
3
Västerfärnebo
&&&&&&&&&&&&0543.&&&&&0 543
4
Möklinta
&&&&&&&&&&&&0334.&&&&&0 334
5
Sätra brunn
&&&&&&&&&&&&0330.&&&&&0 330
6
Salbohed
&&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0 250
Centralorten är i fet stil .
Efter valet 2022 styrs Sala kommun av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet[ 8]
Presidium 2022–2026
Ordförande
S
Emil Andersson Bleckert
Förste vice ordförande
S
Eva Åberg
Andre vice ordförande
SD
Andreas Andersson
Mandatfördelning i Sala kommun, valen 1970–2022 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP FI SD NYD SBÄ SP C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 1 20 17 7 4 49 87,8
1973 1 20 19 5 4 49 91,0
1976 1 20 17 5 1 5 49 91,8
1979 2 20 15 4 1 7 49 90,3
1982 2 21 1 13 3 1 8 49 90,1
1985 2 20 1 11 6 1 8 49 88,8
1988 2 21 2 10 6 2 6 49 84,3
1991 2 17 1 1 3 9 5 4 7 49 85,3
1994 2 19 3 7 9 2 2 5 49 85,0
1998 5 17 2 3 8 2 5 7 49 78,52
2002 3 21 1 9 4 5 6 49 76,60
2006 3 18 1 10 2 3 8 45 79,01
2010 2 15 2 2 5 8 2 2 7 45 81,87
2014 2 14 2 1 5 5 9 1 1 5 45 83,95
2018 2 13 1 7 4 9 2 2 5 45 85,84
2022 3 14 1 9 4 5 1 2 6 45 83,17
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Presidium 2022–2024
Ordförande
S
Amanda Lindblad
Förste vice ordförande
C
Anders Wigelsbo
Andre vice ordförande
M
Erik Hamrin
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Äldre- och omsorgsnämnden
S
Camilla Runerås
V
Olle Kvarnryd
Social- och arbetsmarknadsnämnden
C
Elisabet Pettersson
MP
Ingela Kihlholm Lindström
Kultur- och fritidsnämnden
V
Gert Wibe
S
Jessica Silversten
Bygg- och miljönämnden
S
Viktor Kärvinge
C
Sture Johansson
Skolnämnden
C
Anders Wigelsbo
S
Per-Olov Rapp
Valnämnden
S
Daniel Hedlund
C
Bengt Larsson
Kommunen har 22 853 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 114:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Sala kommun 1970–2020[ 10] År Folkmängd 1970
19 595 1975
20 421 1980
20 936 1985
21 000 1990
21 820 1995
22 074 2000
21 548 2005
21 446 2010
21 535 2015
22 109 2020
22 867
Blasonering : I blått fält en bergsmansslägga och ett bergjärn i kors och däröver en tilltagande måne, allt av silver.
Månen i Sala kommunvapen är en metallurisk symbol för silver och syftar, liksom verktygen på verksamheten vid Sala silvergruva och förekommer i tidiga sigill. 1948 fick vapnet kunglig fastställelse för Sala stad . Efter kommunbildningen registrerades det oförändrat för Sala kommun år 1975. Även Tärna hade ett vapen, vars giltighet upphörde.
^ [a b ] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023 , SCB , 22 februari 2024, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , SCB , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors . ”Domsagohistorik - Sala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)” . http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=61B53DB50C9071ADD9E42473573CFC20?dokumentId=21000001423164&thumbnail=false . Läst 11 augusti 2013 .
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Valresultat, mandatfördelning - Staben för utveckling och förvaltning - Sala kommun” . www.sala.se . https://www.sala.se/info/4286/?ret=http://www.sala.se/category/4094 . Läst 28 februari 2024 .
^ ”Kommunstyrelsen - Sala kommuns förtroendevalda” . sala.tromanpublik.se . https://sala.tromanpublik.se/organisation/8c965efd-53e2-438e-b8a4-04f38a893651 . Läst 28 februari 2024 .
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.” . http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1 .