Lau socken

Från Wikipedia
Version från den 18 april 2015 kl. 20.53 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Fornlämningar: undviker omdirigeringssida, replaced: bronsåldern → bronsåldern med AWB)
Lau socken
Socken
Lau kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Gotland
Härad Gotlands södra härad
Koordinater 57°16′58″N 18°37′12″Ö / 57.28278°N 18.62000°Ö / 57.28278; 18.62000
Kyrkby Lau
Area 28 km²[1]
Folkmängd 224 (2010)[2]
Befolkningstäthet 8 invånare/km²
Geonames 8126248
Sockenkod 0944

Lau socken ingick i Gotlands södra härad och är sedan 1971 en del av Gotlands kommun.

Socknens areal är 27,55 kvadratkilometern, varav 27,15 land.[1] År 2010 fanns här 224 invånare[2]. Kyrkbyn Lau med sockenkyrkan Lau kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Lau socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Burs ting som i sin tur ingick i Burs setting i Sudertredingen.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lau församling och för de borgerliga frågorna bildades Lau landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Ljugarns landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3] Församlingen uppgick 2006 i När-Lau församling.[4]

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands södra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands andra båtsmanskompani.[5][6]

Geografi

Lau socken ligger söder om Ljugarn vid Gotlands östra kust, vid Lauviken. Socknen har skogsmark vid kusten och är i övrigt odlingsbygd.[7][8][1]

Postnumret är 623 62 och riktnumret 0498.

Gårdsnamn

Anderse, Annexen, Bjärges, Botels, Botvide, Bönde, Fie, Gannor, Goks, Gumbalde, Hallbjäns, Hallsarve, Hemmor, Husarve, Kauparve, Liffride, Mattsarve (Malsarve), Smiss, Snausarve, Sunnkyrke.

Lau Käldu

Källan vid Laus Backar - Lau Käldu – har blivit något av en sockensymbol. Lau Käldu med käldhus har restaurerats, och intill ligger en näckrosdamm med guldfiskar. Området har röjts och försetts med bandtun och informationstavla. Upp till en grotta, vid namn Godugnen, strax norr om Käldu, leder en anlagd trappa. Under början av 1990-talet sinade Lau Käldu på grund av att vattnet letade sig andra banor än in genom järnrören. 1995 lyckades Lau Hembygdsförening fånga vattnet igen genom att gräva ner rör och slangar längs sluttningen och sammanföra dem till en uppsamlingsbrunn. Därifrån har vattnet kunnat ledas till käldhuset och bassängen.

Godungen

Från grottan Godungen kan man se Lausviken breda ut sig. Godungen ligger vid Laus Backar.

Historia

Landhöjning

Under stenåldern var Lau en långsmal ö och lauborna bodde på insidan av öns uddar. Ett sund skilde Lau-ön från övriga Gotland. Under bronsåldern sjönk dock vattnet och där sundet var som smalast spolades det upp en bred sandbank. Lauborna blev fler och bosatte sig både på insidan av ön och längs med sandbanken.

Där vägen kom upp på den forna ön, utvecklades ett sockencentrum. Det var ungefär lika långt åt Lau sockens alla håll och härifrån grenade socknens vägar ut sig. Här var det högt med utsikt över bygden, det var torrt och det fanns tillgång till vatten i sluttningen mot Lausböin. Här bör också byggnader för forntida gudstjänster och kommunala möten ha legat. Platsen alldeles väster om dagens kyrkogård heter Stavgard, ett vanligt namn på en samlingsplats före kristen tid.

Under järnåldern etablerades dagens gårdar spridda över socknen. Från den här tiden härrör också den fornborg vars lämningar man idag kan hitta vid Botvidebackar på Lausbackars nordspets.

På 1890-talet skedde skiftet i Lau socken. Små ägor med ringlande tunar (gärdesgårdar) slogs ihop till stora enheter.

Fornlämningar

Från bronsåldern finns gravrösen och skeppssättningar. Från järnåldern finns sju gravfält, husgrunder, stensträngar och sliprännestenar[9].[7][8][10][11]

Namnet

Namnet (1318 Law) innehåller lau, 'lågt liggande äng', ängmark vid vatten'.[12][8]

Årliga evenemang

Lau Basar

Lau Basar är ett årligt evenemang på Lau Backar som pågår en dag mitt i sommaren. Dagen inleds med lotterier och eventuellt ett och annat uppträdande (2007 uppträdde den gotländska musikgruppen Smaklösa på Lau Basar). Framåt kvällen övergår basaren till ett ställe för dans och socialt umgänge.

Julmarknaden i Lau

I byggnaden som förr tillhörde nu nedlagda Lau Skola hålls årligen en julmarknad. Byggnaden tillhör numera församlingshemmet. På julmarknaden återfinns bland annat ett lotteri med priser som exempelvis dukar.


Se även

Referenser

Fotnoter

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Lau socken
  2. ^ [a b] Befolkning i Gotlands socknar
  3. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Administrativ historik för Lau socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Om Gotlands båtsmanskompani
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ Förteckning över slipskåror
  10. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Lau socken
  11. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lau socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lau_socken&oldid=29800300”