Ljugarn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ljugarn
Småort
Stranden i Ljugarn.
Stranden i Ljugarn.
Land Sverige Sverige
Landskap Gotland
Län Gotlands län
Kommun Gotlands kommun
Distrikt Ardre distrikt
Koordinater 57°20′00″N 18°42′14″Ö / 57.33333°N 18.70389°Ö / 57.33333; 18.70389
Area 192 ha (2015)[1]
Folkmängd 198 (2015)[1]
Befolkningstäthet 1,0313 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0498
Tätortskod T2524[2]
Småortskod S2394[1]
GeoNames 2694593
Ljugarns läge i Gotlands län.
Red pog.svg
Ljugarns läge i Gotlands län.
Wikimedia Commons: Ljugarn
Redigera Wikidata

Ljugarn är en ort i Gotlands kommun i Gotlands län. Strax norr om orten ligger fiskeläget Vitvär och naturreservatet Folhammar. 2015 förlorade Ljugarn sin status som tätort på grund av folkmängden minskat till under 200 personer.[3]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Ljugarn är känt sedan 1646 då det skrevs Lougards hamn och 1695 är orten omnämnd som Långgarns hamn. Efterleden garn är känd från flera gotländska ortnamn och betyder "tarm" och används i överförd betydelse om uddar.[4] Förledets ursprung är dunkelt. En vanlig tolkning är den ljusa udden[5].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Se även: Gotlands historia

Ljugarn är en gammal hamn belägen på gränsen mellan Sudertredingen och Medeltredingen.[6] På 1600-talet byggdes en kalkugn nere vid hamnen och i början av 1700-talet ytterligare en, "Storugn", vars ruiner ännu står kvar.[7] På 1720-talet[8] antas den byggnadsminnesmärkta Strandridaregården ha uppförts[6]; den siste strandridaren lämnade Ljugarn 1822.[8]

Handel[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1800-talet exporterades kalk, kalksten, tjära och trävaror från Ljugarns hamn. 1880 släcktes "Storugnen" och kalkbränningen var därmed ett avslutat kapitel.[8] Rester efter kalkugnar finns fortfarande kvar vid hamnen. 1828 fick Handelshuset Donner tillstånd att bedriva handel på orten. Efter att Donners försattes i konkurs 1845 kom handeln att domineras av Olof Gottfrid Claudelin och två efterföljande generationer Claudelin. Det "Claudelinska huset" finns kvar centralt i samhället med ett större kalkstenshus från 1600-1700-talet ombyggt cirka 1870.[9][10][6]

Badort[redigera | redigera wikitext]

De första badgästerna i Ljugarn brukar anses vara Adolf Hauffman, lärare i Stockholm men bördig från Östergarn, och hans vän Sigurd Bolin, 1887. De marknadsförde också Ljugarn, som blev den första badorten på Gotland.[8] Gotland hade blivit populärt bland tidens societet genom prinsessan Eugénie som bodde i Västerhejde på västra ön sedan 1860-talet. Ljugarn blev en elegant badort; stora sommarvillor uppfördes längs "Strandvägen" och 1930 återfanns inte mindre än fem badpensionat i Ljugarn, däribland Ljugarns pensionat, Pensionat Lövängen och Pensionat Bringsarve.[6]

Bland Ljugarns kända sommargäster räknas bland andra under ett drygt halvt sekel borgarrådet Yngve Larsson, som uppförde fastigheten "Barnarve" 1919.[11] Konstnären Louis Sparre uppförde 1914 det närbelägna "Sandarve".[6] Bland de tidiga badgästerna märks även amiralen och marinmålaren Jacob Hägg.[12] 1912 bygges Tallunden, en sommarvilla i jugendstil med glasveranda och under 1920-talet tillkom Ljugarns badpensionat, pensionat Lövängen och pensionat Bringsarve.[13]

Ljugarns semesterby grundades 1955 som Vitvärs semesterby och var då den första i sitt slag på Gotland.[14] 1953 bildades "Föreningen Ljugarn", medlem i Gotlands hembygdsförbund. Föreningen äger en bastubyggnad med framträdande läge söder om sandstranden, samt en stolpkvarn.[15]

Ljugarn blev 1952 lotsplats, hamn, fiskeby och centralort i Ljugarns landskommun.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ljugarn 1960–2015[16][17]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
329
1965
  
308
1970
  
281
1975
  
255
1980
  
251 149
1990
  
262 152
1995
  
276 153
2000
  
295 154
2005
  
275 155
2010
  
238 155
2015
  
198 192#
Anm.: Ej tätort 2015.
 # Som småort.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Tätorten Ljugarns avgränsning 1990.

Inne i Ljugarn finns en långgrund sandstrand som är cirka 1 500 m lång[18] och en av Gotlands längsta. I samhället finns sedan tidigt 1900-tal bland annat pensionat, restauranger, vandrarhem, Konsumbutik och konditori.[19][20]

Logi återfinns i form av hotell, gästhamn, pensionat, B&B, stugor, camping och flera vandrarhem (däribland Strandridaregården vid hamnen i Svenska Turistföreningens regi[21]).[22] Till de möjliga förströelserna kan räknas Ljugarns golfklubb.[23] och ett antal mindre museer i regi av föreningen "Ljugarns kulturudde".[24]

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 26 september 2013
  3. ^ ”Förändringar i antalet tätorter, 2010-2015” (excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3730f954f3d247c59b1e2f12e899db72/mi0810_2016a01_forandringar-i-antalet-tatorter-2010-2015.xlsx. Läst 27 oktober 2016. 
  4. ^ Wahlberg, Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). sid. 194. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  5. ^ Hallin, Bo (1991). Den ljusa udden - Ljugarn under 100 år 
  6. ^ [a b c d e] ”Ljugarn”. Ljugarn.com. http://www.ljugarn.com/Default.aspx?ID=2437&MenID=5363-work=Website-publisher=Ljuvliga. Läst 18 februari 2015. 
  7. ^ Vägen till kulturen på Gotland, Gotländskt arkiv 1987 s. 169.
  8. ^ [a b c d] ”Ljugarn”. Gotlandsguiden.se. http://www.gotlandsguiden.se/norrsoder/103-gotlandskaorter/471-ljugarn. [död länk]
  9. ^ ”Claudelinska Huset”. Oxenstierna.com. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304054959/http://www.oxenstierna.com/property_card.php?lang=sv&prid=862&lang=sv&show_life_events=1&show_literature=1&show_properties=1&sum_properties=&show_images=1&session_id=. Läst 17 februari 2015. 
  10. ^ ”Ljugarns samhälle”. Segotland.se. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822174904/http://www.segotland.se/servlet/GetDoc?meta_id=1115&file_id=4. 
  11. ^ von Heijne, Hans (2 oktober 2003). ”En sammanställning Ljugarn-litteratur ur skriften 'Från Hallute Backe till Langbjenne'”. Arkiverad från originalet den 9 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070109065943/http://web.telia.com/~u87146397/ljugarn/bibliografi.htm. Läst 17 februari 2015. 
  12. ^ ”Ägare; Storvägen 13”. ljugarn.net. http://www.ljugarn.net/historia/Bebygg/Sto13ag.htm. 
  13. ^ Vägen till kulturen på Gotland, Gotländskt arkiv 1987 s. 170.
  14. ^ ”Historik”. Ljugarnssemesterby.se. http://www.semesterby.se/sv/om/historia. Läst 17 februari 2015. 
  15. ^ ”Ljugarn”. Gotlands Hembygdsförbund. Arkiverad från originalet den 9 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080509074938/http://www.gotlandshembygdsforbund.com/foreningar/ljugarn.htm. 
  16. ^ ”Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  17. ^ ”Småorter 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad 15 oktober 2012. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2010A01/MI0811_2010A01_SM_MI38SM1203.pdf. Läst 25 oktober 2012. 
  18. ^ ”Stuga i Ljugarn, Gotland”. Strandstugor.se. http://www.strandstugor.se/Strandstugor/Stuga_i_Ljugarn,_Gotland.html. Läst 17 februari 2015. 
  19. ^ ”ÄTA I LJUGARN”. Ljugarn.com. http://www.ljugarn.com/?MenID=5024&ID=2437. Läst 18 februari 2015. 
  20. ^ ”KONSUM LJUGARN 100 ÅR”. Ardre-ljugarn.se. http://www.ardre-ljugarn.se/konsum100ar.htm. Läst 17 februari 2015. 
  21. ^ ”STF Vandrarhem Ljugarn”. Svenska Turistföreningen. http://www.stfturist.se/sv/upptack/Omraden/Gotland/Vandrarhem/STF-Vandrarhem-Ljugarn. Läst 17 februari 2015. 
  22. ^ ”BO I LJUGARN”. Ljugarn.com. http://www.ljugarn.com/?MenID=5023&ID=2437. Läst 18 februari 2015. 
  23. ^ ”Startsida”. Ljugarns golfklubb. http://www.ljugarnsgk.se. 
  24. ^ ”Ljugarns kulturudde”. gotland.net. http://www.gotland.net/plats/ljugarns-kulturudde. Läst 3 maj 2015. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]