Region Gotland

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gotlands kommun)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Region Gotland
Gotlands kommun
Kommun
P 18 - Kanslihuset.jpg
Kanslihuset med reception
SloganDen magiska ön[1]
Kommunens vapen.
Gotlands kommunvapen
LandSverige
LandskapGotland
LänGotlands län
CentralortVisby
Inrättad1 januari 1971[2]
Areal, befolkning
Areal15 196,05 kvadratkilometer ()[3]
- därav land3 134,44 kvadratkilometer[3]
- därav vatten12 061,61 kvadratkilometer[3]
Folkmängd61 009 ()[4]
Bef.täthet19,46 inv./km² (land)
Läge
Gotland i Östersjön.jpg
Kommunen i länet.
Koordinater57°36′55″N 18°16′50″Ö / 57.615277777778°N 18.280555555556°Ö / 57.615277777778; 18.280555555556
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGotlands domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0803[5]
Anställda6 975 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0980[7]
GeoNames2711509
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Region Gotland, officiellt Gotlands kommun, är en svensk kommun med ett utökat ansvar för uppgifter som normalt hör till regioner. Kommunen har dessutom sedan 2011 ett regionalt utvecklingsansvar.[8] I samband med detta började kommunen använda namnet Region Gotland i stället för det dock fortsatt officiella Gotlands kommun.

Områdets berggrundsförhållanden formar i både kommunens horisontal- och vertikala samt enskilda landformer. Detta medför att området får en, för riket, unik topografi. Öns näringsliv avviker markant från övriga län och i Sverige som helhet. Andelen sysselsatta inom jordbruket är högt, industrin lågt och tjänstenäringarna mycket högt.

Sedan 1970-talet har befolkningstrenden varit positiv. Sedan 1994 har kommunen haft borgerligt respektive rödgrönt styre varannan mandatperiod.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknar och kommunerna som fanns mellan 1950- och 1970-talet. Dess forna gränser markeras i rosa.

Regionen/kommunens område motsvarar samtliga socknar på Gotland samt Visby stad. I socknarna bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, och för Visby stad bildades en stadskommun.

Hemse municipalsamhälle inrättades 25 juni 1886 i Hemse landskommun. 1936 inkorporerades Visby landskommun i Visby stad och samma år ombildades Othems landskommun till Slite köping.

Vid kommunreformen 1952 bildades på ön tolv så kallade storkommuner:

Boge landskommun gick samtidigt upp i Slite köping medan Visby stad förblev oförändrad. Hemse municipalsamhälle upplöstes med utgången av år 1958.

Gotlands kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Visby stad, Slite köping och de tolv landskommunerna Dalhem, Fårösund, Havdhem, Hemse, Hoburg, Klintehamn, Ljugarn, Lärbro, Romakloster, Stenkumla, Stånga och Tingstäde.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet 1971 i Gotlands domsaga.[10]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Region Gotland omfattar landskapet Gotland och Gotlands län, vilket innebär ön Gotland med omkringliggande öar, av vilka de viktigaste är Fårö, Stora Karlsö, Lilla Karlsö och Gotska Sandön.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Områdets berggrundsförhållanden formar i både kommunens horisontal- och vertikala samt enskilda landformer. Detta medför att får en, för riket, unik topografi. Den genomgående låga landytan, som till största delen ligger under 30 meter över havet, är flack. Berggrundslagrens stupning gör att den platåartade ytan har en svag sydöstlig lutning. Hög respektive låg terräng beror av bergarternas varierande motståndskraft mot nedbrytning. Zonerna med hård kalksten når 40–70 meter över havet, varav det ena löper över ön från Tofta till Fårö och det andra från Klinte till Östergarn. I det senare nämnda stråket finns öns högsta punkt i Lojsta som når 82 meter över havet samt Lilla Karlsö som når 66 meter över havet. Stora Karlsö når 56 meter över havet. I de stråk där ytbergarter utgörs av den mjukare, leriga märgelstenen ligger betydligt lägre. Längs kustområdet i nordväst finns en hög och rak brantkust, så kallad klintkust, detta genom lagerstupningen hos öns sedimentära berggrund. Längs kustområdet i öster är kusten låg och kustlinjen flikig, utanför kustområdet har det bildats avsatser i havsbottnen så kallade pallar, vilka avgränsas utåt av undervattensklintar. På strandplanet har erosion och vittring isolerat 50–150 meter breda raukar som, liksom grottorna, har fått stor uppmärksamhet. Dessa återfinns ofta samlade i fält, så som vid Irevik och på Lilla Karlsö. På Fårö, men också på ett flertal andra platser, finns klapperstensfält.[11]

Ett annat utmärkande drag för Gotland är strandvallar från olika stadier i Östersjöns historia. Exempel är ancylusvallarna som i norr når 45 meter över havet och i söder 19 meter över havet. På lägre nivå påträffas littorinavallar där även de flesta raukarna finns. Bland fenomen som uppstått under ancylustid återfinns den stora rauken Hoburgsgubben i söder liksom ett flertal grottor, däribland Stora Förvar på Stora Karlsö. Torsburgen och Klinteberget, vilka når 68 respektive 53 meter över havet, är exempel på inlandsklintar. Generellt består det tunna jordtäcket av kalkhaltig moränlera, även om torvjord och sand förekommer. Sand förekommer dock mest längs kusterna. Gotska Sandön är helt uppbyggd av sandackumulationer. Som en följd av den flacka topografin och kalkstenens genomsläpplighet saknas större vattendrag saknas på Gotland, vilket gjort att det bildats underjordiska lopp och karster, exempelvis vid Lummelunda med dess kända grottsystem.[11]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Öns tempererade klimat har en maritim prägel givet Gotlands läge. Exempelvis är februari den kallaste månaden, med en medeltemperaturen på −1 °C, och juli är den varmaste månaden med temperaturer på 16–17 °C. Hösten är utpräglat mild.[11]

I genomsnitt är årsnederbörden 525 mm, varav 50 mm faller varje månad från juli till och med januari. Totalt har ön 135–150 dagar med nederbörd varje år och 70 dagar med snötäcket. Omkring 15 15procent av den totala årsnederbörden utgörs av snö. Endast på den centrala delen av kommunen når snödjupet ca 20 cm i genomsnitt. Över året har ön 2 100 timmar eller 47,5 procent av det teoretiskt möjliga antalet soltimmar, vilket är jämförelsevis högt.[11]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns en nationalpark i kommunen, Gotska Sandön som är Östersjöns ensligaste plats. Förutom ett antal kulturarv trivs insekter i området. En del av dessa har hittats på ön för första gången och några har också sin enda kända nordiska förekomst här, däribland sju skalbaggsarter.[12] Därtill planerades för en till, Bästeträsk, som inkluderar alvarmarker, karsthällar, våtmarker, kust, sjöar och gamla skogar.[13] Samma år, 2022, fanns 155 naturreservat i Gotlands kommun, varav Galgberget och Södra Hällarna förvaltas av regionen.[14]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 36 församlingar inom Svenska kyrkan som tillhör Visby stift.

Distrikt inom Gotlands kommun

Från 2016 indelas kommunen i 93 distrikt.[15]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 18 tätorter i Gotlands kommun.[16] Centralorten är i fet stil.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2015-12-31.

Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
Tätort
Befolkning
Visby 23 402
Vibble 1 709
Hemse 1 668
Klintehamn 1 490
Roma (Romakloster) 1 198
Slite 946
Fårösund 829
Tofta 627
Norra Visby 551
Österby 527
Lärbro 423
Själsö 397
Västerhejde 372
Väskinde 337
Burgsvik 335
Stånga 335
Havdhem 270
Tingstäde 229

Postadress[redigera | redigera wikitext]

Följande ortnamn är postorter inom Gotlands kommun:

  • Burgsvik
  • Dalhem
  • Fårö
  • Fårösund
  • Gotlands Tofta
  • Havdhem
  • Hemse
  • Katthammarsvik
  • Klintehamn
  • Ljugarn
  • Lärbro
  • Romakloster
  • Slite
  • Stånga
  • Tingstäde
  • Visby

Postnummerområdets nummer är 62 och samtliga postnummer ligger i serien 621 00 - 624 70.[17]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styrande organ benämns efter beslut 27 januari 2011 regionstyrelsen respektive regionfullmäktige.[18]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av de rödgröna, vilka fortsatte styra efter valet 2014. Dessa aviserade att en nyckelfråga under mandatperioden var befolkningstillväxt, genom ett "blomstrande näringsliv och en stark välfärd". Andra viktiga frågor ansågs vara en "kryssningskaj och en ny gymnasieskola och skapandet av ett grönt centrum på Lövsta".[19]

Efter valet 2018 styrs området av Alliansen i en minoritetskoalition.[20] Detta innebar att Sverigedemokraterna fick en vågmästarroll.[21]

År Partier
1994–1998 S V MP
1998–2002 M L C KD GGF
2002–2006 S V MP
2006–2010 M L C KD
2010–2014[19] S V MP
2014–2018[19] S V MP
2018–[20] C M L KD

Regionfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Regionfullmäktige på Gotland har 71 ledamöter, vilka sammanträder på Visborg. Regionfullmäktige hanterar både de ärenden som i andra kommuner ligger under kommunfullmäktige och det som i andra län ligger under regionfullmäktige. Därtill har regionfullmäktige även ansvar för det regionala utvecklingsansvaret.[22]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Inger Harlevi
Förste vice ordförande C Björn Dahlström
Andre vice ordförande S Jonathan Carlsson

Källa:[23]

Mandatfördelning i region Gotland, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPFISDNYDGGFÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197029339
29339
7187,5
63
1973283310
283310
7190,0
5813
197612727610
2727610
7190,4
5219
197942723611
42723611
7189,5
5219
1982430119413
43019413
7190,1
4922
1985428318711
428318711
7188,4
4922
198842861959
42861959
7185,4
4427
199142543184211
4254318411
7185,1
4625
19944305415211
430541511
7185,1
4130
199872343153313
72343153313
7178,38
3932
20028284134311
8284134311
7177,84
4031
20067244174114
724417414
7179,75
4031
2010624715415
624715415
7182,64
3536
201472181314413
7218314413
7184,65
3833
2018718426183211
7184618311
7186,79
3833
  • Övriga 1970–1973 var Mittenpartierna (c+fp)
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Regionstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Regionstyrelsen i Region Gotland har 15 ledamöter vars uppdrag är att förbereda samtliga ärenden som ska avgöras av regionfullmäktige och utarbeta ett förslag till budget. Vidare ska regionstyrelsen, inom sig, utse ett arbetsutskott bestående av sju ledamöter. Arbetsutskottet uppgift är att förbereda ärenden som ska behandlas i regionstyrelsen.[24]

Presidium 2018–2022
Ordförande C Eva Nypelius
Förste vice ordförande M Jesper Skalberg Karlsson
Andre vice ordförande S Meit Fohlin

Källa:[23]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Hälso- och sjukvårdsnämnden L Mats-Ola Rödén C Bibbi Olsson S Filip Reinhang
Miljö- och byggnämnden C Eva Ahlin M Ingemar Lundqvist S Anne Ståhl Mousa
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden M Andreas Unger C Kjell Genitz S Aino Friberg Hansson
Barn- och utbildningsnämnden C Stefan Nypelius M Meishuan Wong S Jonathan Carlsson
Socialnämnden M Rolf Öström C Johan Malmros S Håkan Ericsson
Tekniska nämnden C Karl-Johan Boberg M Lina Runander S Tommy Gardell
Patientnämnden M Berit Cedergren Onsjö S Pia Dyvander-Johansson
Överförmyndarnämnden C Gunnel Lindby S Eric Martell
Valnämnden C Arne Josefsson S Eleonore Hemström

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Sedan urminnes tider kännetecknas Gotland av mångsidiga internationella kontakter. Sedan 1960-talet har kulturutbytet stegvis ökat och numer deltar kommun i ett stort antal internationella nätverk och projekt "som ofta sker i olika samverkansformer mellan kommunen, staten och en mångfald av fria organisationer". Kommunen ska, enligt det fastställda målsättningsarbetet vara en kulturmötesplats. Som en del av detta finns samarbete med ett flertal vänorter, däribland Tukums i Lettland, Saaremaa i Estland, Lübeck i Tyskland, Rhodos i Grekland och Saaremaa i Estland.[25]

Andra typer av internationella samarbeten är Östersjöns författar- och översättarcentrum (1992), Baltic art Center (1999) och Visby Internationella Tonsättarcentrum (2001). Genom det svenska EU-medlemskapet har det blivit vanligare att kultursamarbetet inkluderar hela Europa och att man söker stöd för detta hos EU.[25]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Öns näringsliv avviker markant från övriga län och i Sverige som helhet. Exempelvis var andelen sysselsatta inom jordbruket i början av 2020-talet sju procent på Gotland medan motsvarande siffra för Sverige var två procent. Samtidigt var andelen industrisysselsatta lägre, knappt 10 procent. Tjänstesektorn var dock nästan lika stor som i riket i dess helhet. Ungefär hälften av den förvärvsarbetande befolkningen arbetade i Visby och dess närhet.[26]

Jordbruk[redigera | redigera wikitext]

En av öns basnäringar är jordbruket, en sektor som också utgör grunden för en betydande livsmedelsindustri. Animalieprodukter, mjölk-, nötkött- och svinproduktion, utgjorde den huvudsakliga inkomstkällan för jordbrukarna i början av 2020-talet. Därutöver finns en stor fårstam på Gotland. Åkermark utgör 25 procent av öns landareal och den används främst för odling av vallväxter, fodersäd och brödsäd. Utöver detta odlas även sockerbetor, matpotatis, oljeväxter och trädgårdsprodukter. Strukturomvandlingen, som pågått de senaste årtiondena, har medfört att antalet jordbruksföretag har minskat kraftigt. Ungefär 50 procent av jordbruksföretagarna har även någon annan typ av sidosysselsättning.[26]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Ett stort antal små företag utgör större delen av områdets tillverkningsindustri. Dessa baserar ofta tillverkningen på lokala råvaror såsom trä, sten och ull. Bland större företag återfinns cementfabriken Cementa AB, kalkfabriken Nordkalk AB samt Gotlands slagteri. [26]

Tjänster och turism[redigera | redigera wikitext]

Omkring 70 procent av de förvärvsarbetande i kommunen var i början av 2020-talet sysselsatta inom tjänstesektorn, en sektor som fördubblats under de senaste 30 åren. Stora arbetsgivare inom tjänstesektorn är Visby lasarett och övriga förvaltningar, som är den dominerande arbetsgivaren på ön. Andra större arbetsgivare var Destination GotlandAB Svenska Spel och Payex Finans AB.[26]

Även turismen var viktig för näringslivet i kommunen, då ön årligen besöks av cirka 800 000 turister, varav en majoritetvar svenskar. I huvudsak är det öns säregna natur, otaliga historiska minnesmärken och sina inbjudande badstränder, som lockar turister.[26]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

År 1960 lades den sista av Gotlands järnvägar ned, därför omfattar kollektivtrafiken endast bussförbindelser. Till Nynäshamn och Oskarshamn går dagliga färjeförbindelser från Visby. Handelshamnar finns exempelvis i Visby, Klintehamn, Kappelshamn, Slite och Fårösund. Reguljär flygtrafik till Stockholm, Göteborg och Ängelholm går från Visby.[26]

Sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Visby lasarett sett från Galgberget.

Vid Helgeand på Norra kyrkogatan inrättades på 1840-talet ett lasarett.[27] Visbys och Gotlands enda akutsjukhus idag är Visby lasarett som öppnades vid Strandgärdet den 10 februari 1903.[28] Hälso- och sjukvården sköts av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som styrs av Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Gotland.[29] Inom förvaltningen fanns 2011 cirka 1 300 medarbetare och där finns i stort sett alla specialiteter som medicin, kirurgi, infektion, ögon, öron, barn, förlossning, gyn, ortopedi, operation, intensivvård, psykiatri, habilitering, rehabilitering, tandvård och primärvård.[30] Genom Visby lasaretts ställning som länssjukhus är resurserna dimensionerade för att klara de flesta specialiteter inom somatisk akut- och korttidsvård. Under 1970- och 1980-talet var frågan om byggande av nytt sjukhus föremål för omfattande diskussion. Kommunstyrelsen fattade 1990 beslut om byggstart för Förnyelse av Visby Lasarett. Beslutet innebar att Gotland skulle få ett modernt sjukhus med i princip samma bredd på utbudet av medicinska specialiteter som tidigare. Förnyelsen skedde i tre etapper mellan 1990 och 1997.[31] Gotlands enda akutsjukhus är Visby lasarett. Vid behov av specialistvård har kommunen även avtal med andra regioner på fastlandet, i huvudsak med Region Stockholm. Patienter kan transporteras akut med kommunens ambulanshelikopter.

Tillsammans med Stockholms län utgör Gotland Stockholms sjukvårdsregion, där Karolinska universitetssjukhuset är regionsjukhus.

Vårdcentraler återfinns i Slite, Hemse och Klintehamn samt på tre platser i Visby. Dessutom sker viss rådgivning genom 1177 Vårdguiden.

Folktandvården på Gotland bedrivs av Region Gotland. Tandvårdskliniker finns på flera platser i kommunen, medan tandreglering, tandtekniskt laboratorium och käkkirurgi finns i Visby. Den käkkirurgiska verksamheten finns på Visby lasarett. Under 2006 kommer käkkirurgiska kliniken tillsammans med andra kliniker och specialiteter bilda Mun- och käkcentrum vid lasarettet.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gotlands kommun 1970–2020
År Invånare
1970
  
53 722
1975
  
54 400
1980
  
55 346
1985
  
56 144
1990
  
57 108
1995
  
58 120
2000
  
57 313
2005
  
57 488
2010
  
57 269
2015
  
57 391
2020
  
60 124
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Gotlands befolkning har för första gången passerat 60 000 invånare år 2020. Detta efter att befolkningen i princip varit oförändrad mellan 1990 och 2015.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 685, eller 6,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 57 255 den 31 december 2014).[32]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Region Gotland 57 255 personer. Av dessa var 3 037 personer (5,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[33]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Museum[redigera | redigera wikitext]

Föreningen Gotlands fornvänner driver Gotlands Museum vars syfte är att tillgängliggöra "Gotlands konst, historia samt natur- och kulturarv för gotlänningar och besökare från hela världen". Museet besöks årligen av ca 350 000 personer. Gotlands Museum inkluderar kulturhistoriska museet Fornsalen, Gotlands Konstmuseum, Magasin Visborg och Svahnströmska rummet. På landsbygden förvaltar museet museigårdarna Norrbys, Kattlunds och Petes. Dessutom är Gotlands Museum majoritetsägare med ett särskilt ansvar för friluftsmuseet Bungemuseet AB.[34]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1995 är Hansestaden Visby upptagen på Unescos världsarvslista.[35] Den före detta vikingaplatsen var hanseförbundets huvudcentrum i Östersjön från 1100- till 1300-talet. Området är den bäst bevarade befästa handelsstaden i norra Europa.[36]

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

I handskriften Gutasagan från 1280-talet och Gutalagen från 1350-talet finns tidiga beskrivningar av Gotland. Haquin SpegelsRudera Gothlandica” (1683, tryckt 1901) har registrerat hur dialekten utvecklats, vilket även beskrivits av Linné i ”Öländska och Gothländska resan” (1745). P.A. Säve har i sina kulturhistoriskt värdefulla skrifter bevarat dialekten, något även Gustaf Larsson gjort i sina hembygdsskildringar. Bland författare som är födda på ön och som också skildrat den återfinns Pelle Sollerman, Astrid Kähr, Dagmar Edqvist och David Ahlqvist. Bland författare som låtit sig inspireras av ön finns exempelvis Snoilsky, Strindberg och Heidenstam.[11]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en stående vädur av silver med beväring av guld, förande ett på korsstav av guld fästat rött baner med bård och fem flikar av guld.

Vid kommunbildningen 1971 fanns, trots den stora mängden tidigare kommuner, endast ett kommunalt vapen, det för Visby stad med ett gudslamm (Agnus Dei) i rött fält. Den nya kommunen valde att utforma Gotlands kommunvapen på samma sätt som landskapet och länet, men med stadens röda färg på fältet för att skilja dem åt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vision och varumärkesplattform för Gotland – den magiska ön, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gotlands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ [a b c d e] ”Gotland - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gotland. Läst 6 augusti 2022. 
  12. ^ ”Gotska Sandöns nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gotland/besoksmal/nationalparker/gotska-sandons-nationalpark.html. Läst 6 augusti 2022. 
  13. ^ ”Bästeträsk – Sveriges nästa nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gotland/besoksmal/nationalparker/bastetrask---sveriges-nasta-nationalpark.html. Läst 6 augusti 2022. 
  14. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gotland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 6 augusti 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  17. ^ http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/gotland/gotland-kommun
  18. ^ ”Regionfullmäktige”. Region Gotland. http://www.gotland.se/imcms/3206. Läst 14 juni 2012. 
  19. ^ [a b c] ”Detta vill majoriteten - Region Gotland”. archive.ph. 11 november 2014. https://archive.ph/souOL. Läst 7 augusti 2022. 
  20. ^ [a b] ”Politik och demokrati”. Region Gotland. https://www.gotland.se/politikochdemokrati. Läst 7 augusti 2022. 
  21. ^ Nyheter, S. V. T.; Widegren, Patrik (15 oktober 2018). ”Klart med alliansstyre på Gotland”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/klart-med-alliansstyre-pa-gotland. Läst 7 augusti 2022. 
  22. ^ ”Regionfullmäktige”. Region Gotland. https://www.gotland.se/regionfullmaktige. Läst 7 augusti 2022. 
  23. ^ [a b] ”Så ser nya regionstyrelsen ut”. P4 Gotland. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=7064299. Läst 15 oktober 2018. 
  24. ^ ”Regionstyrelsen”. Region Gotland. https://www.gotland.se/regionstyrelsen. Läst 7 augusti 2022. 
  25. ^ [a b] ”Internationellt”. Region Gotland. https://www.gotland.se/1360. Läst 6 augusti 2022. 
  26. ^ [a b c d e f] ”Gotlands län - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gotlands-l%C3%A4n. Läst 6 augusti 2022. 
  27. ^ Hallberg, Maria (20 maj 2008). ”Borgarstaden 1830-1920”. Region Gotland. http://www.gotland.se/imcms/37574. Läst 29 januari 2012. 
  28. ^ ”Visby lasarett 100 år 2003!”. Gotland.se. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524185443/http://www.gotland.se/imcms/7292. Läst 21 november 2011. 
  29. ^ ”Så styrs hälso- och sjukvården”. Gotland.se. http://www.gotland.se/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=1608. Läst 21 november 2011. 
  30. ^ Holm, Ulrika, red (2011) (PDF). Gotland i siffror 2011. Region Gotland. sid. 44. http://www.gotland.se/imcms/1353. Läst 14 juni 2012  Arkiverad 6 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  31. ^ Eklund, Christina (mars 1998). ”Förnyelsen av Visby lasarett” (PDF). Gotland.se. sid. 1-2. http://www.gotland.se/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=16534. Läst 21 november 2011. 
  32. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 17 januari 2016)
  33. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  34. ^ ”Gotlands Museum”. Länsmuseernas samarbetsråd. https://lansmuseerna.se/vara-museer/gotlands-museum/. Läst 7 augusti 2022. 
  35. ^ ”Visby ett levande världsarv”. Region Gotland. https://www.gotland.se/varldsarv. Läst 7 augusti 2022. 
  36. ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Hanseatic Town of Visby” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/list/731/. Läst 7 augusti 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]