Lawrence Durrell
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Lawrence Durrell | |
 | |
| Född | 27 februari 1912[1][2][3] Jalandhar[4] |
|---|---|
| Död | 7 november 1990[5][6][7] (78 år) Sommières[8], Frankrike |
| Begravd | chapelle Saint-Julien de Montredon[9] |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Storbritannien[10] |
| Utbildad vid | Pancypriotiska gymnasiet St Olave's and St Saviour's Grammar School St Edmund's School St. Joseph's School  |
| Sysselsättning | Poet[11], författare[11][12], självbiograf, dramatiker[11], manusförfattare |
| Noterbara verk | Alexandriakvartetten |
| Maka | Françoise Kestsman Nancy Isobel Myers (g. 1935–1947)[13] Eve Cohen (g. 1947–1955)[14][13] Claude-Marie Vincendon (g. 1961–1967)[13] Ghislaine de Boysson (g. 1973–1979)[13] |
| Barn | Penelope Berengaria Walker Durrell (f. 1940)[15][14] Sappho Jane Durrell (f. 1951)[15][14] |
| Föräldrar | Lawrence Samuel Durrell[14] Louisa Durrell[14] |
| Utmärkelser | |
| James Tait Black Memorial Prize Fellow of the Royal Society of Literature Cholmondeley Award Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden | |
| Webbplats | lawrencedurrell.org/ |
| Redigera Wikidata | |
Lawrence Durrell, född 27 februari 1912 i Jalandhar, Punjab, Indien, död 7 november 1990 i Sommières, Gard, Frankrike, var en brittisk författare av irländsk härkomst. Han var äldre bror till naturvetaren och författaren Gerald Durrell.
Biografi
Durell växte upp i norra Indien, där fadern var ingenjör, och bodde endast kortare perioder av sitt liv i England. Durrell utgav 1935 debutromanen Pied Piper of Lovers och 1939 The Black Book, en långt mer kompromisslös bok som han själv såg som sin egentliga debut. Vid den tiden hade han fått kontakt med Henry Miller och Anaïs Nin, som hjälpte till att få romanen utgiven. Samtidigt hade han inlett en professionell karriär som diplomat och pressattaché, som skulle vara fram till mitten av 1950-talet och föra honom till många länder i Medelhavsområdet.
Under andra världskriget vistades Durrell först i Grekland, och flydde 1941 undan den tyska invasionen av landet till Egypten. Här kom han att göra pressarbete i Alexandria och Kairo, och från denna tid härstammar viktiga element i de miljöer han kom att beskriva i Alexandriakvartetten femton år senare.
Durrell fick sitt stora genombrott som författare med Bitter Lemons som behandlar Cypernkrisen 1954-56, vilken han själv sett på nära håll som pressämbetsman vid brittiska beskickningen där, och framförallt med Alexandriakvartetten (fyra romaner: Justine, Mountolive, Balthazar, Clea; 1957-60). Genom sitt sensuella språk, den spännande, mångbottnade handlingen, det djärvt tecknade persongalleriet och sitt experimenterande med tidsplan och minne kom böckerna att bli mycket lästa och få ett stort inflytande på 1960-talets roman. Durrell var från 1961 återkommande nominerad till Nobelpriset i litteratur på 1960-talet.[16]
Durrell var även verksam som poet, dramatiker och essäist (han engagerades också för att hjälpa till med manus till storfilmen Cleopatra) men för de flesta överskuggar Alexandriaböckerna hans övriga författarskap. Från 1958 var Durrell bosatt i Provence, en trakt han kände sig betydligt mer befryndad med än England.
Bibliografi (utgivet på svenska)
- Justine 1958
- Balthazar 1960
- Mountolive 1961
- Clea 1961
- Bittra citroner 1962
- Afrodite från havet 1964
- Tunc 1968
- Nunquam 1970
- Monsieur eller Mörkrets furste 1977
- De grekiska öarna 1978
- Runt Sicilien 1981
- Alexandriakvartetten 1983
Priser och utmärkelser
- Duff Cooper prize 1957 för Bitter Lemons
- Asteroiden 2231 Durrell är uppkallad efter honom[17].
Källor
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, läst: 14 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Lawrence Durrell, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, deces.matchid.io .[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 december 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, läst: 10 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, läst: 24 augusti 2019.[källa från Wikidata]
- ^ matchID, licens: GNU Lesser General Public License, version 3.0.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 14 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ^ British, läst: 4 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Lawrence Durrell nominations, Nobelprize.org
- ^ Schmadel, Lutz D. (2007). Dictionary of Minor Planet Names – (2231) Durrell. Springer Berlin Heidelberg. sid. 181. ISBN 978-3-540-29925-7. http://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2232. Läst 26 augusti 2017
|