Lina Neidestam

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lina Neidestam
Lina Neidestam 2012.
Födelsenamn Lina Maria Neidestam
Född 22 april 1984 (33 år)
Födelseplats Sverige Södertälje, Stockholms län, Sverige
Vistelseort Stockholm
Alma mater Serieskolan i Malmö
Verksamhet
Verksam 2005– (första publicerade fanzin)
Debutverk Häxan i skogen (första album, 2007)
Kända verk Zelda, Maran, Berättelser från Engelsfors
Genre dagsstripp (samtidshumor, satir)
Stil feminism, erotik
Influerad av Cecilia Torudd, Aline Kaminsky-Crumb, Mats Jonsson, Julie Doucet, Robert Crumb
Övrigt
Priser Adamsonstatyetten, Stora Ponduspriset
Webbplats Linaneidestam.se

Lina Maria Neidestam, född 22 april 1984[1] i Södertälje, är en svensk serieskapare. Hon är mest känd för sin feministiska humorserie Zelda[2]. 2011 utgavs hennes erotiska serieroman Maran[3], och 2013 deltog hon i seriebearbetningen Berättelser från Engelsfors efter fantasybokserien.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Lina Neidestam ritade flitigt i skolåldern, men någon framtid som serietecknare fanns då inte i huvudet. "Det var liksom inte ett riktigt jobb." Hon inspirerades delvis av serier som Lilla Fridolf och Buster, inte för att de var bra utan för att de i hennes ögon var så trista att hon vill göra egna.[4] Under gymnasiet arbetade Neidestam extra för Lästidningens ungdomsdel, där hon ordnade illustrationer, skrev krönikor och reportage.[5]

Framsidan på 2012 års Zelda: kampen fortsätter visar Zelda med sitt entourage.

Neidenstam hamnade dock 2005 av olika orsaker på Serieskolan i Malmö. Siktet hade innan dess varit inställt på en karriär som journalist, men efter att hon misslyckats med att komma in på Journalisthögskolan fick mamma henne på andra tankar.[5] Så hon skickade in sina "skruffsiga" teckningar till serieskolan och hamnade i Skåne ett år.[4] Neidestam och tre andra på skolan (Hanna Petersson, Hillevi Rindström och Josefin Svenske) startade 2005 ett tecknarkollektiv, och tillsammans kom de 2005 och 2006 med fem nummer av fanzinet Polly Darton.

Som 22-årig nyutbakad serieskolestudent var Neidestam 2006 tillbaka i Stockholm. Studier i etnologi på universitet och serietecknade på nätterna var tanken. Hon tog också en kurs på konstskolan Basis för att få än bättre snits på teckningarna. Året efter lossnade det karriärmässigt, när Zelda föddes och Neidestam började synas i Metro.[5]

Zelda[redigera | redigera wikitext]

2007 publicerades Neidestams Häxan i skogen som en av Seriefrämjandets minialbum i Lantis-serien. Samma år bad livsstilssajten SalongK.se Neidestam att teckna "någon serie som handlar om en tjej"[4]. Det blev starten för Zelda, strippserien om en feministisk åttiotalist som inte alltid lever som hon lär. Serien har sedan starten februari 2007[1] bland annat publicerats i Metro, Nemi, NSD, Situation Stockholm, Rocky[1] och norska Dagbladet. 2012 började Zelda publiceras i Aftonbladet och Aftonbladet.se.[4] Seriens framgångar, om "en stereotyp som alla känner till", enligt henne själv, överraskade henne själv:

Jag trodde först att hon bara angick ett gäng överspända genusbrudar i Stockholms innerstad – som man själv…
– Lina Neidestam, 2012[5]

Superfeministen Zelda har dock utvecklats under resans gång. Hon har, enligt Neidestam, insett att allt inte löser sig om man skriker sig fram, att mer handlar om vad man faktiskt gör.[5]

Serien kom 2009 med sitt första samlingsalbum på Kartago förlag. Den har senare följts av två till på Kartago och en på Egmont (med Zelda och ett antal andra serier av nya kvinnliga serieskapare).

För Zelda fick Neidestam 2011 motta Adamsonstatyetten. Året därpå mottog hon för sin serie Stora Ponduspriset,[6] Nordens i pengar räknat största serieutmärkelse.[7]

Maran och andra serier[redigera | redigera wikitext]

Hennes andra bok Maran – som fått epitetet "feministisk sexserie i folksagemiljö"[5] – trycktes 2010 hos Kolik förlag som den andra boken i Femisex-serien, förlagets bokserie med feministiska sexserier. För skapandet av boken tilldelades hon ett stipendium på 217 000 kronor av Konstnärsnämnden.[8]

Andra av hennes serier har bland annat publicerats i tidningarna Hjälp och Arne Anka.[1]

Strandmark och Bergmark Elfgren presenterar seriebearbetningen av deras boktrilogi (2013).

2013 kom Lina Neidestam, tillsammans med seriekollegorna Kim W Andersson och Karl Johnsson, med en seriebok baserad på Sara Bergmark Elfgrens och Mats Strandbergs fantasytrilogi om Engelfors. Temat för det hela är unga häxor som slåss mot demoner, i en påhittad bruksort i Bergslagen. Albumet, som hade titeln Berättelser från Engelsfors, tog i samarbete med ursprungsförfattarna fram romanfigurerna "De utvalda" ur nya vinklar, innan händelserna i Cirkeln och efter de i Eld. Neidestam bidrog i boken med serierna "Kejsarinnan", De älskande" och "Frestelse", skapade i samarbete med Sara Bergmark Elfgren.

Bland Neidestams kommande projekt finns en ännu namnlös serie om en grupp ungdomar i en industristad, delvis inspirerad av Södertälje, en sorts "urban fantasy". Dessutom finns vissa planer på en TV-serie med Zelda; under 2012 arbetade Neidestam med manuset till ett pilotavsnitt, och hon skulle helst av allt se Nour El-Refai i titelrollen. "Hon är Zelda!"[5]

Lina Neidestam kan livnära sig på sitt serietecknande. Hon säger att hon "tjänar som en undersköterska", vilket är helt okej för henne.[5]

Stil[redigera | redigera wikitext]

Neidestams serier är ofta humorbaserade och tar upp ämnen som feminism, könsroller, erotik och relaterade ämnen. Titelfiguren i Zelda är en feministisk åttiotalist som ständigt går emot sin egen moraliska kompass. Lina Neidestam skapade henne som en figur att idenfiera sig med, en som inte var ädel och bara sa de rätta sakerna. Hon ser Zelda som en tillskruvad variant av hennes eget tonårsjag, präglad av tonårstiden när världen mest var svart-vit och överdramatisk. Serien driver också med idealism och en "nyfrälst" attityd – oavsett ideologi.[4]

Lina Neidestam på Bokmässan 2013.

Neidestam själv har inspirerats av flera svenska och amerikanska serieskapare med personlig attityd. Som liten läste hon mycket Cecilia Torudds Ensamma mamman,[4] en vardagshumoristisk strippserie med hög igenkänningsfaktor. Som elvaåring tog hon modet till sig (på en campingsemester i Värmland) att köpa ett nummer av Mega-Pyton. Seriernas blandning av kroppsvätskor, exploderande akne och andra snuskigheter blev en upplevelse, när hon såg att man faktiskt kunde rita utan hämningar:[5]

Det släppte lös ett prepubertalt inre monster i mig.
– Lina Neidestam, 2012[5]

Den hämningslösheten har delvis synts i Zelda, där Neidestam genom sitt "tonårsjag" fått lov att sparka vilt. Medan hon senare använt serien för att släppa ut sin egen vardagsfrustration, som en sorts primalkraft.[5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Egna seriealbum[redigera | redigera wikitext]

Serieantologier[redigera | redigera wikitext]

Illustrationer[redigera | redigera wikitext]

  • 2008 – Harling, Birgit; Lidén Anders, Neidestam Lina. Booster. Part 1. Natur & kultur. ISBN 978-91-27-41294-1  (+ del 2 och 3)
    • 2009 – Harling, Birgit; Lidén Anders, Neidestam Lina (på eng). Booster. Part 3, Workmate. Natur & kultur. ISBN 978-91-27-41427-3 

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] "Lina Neidestam". Kartago.se. Läst 28 februari 2014.
  2. ^ ”Zelda”. http://www.kartago.se/bocker/zelda/. Läst 5 maj 2015. 
  3. ^ ”Maran - Kolik förlag”. www.kolikforlag.se. http://www.kolikforlag.se/Maran. Läst 5 maj 2015. 
  4. ^ [a b c d e f] Lindkvist, Lina (2012-07-26): "”Zelda är en tillskruvad mig som tonåring”". Aftonbladet.se. Läst 28 februari 2014.
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Widerberg, Göran (2012-11-30): "Lina släpper loss primalkrafterna". DA.se. Läst 26 februari 2014.
  6. ^ TT-Spektra (2012-05-02): "Seriepris till Lina Neidestam". DN.se. Läst 30 mars 2014.
  7. ^ Egmont (2013-10-01): "Stora Ponduspriset 2013 till Ellen Ekman för serien Lilla Berlin". Mynewsdesk.com. Läst 30 mars 2014.
  8. ^ Johansson, Mirjam (2008-08-03): "Feministisk porr i ny tappning". Upsala Nya Tidning. Läst 18 januari 2010.
  9. ^ Emblad, Bertil (2014-07-19): "ALBERT ENGSTRÖMSDAGEN 2014". Albertengstrom.se. Läst 24 januari 2015.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • 2011 – Strömberg, Fredrik. ”Maran rider i natten: intervju med Lina Neidestam”. Bild & bubbla 2011:3, (=188),: sid. 24-33. ISSN 0347-7096. 
  • 2012 – Bue, Kristine. ”Fra gubbeserier til feministporno”. Fett 2012:2,: sid. 72-76. ISSN 1504-1921.  (bokmål)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]