Hoppa till innehållet

Lisa Larson

Från Wikipedia
För operasångerskan, se Lisa Larsson.
Lisa Larson
Lisa Larson, 1969.
Född9 september 1931[1]
Härlunda i Älmhults kommun, Kronobergs län, Sverige
Död11 mars 2024[2][3] (92 år)
Nacka, Stockholms län
Medborgare iSverige[4][5]
SysselsättningKeramiker[6], formgivare
ArbetsgivareGustavsbergs porslinfabrik[5]
Åhléns
Kooperativa Förbundet
MakeGunnar Larson
(g. 1952–2020)
Redigera Wikidata

Inga Lisa Larson, ogift Alhage, född 9 september 1931 i Härlunda i Kronobergs län, död 11 mars 2024 i Nacka distrikt, Stockholms län,[7][8] var en svensk keramiker. Larson har blivit känd för sina många figurer föreställande djur och människor, exempelvis serierna Adventsbarn, Larsons ungar och Lilla zoo. Återkommande teman i hennes verk var systerskap, moderskap och familjeliv.[9]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Lisa Larson var dotter till fabrikören Einar Alhage[10][11] och Johanna, född Nilsson, i Härlunda i Småland. Hon var vidare syster till modeformgivaren Titti Wrange.[12]Hon studerade keramik vid slöjdföreningens skola i Göteborg[13] 1950–1954. Mellan 1954 och 1980 var hon verksam vid Gustavsberg där hon arbetade tillsammans med Stig Lindberg. Mellan åren 1967-1974 var hon även verksam vid Steninge keramik som då ägdes av Bo fajans. Larson gjorde ofta serier med skulpturer, bland annat serierna Lilla zoo 1955, ABC-flickor 1958 och Larsons ungar 1961. På uppdrag av Unicef skapade hon serien All världens barn 1975–1979[14] (där en del av intäkterna gick till organisationen) och Skansen 1976. Serien Adventsbarn med Stjärngosse, Tärna, Lucia och Tomte började tillverkas 1979 och produceras fortfarande (2019). Astrid Lindgrens Pippi Långstrump tillverkades i en liten upplaga i slutet av 1960-talet. Anledningen till att "Pippi" kom ut i så liten upplaga är att den var svår att tillverka.

Stig Lindberg och Lisa Larson 1967.

1978 formgav Lisa Larson ett antal olika bronsstatyer åt Scandia Present AB. Bland annat "Myran", "Storseglar´n" och "Tonåring".

Efter 1981 arbetade hon som frilans för bland andra Rosenthal, KF, Höganäs, Skrufs glasbruk, Duka och Åhléns och var sedan 1992 konstnärlig ledare på för Keramikstudion i Gustavsberg som hon grundade samma år.[15] Hon har även skapat ett antal skulpturella fåglar för NK, t. ex. Fågel Fenix från 1998. Bland offentlig konst märks Saltsjöbadsodjuret på Vår Gård i Saltsjöbaden och Bysantinsk ängel i Hällefors.

År 2016 visades hennes verk på utställningen Lisa Larson – Sextio år med keramik på Röhsska i Göteborg.[13] 2021 visades hennes verk för första gången i hennes hemort Häradsbäck, Älmhults kommun. Utställningen arrangerades av Valter Kroon.

Larson finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[16] i Stockholm.

Hon var gift med konstnären Gunnar Larson (1925–2020).[14]

Samlare

[redigera | redigera wikitext]

Lisa Larsons formgivning har samlare över hela världen. Hon är särskilt omtyckt i Japan. 2014 hölls en utställning med hennes verk i Tokyo med över 70 000 besökare på två veckor.

Bilder, arbeten i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Fågel fenix
    Fågel fenix
  • Lilla zoo, björnen
    Lilla zoo, björnen
  • Gunnar Sträng som Larson gjorde 1972 och som är ett av de verk hon är mest känd för[14]
    Gunnar Sträng som Larson gjorde 1972 och som är ett av de verk hon är mest känd för[14]
  • Bysantinsk ängel
    Bysantinsk ängel
  • Saltsjöbadsodjuret
    Saltsjöbadsodjuret

Produktion av "Adventsbarn"

[redigera | redigera wikitext]
  • Målning
    Målning
  • Torkning
    Torkning
  • Torkning
    Torkning
  • Bränning
    Bränning
  • Adventsbarn
    Adventsbarn

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Härlunda kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/VALA/00155/A II a/3 (1923-1934), bildid: 80005536_00176, sida 161, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 6 februari 2020, ”rad 9,d.IngaLisa,,(19)31,.9/9,Härlunda”.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.svt.se .[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, sverigesradio.se .[källa från Wikidata]
  4. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 265934, läst: 18 november 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online , läst: 5 juni 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 29 mars 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Keramikern och konstnären Lisa Larson är död”. SVT. 11 mars 2024. https://www.svt.se/kultur/keramikern-och-konstnaren-lisa-larson-ar-dod. Läst 11 mars 2024. 
  8. ^ https://www.ratsit.se/19310909-Inga_Lisa_Larsson_Nacka/P5ubKIFcelFclM13us4zjdmH8B6vm23OmUboSzM7mkc
  9. ^ ”Lisa Larson – sextio år med keramik”. Röhrsska museet. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818165727/http://rohsska.se/11566/#. Läst 24 juli 2016. 
  10. ^ https://runeberg.org/vemardet/1993/0634.html
  11. ^ https://gravar.se/forsamling/hassleholms-kyrkogardsforvaltning/hastveda-kyrkogard/k/einar-paul-konstantin-alhage-cd44f
  12. ^ [ Lisa Larsson på ]
  13. ^ [a b] Kristensson, About The Author Peter (23 januari 2016). ”Lisa Larson – sextio år med keramik”. Nättidningen Svensk Historia. https://svenskhistoria.se/lisa-larson-sextio-ar-med-keramik-2/. Läst 9 juni 2020. 
  14. ^ [a b c] ”Lisa Larson - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lisa-larson. Läst 8 juni 2020.  [inloggning kan krävas]
  15. ^ ”Lisa Larson Sweden”. Arkiverad från originalet den 20 april 2016. https://web.archive.org/web/20160420192139/http://lisalarsonsweden.com/visit/sv. Läst 24 juli 2016. 
  16. ^ Nationalmuseum

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Holkers, Märta: Lisa Larson keramiker / Lisa Larson ceramic designer. Bokförlaget Arena. 2014
  • Larson, Lisa och Ribbung, Andreas: Serietillverkad keramik, Gustavsbergs porslinsfabrik 1954-80. A. Ribbung. 2001.
  • Eronn, Gisela: Lisa Larson bland lejon och änglar. Prisma. 2006

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lisa_Larson&oldid=55344569”