Lissma

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För småorten, se Kvarntorp, Huddinge kommun.
Nuvarande Lissma gård, april 2012.

Lissma (äldre stavning Lisma) är en by och gård i kommundelen Sjödalen-Fullersta i sydöstra delen av Huddinge socken och Huddinge kommun.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Lissmagårdarna på en karta från 1750.
Lissma gårds huvudbyggnad, litografi av O.J. Hagelstam, 1830-tal.

Bynamnet Lyssma är känt sedan 1462. Namnet är svårtolkat och kan betyda "det upplysta läget".[1] Namnet återkommer även i Lisma säteri som låg vid Lissmasjöns södra strand. I området finns flera fornminnen som påvisar att byn existerade redan på yngre järnåldern. Folkmängden var 76 invånare (2005) och arean 35 hektar.

I 1535 års jordebok bestod Lisma av två skattegårdar och på en karta från 1636 syns Norre Lijsma och Södre Lijsma på ömse sidor av Lissmasjön. Vid 1600-talets slut ägdes båda gårdar av biskopen i Västerås, Karl Karlsson (Ceterström), då bildades säteriet Lisma. Under hela 1700-talet och in på 1800-talet låg Björksättra som torp under Lisma säteri.

År 1829 såldes Lissma av kung Karl XIV Johan till Otto Julius Hagelstam, överstelöjtnant i arméns flotta, kartograf och kanalbyggare. Han var även pomolog och han lät anlägga en park med 500 fruktträd vid gården. Hagelstam hade stora planer på att låta bygga en kanal som skulle sammankoppla sjöarna på Södertörn med Årstaviken. Kanalprojektet lades ner 1832. År 1845 sålde Hagelstam Lissma.

År 1916 styckades egendomen till småbruk. Under andra världskriget var Lissma en sovjetisk konklav med ett uppsamlingsläger för sovjetiska soldater som flytt ur tysk fångenskap under kriget, innan de transporterades tillbaks till Sovjetunionen. 1951 förvärvade Stockholms stad ett område av Lissma för fritidsändamål. Den då plåtklädda huvudbyggnaden förföll och brändes slutligen ner 1970 av brandförsvaret. Idag finns av den gamla gården bara rester av park- och trädgårdsanläggningar vid Lissmasjön. Ekonomibyggnaderna och en del bostadshus ligger söder om Lissmavägen och där bedrivs jordbruk.

Bland Lissma gårds många torp fanns även torpet Paradiset som gav Paradisets naturreservat sitt namn.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Lissma gård hade också stora markområden omkring gården, som till del uppköptes av Stockholms stad 1951. Där finns idag några större friluftsområden som Paradisets naturreservat söderut och Lännaskogens naturreservat med Kvarnsjön i norr. Lissmasjön strax norr om byn är en vasskantad fågelsjö med ett fågeltorn uppsatt i dess östra kant.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ellert Ström (redaktör) (1999). Torp och gårdar i Huddinge. Huddinge hembygdsförening. sid. 162-163. ISBN 91-630-8324-8 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ortnamnen i Huddinge, av Jan Paul Strid, Lund 1981, ISBN 91-86286-00-5

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Lisma i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  • Lisma i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Lissma.