Lista över svenska minimala par mellan sj- och tj-ljudet
Utseende
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
I svenskan skiljer man mellan sj-ljudet och tj-ljudet. Detta är en lista över minimala par, ord som har identiskt uttal med undantag för distinktionen mellan sj- och tj-ljuden. Under denna följer även en lista med minimala ordpar (eller kandidater till sådana) mellan dessa och näraliggande ljud med oklar fonematisk ställning i svenskan, som [ʂ], tonlös retroflex frikativa och [ʃ], tonlös postalveolar frikativa.
Sj-ljudet | Tj-ljudet | Noter sj | Noter tj |
---|---|---|---|
sjabbig | tjabbig | ovårdad | snacksalig, taskig, missunnsam |
schack | tjack | knark, amfetamin (slang) | |
schacka | tjacka | köpa (slang) | |
sjaskig | tjaskig | smutsig | elak, taskig |
sked | ked | led, ledsam, mödosam (dialektalt) | |
skäfta | käfta | förse med skaft | smågräla, säga emot |
skäftig | käftig | fyrskaftad (om vävnad) (gammalt) | smågrälsjuk: uppkäftig säger emot trots lägre ställning/kunskap |
skäck | tjeck/check/käck | ||
skäkt | käckt | judisk slakt | |
skäll | tjäll/Kjell | vattnig, fadd; kraftlös; blåsur; ovett, hård tillsägning | ringa boning (gammalt)/mansnamn |
skela | kela | ||
stjälkar | kälkar | ||
skälla | källa | ||
skällare | källare | om hund | |
skelas | kelas | passivum av skela | kela med varandra (vardagligt) |
skällt | kält | upprepat småtjat (dialektalt) | |
schema | kema | kemtvätta (vard.) | |
skena | tjena | hej, hejsan (vard.) | |
skända | kända | ||
skepp | käpp | ||
skärra | kärra | skrämma upp | |
skärv / Skärv | kärv | mynt med lågt värde / ortsnamn | trög |
skärva | kärva | ||
skärvar | kärvar | plural av skärv | |
sjätte | kätte | ||
skina | Kina | ||
skinna | Kinna | göra pank | |
skinka | kinka | ||
skivas | kivas | ||
sjuder | tjuder | anordning för att binda fast kreatur | |
skjut | tjut | ||
skjuta | tjuta | ||
skjuva | tjuva | ||
skyl | kyl | grupp sädeskärvar ordnade för torkning | |
skyla | kyla | ||
skyller | kyller | ||
sjyst | kysst | ||
skytt | kytt | plötslig höjdförändring för flygplan | |
chock | tjock | ||
chocka | tjocka | ||
chocken | tjocken | på tjocken gravid | |
själ/skäl | käl | typ av urhålkad kantprofil (i ram/bräda) | |
stjäla | tjäla | bli frusen | |
själar | tjälar | ||
skär | kär | ||
skära | tjära/kära | ||
skärare | kärare | ngn som (i yrket) skär; genomskärare | |
skärande | kärande | ||
stjärn | tjärn | ||
stjärna | kärna | ||
stjärnexplosion | kärnexplosion | ||
stjärnhus | kärnhus | en frukts hårdare del med kärnor | |
stjärnig | kärnig | stjärnig himmel | kärnfull; i sammansättning: 6-kärnig processor |
skärning | tjärning | ||
stjärnskott | kärnskott | tätaste delen av ett hagelskott | |
sköl | köl | smal zon av skiffrig bergart | |
sköld | köld | ||
skön | kön | ||
skönsmässig | könsmässig | ungefärlig, subjektiv | könsmässig diskriminering |
skör | kör | i ett kör hela tiden | |
sköra | köra | ||
skörare | körare | fortkörare; långkörare (om föreställning); häftig stöt; vindby | |
skörd | körd | ||
skörda | körda | ||
sköt | tjöt | nät för strömmingsfiske (dialektalt); preteritum av skjuta | |
sköta | tjöta | snacka (göteborgsslang) | |
skött | kött | ||
skötta | kötta | tränga (sig); ta i (slang) |
Närliggande ljud
[redigera | redigera wikitext]Sj-ljudet | ʂ/ʃ/? | Tj-ljudet | Noter sj | noter ʂ/ʃ/? | Noter tj |
---|---|---|---|---|---|
mach | mars,[1] marsch | ||||
shah | tja | uttalas med traditionellt sj-ljud? | uttrycker tveksamhet: tja, inte så illa | ||
skärpa | sherpa | uttalas med traditionellt sj-ljud? | |||
skick | chic | ||||
skilling | shilling |
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Lista över svenska vokallängdsskilda minimala par
- Lista över svenska ordaccentsskilda minimala par
- Lista över svenska homografer
- Lista över svenska homofoner
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Detta språkljud, tonlös retroflex frikativa, omnämns ofta som ett sj-ljud. Brist på minimala ordpar mellan tj-ljudet och tonlös retroflex frikativa kan dock tyda på att dessa två ljud i stället kan höra till samma fonem, trots att de två ljuden låter ganska olika i många dialekter.