Kyss

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kyss eller puss är en beröring då två parter pressar läpparna mot varandra eller en part pressar sina läppar mot ett objekt. Kyssen kan ha religiös betydelse, vara en hälsning, ges av respekt eller vänskap, lyckönskning eller handla om sexuellt förspel. Den kulturella kontexten kring en kyss varierar vilket ger kyssen olika betydelser. I några situationer är en kyss en ritual, en formell eller symbolisk handling syftande till hängivenhet eller respekt, som när ett par kysser varandra vid en vigselceremoni eller när nationella ledare kysser varandra som en hälsning.

Beroende på kulturen, relationen och kontexten kan en person kyssa en annan på deras läppar, kind, panna eller hand. Alla dessa gester har olika sociala betydelser och olika signifikans.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Romeo och Julia kysser varann i en målning av Sir Frank Dicksee.

Kyssens ursprung studerades i början på 1900-talet av den antropologiska författaren Ernest Crawley. Han skrev att kyssas var ett universellt uttryck i det sociala livet bland de högre civilisationerna baserat på känslor av affektion, kärlek (sexuell, föräldrakärlek och barnkärlek), och vördnad. Enligt Crawley så är beröring modern av alla sinnen och kyssen är där en taktil och specialiserad form av intim kontakt.[1] Han skriver dock att kyssas var väldigt ovanligt bland de "lower and semi-civilized races," medan det var fullt etablerat och instinktivt bland högre samhällen. Bland dessa såg han dock även skillnader. Att kyssas verkar ha varit okänt i forntida Egypten dock var det väl etablerat i tidiga Grekland, Assyrien och Indien. [1]

De älskandes kyss har enligt 1800-tals antropologen Cesare Lombroso sitt ursprung i och utvecklats från den moderliga kyssen. [2] Crawley stödjer denna syn då han noterar att det japanska samhället inte kysstes förutom från modern till sina små barn. Att kyssas var dock vanligt förekommande bland greker och romare, som när föräldrar kysste sina barn eller när förälskade eller gifta kysstes. Kyssen i en västerländsk kontext var även använd i flertalet religiösa och ceremoniella akter, där kyssen hade ett sakramentalt värde. Crawley konkluderar att även då kyssande bland vissa tidigare civilisationer verkar ha förekommit så har kyssen haft sin största utveckling i västvärldens kultur. [1]:119

Olika sorters kyssar[redigera | redigera wikitext]

Munkyss[redigera | redigera wikitext]

En kyss, där läpparna kan vara stängda eller öppna. Kyss med öppna läppar, under det att tungorna möts, kallas för fransk kyss. För att undvika att näsorna ska stöta samman vrider ofta ett par sina ansikten åt sidan när de ska kyssas. Vissa uppskattar inte detta undvikande utan vill också att näsorna ska mötas under kyssen. Om denna preferens gäller endast den ena deltagaren i kyssen kallas företeelsen näsfäktning.

Kyss på hand[redigera | redigera wikitext]

Kyss på hand är en hälsningsgest som förr var vanlig från man till kvinna. Kyssen ska inte nudda själva handen, utan kyssen ska ske i luften strax ovanför handen på motsatt sida som handflatan.[3]

Kindkyss[redigera | redigera wikitext]

Kindkyssen, eller kindpussen, är en hälsningsgest. Den är vanligast i Sydeuropa och Mellanöstern. Antalet gånger man kysser på varje sida varierar från kultur och plats. I Mellanöstern är det till exempel tre gånger – vänster-höger-vänster. I Frankrike är det endast en gång på varje sida, vilket dock kan variera mellan olika regioner inom Frankrike och har sin bakgrund i att Frankrike före enandet varit uppdelat i olika stadsstater, precis som Tyskland, Spanien och Italien, med följden att olika kulturer och seder uppträtt inom landet.

Kyssar i historien, konsten och litteraturen[redigera | redigera wikitext]

En kyss, en kyss – vad är han?

Vårt stumma bifall till en lika stum begäran

— ur "Cyrano de Bergerac" av Edmond Rostand (Harald Molanders översättning)
  • Enligt Bibeln förråddes Jesus av Judas med en kyss – en subversiv användning av kyssen, då det är en symbol för tillgivenhet.
  • I sagan om Törnrosa och den grekiska myten om Pygmalion och Galatea, används en romantisk kyss för att väcka liv i en kvinna.
  • I sagan om grodprinsen blir en man transformerad från en groda till en man med en romantisk kyss.
  • Gustav Klimt målade ett verk med namnet Kyssen.
  • Humoristen Falstaff, fakir definierade kyssen som en "qvadrilabial inhalations-smack".
  • Nordisk Familjebok [1], 1911, "Kyss, ett slags sugande muskelrörelse med läpparna, använd som uttryck för en känsla på så sätt, att läpparna tryckas emot ett lefvande väsen eller ett ting."
  • Det vetenskaliga ordet för kyssas är philematologi.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kiss, 23 november 2012.
  1. ^ [a b c] Crawley, Ernest. Studies of Savages and Sex, Kessinger Publishing (revised and reprinted) (2006)
  2. ^ Lobroso, Cesare. cited by Havelock Ellis, Sexual Selection in Man: Studies in the Psychology of Sex, iv. Philadelphia, (1905), pg. 218
  3. ^ ”Magdalena Ribbings etikettspalt i DN”. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=299&a=648500. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]