Ljuspannad duva
| Ljuspannad duva Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Duvfåglar Columbiformes |
| Familj | Duvor Columbidae |
| Släkte | Leptotila |
| Art | Ljuspannad duva L. verreauxi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leptotila verreauxi | |
| Auktor | Bonaparte, 1855 |
| Utbredning | |
 | |
Ljuspannad duva[2] (Leptotila verreauxi) är en amerikansk fågel i familjen duvor med vid utbredning från Texas i USA till Argentina.[3] Fågeln är ljust gråbrun i fjäderdräkten och i formen rätt kompakt med kort stjärt. Den trivs i buskmarker och öppen skog där den för en tillbakadragen tillvaro på marken. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Kännetecken[redigera | redigera wikitext]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Ljuspannad duva är en kompakt duva med rundade vingar och kort stjärt. Undertill är den ljust gråaktig med mörkare brunaktiga vingar och rygg samt mycket ljust ansikte med röd orbitalring. I flykten syns ljus kropp, tvärt avskuren stjärt med vita stjärthörn och rostfärgade undre vingtäckare. Kroppslängden är 23,5–29,5 cm.[4]
Läte[redigera | redigera wikitext]
Sången beskrivs som ett lågt ihåligt klagande ljud, "oh-oohooooooooooo", som ljudet när man blåser över en toppen på en tom flaska. Vid uppflog hörs ett tunt visslande ljud från vingarna.[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Ljuspannad duva delas in i 14 underarter med följande utbredning:[3]
- verreauxi-gruppen
- Leptotila verreauxi capitalis – Islas Marías (västra Mexiko)
- Leptotila verreauxi angelica – södra Texas och Mexikos södra kust till Guerrero och Veracruz
- Leptotila verreauxi fulviventris – sydöstra Mexiko och Yucatánhalvön till östra Guatemala och Belize
- Leptotila verreauxi bangsi – västra Guatemala, El Salvador, Nicaragua och västra Honduras
- Leptotila verreauxi nuttingi – västra stranden av Nicaraguasjön och Ometepe
- Leptotila verreauxi riottei – sluttningen mot Karibien i Costa Rica
- Leptotila verreauxi verreauxi – sydvästligaste Nicaragua till Colombia, Venezuela och öarna utanför
- Leptotila verreauxi zapluta – Trinidad
- Leptotila verreauxi tobagensis – Tobago
- Leptotila verreauxi decolor – västra Anderna från Colombia till norra Peru (Marañóndalen och Trujillo)
- brasiliensis-gruppen
- Leptotila verreauxi brasiliensis – Guyanaregionen och norra Brasilien söderut till norra stranden av Amazonfloden
- Leptotila verreauxi approximans – nordöstra Brasilien (Piauí och Ceará till norra Bahia)
- Leptotila verreauxi decipiens – lågland i östra Peru, östra Bolivia och västra Brasilien söder om Amazonas
- Leptotila verreauxi chalcauchenia (syn.chlorauchenia[5]) – södra Bolivia till Paraguay, södra Brasilien, Uruguay och norra centrala Argentina
Vissa inkluderar riottei och zapluta i nominatformen men urskiljer samtidigt underarten hernandenzi med utbredning i sydvästra Colombia.[5] Underartsgruppen brasiliensis har föreslagits utgöra en egen art.[6]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Fågeln hittas i buskage, skogsbryn och öppen skog. Den är svår att få syn på när den födosöker på marken på jakt efter frön och frukt. Lättast att se den är i flykten eller vid fågelmatningar. I Costa Rica häckar den året runt, men i minst utsträckning maj–juni och oktober–november, och i Surinam de flesta månader.[6]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till cirka 20 miljoner vuxna individer.[1]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jules Pierre Verreaux (1807-1873), fransk handlare i specimen.[7]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Birdlife International 2020 Leptotila verreauxi . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 211. ISBN 0-679-45120-X
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
- ^ [a b] Baptista, L.F., Trail, P.W. & Horblit, H.M. (2020). White-tipped Dove (Leptotila verreauxi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54229 30 mars 2020).
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör ljuspannad duva.
Wikispecies har information om Leptotila verreauxi.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|