Lotten von Kræmer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lotten von Kræmer
Lotten von Kræmer.
Lotten von Kræmer.
Född 6 augusti 1828
Stockholm
Död 23 december 1912 (84 år)
Stockholm
Nationalitet Svensk

Charlotta (Lotten) Lovisa von Kræmer, född 6 augusti 1828Djurgården i Stockholm, död 23 december 1912 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk författare, feminist, donator och filantrop. Hon är känd som instiftaren av Samfundet De Nio och Lotten von Kræmers pris är uppkallat efter henne.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lotten von Kræmer. Ungdomsfoto.

Lotten von Kræmer var dotter till landshövdingen i Uppsala län, friherre Robert Fredrik von Kræmer. Hon hade fyra syskon och växte upp på Uppsala slott, där hon undervisades av professorer och docenter från Uppsala universitet. Tidigt vande hon sig vid ett kulturellt sällskapsliv och diktare som Geijer och Atterbom umgicks med föräldrarna. Hon gjorde sig känd i societetslivet för sina talanger vid litterära uppläsningar, tablåer och de amatörteaterföreställningar som framfördes på slottet och ibland på Uppsala teater. Redan som ung fick hon ambitionen att bli författare och tillägnade sig radikala idéer.

Sommaren 1847 reste hon tillsammans med familjen genom Tyskland, Österrike och Italien. Samma år blev hon långsamt alltmer döv efter en scharlakansfeber, något som påverkade henne djupt. Hon var hemligt förlovad 1855 med docenten i estetik, Sten Johan Stenberg, men bröt förlovningen 1870 på grund av sin dövhet och för att Stenberg ogillade hennes ideal och ambitioner.

Vid faderns död 1880 ärvde hon en stor förmögenhet, som hon lär ha skött ansvarsfullt och spenderat på sina intressen, bland annat finansiering av reformverksamhet av olika slag. Hon bosatte sig 1879 i Stockholm och levde med åren allt mer spartanskt, tills hon kom att betraktas som ett tragiskt original och "trasfröken".

Lotten von Kræmer ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[1]

Litterär produktion[redigera | redigera wikitext]

Bland von Kræmers diktsamlingar märks Dikter (1863), Ackorder (1870), Nya dikter (1882) och Fragment jämte andra dikter (1902). Hon skrev även den nyrationalistiska skriften Tankar i religiösa ämnen (1866), de novellistiska skisserna Fantasiklängväxter kring verklighetens stam (1865), reseskildringen Bland skotska berg och sjöar (1870) samt dramerna Strid (1860), Felicia (1882) och Farna (1893, 1902).

Hon startade tidskriften "Vår tid", av vilken tre årgångar utkom 1877–1879.

Socialt engagemang[redigera | redigera wikitext]

Lotten von Kræmer på äldre dagar.
von Kræmer testamenterade huset på Villagatan 12 i Stockholm till Samfundet De Nio

Lotten von Kræmer intresserade sig för sociala reformer, bland dem kvinnors rättigheter, och 1872 grundade hon den första stipendiefonden för kvinnliga studenter vid Uppsala universitet. Hon stödde också finansiellt tidskriften Ord och Bild, Fredrika Bremer-förbundet, Handarbetets vänner och Östermalms arbetsstuga för fattiga barn.

Hon deltog även i kampen för kvinnlig rösträtt och var en av de största bidragsgivarna till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Under den internationella rösträttskongressen i Stockholm i juni 1911, då rörelsen företog en kortege genom staden, stannade den upp utanför hennes balkong. som ett erkännande av hennes betydelse för rörelsen.[2] Internationella kvinnorösträttsalliansens sjätte kongress hade till stor del finansierats av henne.

Samfundet De Nio[redigera | redigera wikitext]

Lotten von Kræmer instiftade Samfundet De Nio och testamenterade även sin förmögenhet till samfundet, vilket bland annat resulterade i Lotten von Kræmers pris. Hennes Samlade skrifter utgavs 1918 av samfundet.[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Gravstenen på Uppsala gamla kyrkogård.

Varia[redigera | redigera wikitext]

  • Tankar i religiösa ämnen. 1-2. Uppsala: Edquist. 1866. Libris 1582658  - Utgivna anonymt.
  • Lady Jane Wilde's letters to fröken Lotten von Kræmer, 1857-1885. Lewiston, N.Y.: Edwin Mellen Press. 2008. Libris 11301432. ISBN 978-0-7734-4891-9  - Edited by Karen Sasha Anthony Tipper. With a preface by Donald Mead.

Redaktörskap[redigera | redigera wikitext]

  • Vår tid: illustrerad tidning. Stockholm. 1877-1879. Libris 9979092 

Samlade upplagor och urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppsala gamla kyrkogård: 55-0048 från svenskagravar.se
  2. ^ Barbro Hedvall (2011). Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt. Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-119-8 Libris 12141988 
  3. ^ Lotten von Kræmer Samfundet De Nio
  • Heggestad, Eva (1991). Fången och fri: 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet. Uppsala: Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ. Libris 7746142. ISBN 91-85178-19-5 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ekman, Kerstin (2003). ”Tänk inte så mycket”. Litterär kalender (2003-) 2003,: sid. 15-43. 1652-0998. ISSN 1652-0998.  Libris 9166215
  • Holmgren, A. M. (1916). ”Några ord om kvinnorörerlsen i Sverige under Lotten von Kræmers livstid”. Vår tid : literär månadsskrift 1916, 143-167.  Libris 10526013
  • Landquist, John (1916). ”Lotten von Kræmer”. Ord & bild (Print) 25, 1916,: sid. 361-377, 423-431. 0030-4492. ISSN 0030-4492.  Libris 9266802
  • Lotten von Kræmers Testamente: dokument. Stockholm: Sv. andelsförl. 1915. Libris 1640527 
  • Stenberg, Lisbeth (2007). ”Att väcka känslor och förändra världen: Lotten von Kræmer och Selma Lagerlöf i Sophie Adlersparres skrivarskola”. Litterär kalender 2007,: sid. 57-73. 1652-0998. ISSN 1652-0998.  Libris 10614087
  • Tidningskvinnor 1690-1960. Lund: Studentlitteratur. 2000. Libris 7275094. ISBN 91-44-01045-1 
  • Öhman, Anders R. (2003). ”"... Mitt livs hela resultat så att säga ..."”. Litterär kalender (2003-) 2003,: sid. 45-68. 1652-0998. ISSN 1652-0998.  Libris 9166234

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]