Visa källa för Lucia

{{Olika betydelser}}

{{Faktamall högtid
|titel               = Lucia
|bild                = [[Fil:Lucia procession.jpg|200px]]
|bildtext            = Luciatåg i [[Sverige]] 2007.
|typ                 = [[Högtid|Kristen högtid]]
|datum               = [[13 december]]
|geografi och firare = Kristna kulturområden i hela världen <br> Fenomenet starkt förknippat med Italien och Sverige.
|period              = Gammal tradition, i modern form sedan sent 1800-tal.
|anledning           = [[Lucia (helgon)|Lucias]] festdag <br>[[Julianska kalendern]]s mörkaste natt på [[norra halvklotet]]
|traditioner         = Luciatåg<br>Luciasånger<br>Lussefika (i Sverige)
|allmän helgdag      = 
|allmän flaggdag     = 
|andra namn          = Luciadagen <br> Lussedagen
|tidigare namn       = 
|relaterat           = [[Advent]]<br>[[Jul]]
}}

'''Lucia''' är en [[högtid]] som firas den 13 december, samt namnet på högtidens huvudperson. I Sverige ingår Lucia tillsammans med [[advent]] i förberedelserna till [[jul]]firandet. Det svenska moderna luciatåget är en blandning av flera traditioner, varav de flesta folkliga. Eventuellt finns också ett förkristet inslag.<ref>{{Webbref|titel=Lucia|url=https://www.svenskakyrkan.se/jul/lucia|verk=www.svenskakyrkan.se|hämtdatum=2022-07-27|språk=sv}}</ref> Luciatåget har spritts till andra nordiska länder, och i viss mån också utanför Norden.

13 decembers [[namnsdag]] Lucia kommer från den gamla [[helgonkalender]]n. 
Helgonet [[Lucia (helgon)|Lucia]] vördas i både [[västkyrkan]] och [[östkyrkan]], och ska ha levt på [[Sicilien]] omkring år 300. Även om oljelampa eller ljus i handen tillhör Lucias [[helgonattribut]] har dagens nordiska luciafirande föga gemensamt med [[helgonkult]]en. 

== Etymologi ==
Namnet Lucia kommer från latinets ''lux'', vilket betyder ljus.<ref name=Ingen>[http://www.smus.se/earkiv/julgava08.pdf ''Ingen dager synes än. Visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen.] {{Wayback|url=http://www.smus.se/earkiv/julgava08.pdf |date=20120415154836 }} Skrift från [[Statens musiksamlingar]] 2008 av Lars Annersten, Kerstin Karpvik, Ulrika Gunnarsson, Anna Hedar och Karin Strand</ref> På [[italienska]] är ''Lucia'' ett namn som betyder ''den ljusa''. ''Lucio'' är den maskulina varianten av namnet.<ref name="Hellqvist">{{runeberg.org|svetym|0512.html Lucia}}</ref><ref>{{runeberg.org|svetym|0505.html Ljus}}</ref> Ordstammen för ''lux'' och ''lucis'' är i sin tur ett [[urindoeuropeiska|urindoeuropeiskt]] [[arvord]].

== Historia ==
Den 13 december har man inom både västlig och östlig kristendom sedan medeltiden firat helgonet Lucia vid årets mörkaste dag, nämligen [[Vintersolståndet|vintersolstånd]] enligt den [[Julianska kalendern|julianska]] kalendern. Sedan man övergått till den [[Gregorianska kalendern|gregorianska]] kalendern, vilket för Sveriges del skedde på 1700-talet, infaller vintersolståndet den 22 december men luciafesten ligger kvar på samma datum. 

Enligt nordisk [[folktro]] var den 13 december en farlig natt eftersom man trodde att övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten.<ref>{{webbref|url=https://forskning.no/partner-jul-kulturhistorie/lussi-langnatt--den-farligste-natten-i-aret/806041|titel= Lussi Langnatt – den farligste natten i året|utgivare=forskning.no|datum=12 december 20210|författare=Støle Kalgraff, Kristin|språk=norska|hämtdatum=28 november 2021}}</ref> Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick extra foder.

Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: [[Lucia (helgon)|Sankta Lucia]], skyddshelgonet för [[Syrakusa]] som dog på 300-talet. Men namnet på ljushögtiden är en senare företeelse än själva firandet.<ref>Axelsson, M: ''[http://hogtider.wordpress.com/2008/12/04/varfor-firar-vi-lucia-den-13-december/ Varför firar vi lucia den 13 december?]'', publicerad 10 december 2012, läst 31 januari 2013.</ref>

Luciafirande och besläktade traditioner har förändrats genom århundradena och först omkring sekelskiftet 1900 etablerades en gemensam och allmänt spridd luciatradition i Sverige. Den moderna [[Sveriges Lucia|svenska luciatraditionen]] har troligen ett starkare ursprung i Västsverige, Dalsland, Bohuslän, [[Västergötland]] och [[Värmland]]. Därifrån har den spritt sig över hela Sverige.<ref>{{Webbref|url=http://libris.kb.se/bib/19775090|titel=LIBRIS - Lucia i nytt ljus /|hämtdatum=2016-12-06|verk=libris.kb.se}}</ref> Från samma tider finns belägg för Luciauppträdanden i [[finlandssvensk]]a områden.<!-- se avsnittet om Finland -->

Under [[1900-talet]] har luciafirandet spritts till andra områden och delar av världen såsom [[Danmark]] och delvis i [[Norge]]. 

=== Äldre svensk luciatradition ===
[[Fil:Lucia-13.12.06.jpg|miniatyr|Luciafirande i en svensk kyrka 2006.]]
==== Julfasta och årets längsta natt ====
Från medeltiden finns uppgifter om firandet av [[julfasta]]ns ingång. På lucianatten slaktades [[julgrisen]] och det festades natten lång. Under 1300-talet, då den [[julianska kalendern]] gällde i Sverige och därmed även i Finland, var lucianatten årets längsta natt. Då ansåg man att övernaturliga makter var ute och härjade och att det därför var bäst att hålla sig vaken. Årets längsta natt var detsamma som [[midvinter]] och fungerade som motsvarighet till [[midsommar]]en. Vid den mörkaste tiden på året i det förkristna Norden besvärjdes ljusets makter för att få ljuset att återvända. Det är från dessa föreställningar kopplade till ljus, mörker och årets gång, som den svenska ljushögtiden runt den 13 december ursprungligen härstammar.<ref name="Familjebok">{{runeberg.org|nfbp|0666.html Lucia}}</ref> Traditionen med en ljusbringande kvinnogestalt kan ha sitt ursprung i en hednisk ljusgudinna;<ref name="Hellqvist"/> Luciahögtiden skulle därmed kunna vara ett exempel på [[kristianisering]].

Vintersolståndet var länge i folktron en farlig natt, då gårdsfolket gjorde bäst i att hålla sig inomhus, och helst inte gå och lägga sig (''[[lussevaka]]''). Vintersolståndet var alltså mörkrets natt, men också inledningen på julen: Grisen skulle vara slaktad den 13 december, och inte alltför mycket arbete skulle återstå innan jul. Under 1500- och 1600-talen inträffade vintersolståndet/midvinter den 11 december. Genom förskjutningen vid införandet av den [[gregorianska kalendern]] blev lucianatten inte längre årets längsta natt utan vintersolståndet/midvinter inträffar nu i stället 21 eller 22 december.

Men i folktron levde 13 december kvar som årets längsta natt, då man skulle hålla sig inomhus, stanna uppe och vaka. Ungdomar kunde klä ut sig, till exempel till det motsatta könet, och gå runt till olika stugor och gårdar för att sjunga och tigga mat och dryck.<ref>{{Webbref|titel=Lucia|url=https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/handelser/lucia|verk=www.isof.se|hämtdatum=2024-03-03|språk=sv}}</ref>

Luciadagen kallades på sina håll ''lillejul'', och ansågs också vara den dag då bak, trösk, och brygd skulle vara avslutade för året.<ref name="SU693">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1937 |titel=[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 17 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=693}}</ref>

Firandet var vanligast runt [[Vänern]] i sydvästra Sverige, det vill säga i [[Bohuslän]], [[Västergötland]], [[Dalsland]] och [[Värmland]]. Exakt varför den geografiska fördelningen såg ut så vet man inte, och mer forskning på området behövs. Dock är det klart att liknande traditioner förekommit i östra Norge, där lucia/midvinter i folktron gått under beteckningen ''lussinatt'', med en mängd föreställningar om övernaturliga krafter kopplade till midvinternatten.

[[File:Lucia 2017 D81 4616 (39002373982).jpg|thumb|Luciafirande i [[Vaxholms kyrka]] 2017.]]

==== Lussi ====
Lussinatta inträffade den 13 december och det var då som ''Lussi'', eller ''Lussekäringen'', en kvinnovarelse med onda egenskaper likt en kvinnlig demon eller häxa, kom ridande genom luften med sina följeslagare som kallades för ''lussiferda''. I vissa trakter, särskilt i Västergötland, handlade i stället om en man, ''Lussegubben''. Lucialegenden var känd i Norden först på 1200-talet, och först på 1300-talet var namnet allmänt känt som namn på dagen. ''Lussi'' är med all sannolikhet en personifikation av dagen, utan koppling till helgonet. Under tiden mellan lussinatta och julen trodde man att troll och onda andar var särskilt aktiva utomhus. Det var synnerligen farligt att vara ute under själva lussinatta. Barn som hade begått illdåd behövde akta sig extra noga, då Lussi kunde komma ner för skorstenen och röva bort dem. Om vissa av julens förberedelser inte blev klara, kunde Lussi straffa gården i fråga.<ref>''Lussi, Tomas og Tollak: tre kalendariske julefigurar'', Brynjulf Alver, 1976</ref>

[[Olof Rudbeck d.ä.]] gjorde i sin ''[[Olof Rudbeck d.ä.#Atlantica|Atlantica]]'' ett försök att koppla föreställningen mellan en ''Lussi'' och den grekiska mytologins [[Demeter]]. Denna identifikation upprepades senare av Erland Hofsten i början av 1700-talet, men anses idag som ett utslag av [[göticism]]. Rudbeck ger inte någon beskrivning av Lussitraditionen som den såg ut i slutet av 1600-talet.<ref name="ReferenceA">''Lucia och lussebrud i Värmland'', ur ''Svenska kulturbilder'' Ny följd, häfte 5, Hilding Celander, 1936</ref>

Liknande traditioner har funnits även i andra länder, bland annat Böhmen.<ref name="SU693" />

I Värmland uppstod en annan tradition. Erland Hofsten berättade i sin otryckta ''Beskrifning öfwer Wermeland'' i början av 1700-talet om vad han uppfattade som ett ''Warimanniens ålder til upbruk och beboande, i dy thet kan gifwa wid handen thenna fäst här hafwa satt sig förrän någon annan ort av Swea och Giöta, emädan the ther om eij enss hört, men the emot then sedan af hedenhöös här warit brukat''. Ingen utförligare beskrivning ges av vad festen gick ut på. Hofstens teorier om festens hedniska ursprung är dock med all förmodan överdrivna.<ref name="ReferenceA"/>

I den första tryckta Värmlandsbeskrivningen, [[Erik Fernow]]s ''Beskrifning öfwer Wärmeland'' 1773, ges dock en fylligare beskrivning av Lussetraditionen i Värmland: ''Man skall den dagen wara uppe at äta bittida om ottan, hos somlige tör ock et litet rus slinka med på köpet. Sedan lägger man sig at sofwa, och därpå ätes ny frukost. Hos Bönderne kallas detta 'äta Lussebete', men hos de förnämare 'fira Luciäottan'.'' Medan Hofsten beskrev seden som endast förekommande hos allmogen, säger Fernow att den förekom även på herrgårdarna.<ref name="ReferenceA"/>

Den verkar även ha spridit sig utanför Värmland. 1791 firades Lucia vid den Värmländska nationen i Lund. Prosten Carl Fredrik Nyman berättare i den otryckta ''Märkvärdigheter uti Ingelstads härad'' från en resa i Västergötland 1764, hur han då stötte på den för honom helt okända luciatraditionen: ''Rätt som jag låg i min bästa sömn, hördes en Vocalmusique utan för min dörr, hvaraf jag väcktes. Strax derpå inträdde först ett hvit-klädt fruntimmer med gördel om lifvet, liksom en vinge på hvardera axeln, stora itända ljus i hwar sin stora silfversljusstake, som sattes på bordet, och strax derpå kom en annan med ett litet dukadt bord, försedt med allehanda kräseliga, äteliga och våtvaror, som nedsattes mitt för sängarna... det är Lussebete''. Det är första kända dokumentationen av något som kan liknas vid en Lucia. 1791 firades Luciadagen på [[Åkerö slott]] ''enligt hävdvunnen sed''. Ebba Sparre har beskrivit i ett brev till sin syster hur hon väcktes av fiolspel, och då hon öppnade ögonen fick se två av [[hembiträde|tjänsteflickorna]] med förvaltarens dotter och en [[hushållerska]] komma in i kammaren, helt vitklädda med blomstergirlanger på huvudena och bärande mellan sig ett slags altare, med en korg i guldpapper och med 16 brinnande ljus.<ref name="ReferenceA"/>

Den första gången en lucia med ljus på huvudet finns dokumentariskt belagd är från 1820, och det handlade då om en manlig lucia. En bruksinspektor i Skinnskatteberg berättar: ''... då sex rätter voro förtärde och endast den sjunde, kakan, återstod, öfverraskades gästerna af en egendomlig syn. Dubbeldörrarna till förstugan uppslogos, och in trädde en dräng klädd i hvitt lakan, med en krans af ljus på hufvudet och bärande en väldig bål med glöggus. Egentligen borde det varit en tjenstflicka, ty han skulle föreställa Sancta Lucia, men, förmodligen för bördans skull, hade därtill i senare tider tagits en karl''.<ref name="ReferenceA"/>

En manlig Lucia verkar dock inte ha varit helt unik. Otto U. Marin beskriver 1837 lussefirandet hos ett herrskap S., som ''hade för sed att fira denna morgonstund i likhet med hvad öfligt är uti en del provinser''. Vid mitten av 1800-talet börjar Luciatraditionen att sprida sig allt mer, då främst i de västsvenska landskapen, inklusive Göteborg och västra Bergslagen.<ref name="ReferenceA"/>

Möjligen har Lucia som en flicka med ljus i håret influerats av den tyska traditionen med ''Christkindlein'' eller ''[[kinkenjes]]''. Seden har bland annat förekommit hos estlandssvenskar och [[Sophie von Knorring]] har i sina memoarer berättat att man i hennes mormors hem tidigare hade en ''Kinkenges s''om överlämnade julklapparna för att 1807 ersättas av Julbocken. På ett tyskt kopparstick från 1700-talet visas en "Das Christibescherens oder der fröhliche Morgen" med en figur med ljusstålande krona på huvudet och ett ljus i vardera handen som liknar vår Lucia. I Stjärngossespelen i västra Närke beskrivs 1884 en "ljusskottbärare" som uppträdde i ''en rund mössa av rödt och hvitt papper med kulle; uti densamma sitta fyra ljusstakar med ljus uti''. Han var även vitklädd med ett rött band om livet. [[Nils Keyland]] har beskrivit ett värmländskt stjärngossespel där stjärnbäraren bar "ljus på huvudet, fästade på någon slags krus av halm". Ljusskottbäraren har dock inte identifierats med Jesusbarnet, utan snarare med den "sångängel" som förekommer i Staffansspelen.<ref name="ReferenceA"/>

==== Lekbrudar ====
Ett annat ursprung för Luciatraditionen är troligen även de ''lekbrudar'' som förekommit i flera landskap. Det vanligaste är att de förekommer under vårtiden som [[pingstbrud]], majbrud, midsommarbrud eller blomsterbrud. I Västergötland har pingstbrudar varit vanligast. Liknande har dock förekommit även under vintertid. [[Louise Hagberg]] har dokumenterat en uppteckning som [[Trettondedag jul|trettondagsbrudar]] i Virserums socken i Småland, och i Österbottens svenskbygder har tjugondagsbrudar förekommit. En liknande tradition har spårats i Tvärreds socken i Västergötand där man på [[Tjugondedag jul|Knutdagen]] klädde en pojke till brudgum och en flicka till brud. I Kville i norra Bohuslän har samma sed spårats till tjugondagen och till Felixdagen (14 januari).<ref name="ReferenceA"/>

==== Ungdomstraditioner ====
Ungdomarna hade sin egen tradition på årets längsta natt. Det var att dra runt mellan gårdarna i grannskapet och sjunga visor, för att på så sätt få pengar och gåvor, skämta och skrämmas lite. Ofta sjöngs några av de många [[Staffansvisan|Staffansvisorna]], som i sista versen ofta har en anspelning på brännvin eller gåvor, vilket man ville ha från gården man sjöng för. Samma fenomen uppträdde på [[Valborgsmässoafton|valborg]]snatten då det kallades att [[sjunga maj]]. Såväl tiggar- och skämtsången kring lucia, som att sjunga maj har alltså överlevt in i våra dagar, fast i förändrade former.

==== Herrgårdarnas firande och ''Kinkenjes'' ====
[[Fil:Luciafirande_på_Koberg_i_Västergötland_1848._Fritz_von_Dardel_-_Nordiska_Museet_-_NMA.0033692.jpg|miniatyr|Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848. Akvarell av [[Fritz von Dardel]].]]Man firade, såväl hos [[allmogen]] som på [[herrgård]]arna med mat och dryck. I herrgårdsmiljöerna uppstod under tidigt 1800-tal, en tradition med att en vitklädd kvinnogestalt ingick som en del i vakandet. En av gårdens kvinnor klädde sig i [[vitt]] och fick bära en [[ljuskrans]] i håret. Traditionen tros ha kommit under sent 1700-tal från [[Tyskland]], där en flicka kläddes upp för att vara ''Christkindlein'' eller ''[[Kinkenjes]]'' med tända ljus i håret som föreställde en [[Gloria (symbol)|gloria]]. Den ljusa luciagestalten kan således ursprungligen ha kopplingar till bilden av [[jesusbarnet]] i krubban.

Traditionen med en ljusklädd kvinnogestalt växte sig allt starkare i herrgårdsmiljöerna kring [[Vänern]] under 1800-talets första decennier. Därifrån började den under mitten av 1800-talet sakta sippra ut till andra sammanhang – till exempel till universitetens studentmiljöer, men också till allmogen i [[Vänerlandskapen]].

[[Fil:Lucia 1929.png|alt=Gudrun Jern som Lucia sitter på en tron omgiven av tomtenissar.|thumb|[[Gudrun Jern]] som Sveriges Lucia 1929.]]

==== Helgongestalten Lucia i svensk tradition ====
Såväl [[Lucia (helgon)|heliga Lucias]] helgondag den 13 december som namnet på [[Lucifer]], (som sades vara särskilt aktiv den natten), ligger nära latinets ord för ljus (lux). Men seden att högtidlighålla och besvärja solens återkomst har snarare förkristna rötter. Det röda sidenband som Lucia numera har om midjan sägs symbolisera Lucias martyrdöd.

==== Staffansvisor ====
[[Fil:Dädesjö gamla kyrka 3.jpg|miniatyr|Staffan stalledräng, medeltida takmålning från 1200-talet i [[Dädesjö gamla kyrka]].]]
{{fördjupning|Staffan stalledräng}}
{{fördjupning|Staffansritt}}
Seden att gå runt bland hus i grannskapet är ett arv från äldre tiders ''[[Staffansvisan|staffan]]ssjungning'', som förekom både på landet och i städerna, där [[djäknar]], men även den vanliga yngre landsortsbefolkningen, gick mellan husen för att samla in pengar.

Staffanssjungningen hörde ursprungligen hemma 26 december, men i samband med att Lussefirandet på [[Skansen]] infördes kombinerades inslag från Staffanssjungningen i Luciafirandet. Samtidigt har man på Skansen tidigare, fram till åtminstone på 1970-talet, haft stjärngossar som sjöng i stugor och på restauranger under perioden Annandag jul och till och med Trettondagen (dessa stjärngossar sammanslöt sig även i "kamratföreningen" Föreningen Skansens stjärngossar, FSS).

Det har också spekulerats i om de otaliga staffansvisorna och det ivriga omtalandet av Staffans hästar kan dölja en äldre förkristen hästkult, omvandlad till den mer passande [[Staffan stalledräng]]. Teorier om att Staffan inte skulle vara kopplade till [[djäknegång|djäknetraditionen]], utan i stället ha fornnordiska, hedniska anor, framfördes av [[Olof Broman]] på 1700-talet. Dessa teorier är dock sedan mitten av 1800-talet utrangerade som orimliga.<ref>{{runeberg.org|nfcf|0501.html Staffansvisor}}</ref>

== Modern svensk luciatradition ==
=== Firandet ===
[[Fil:Lussebullar.jpg|miniatyr|[[Lussekatt]]er tillhör Luciafirandet.]]
[[Fil:Albert Szent-Gyorgyi at the Santa Lucia feast in Stockholm 1937.jpg|miniatyr|Nobelpristagaren [[Albert Szent-Györgyi]] tillsammans med Lucia och tärnor i Stockholm 1937.]]
Ett vanligt luciatåg består av ett följe som sjunger sånger och visor med Lucia-, Staffans- och jultema. I samband med luciatåget kan gästerna bjudas på lussefika som kan bestå av [[kaffe]] eller [[glögg]] och något barnvänligt alternativ, [[lussekatt|lussebullar]] och [[pepparkaka|pepparkakor]]. Det moderna luciatåget har traditionellt alltid en lucia, klädd i vitt med ljuskrona (även kallad ''luciakrona'') på huvudet och ett rött band om magen. Lucian följs av tärnor, i likadana vita långa särkar som lucian men med glitter eller kransar i håret och ibland även glitter eller andra band om midjan. [[Stjärngosse|Stjärngossar]] som framför [[Staffansvisan]] brukar höra till. Särskilt barn brukar även vara utklädda till [[tomte|tomtar]] och ibland [[pepparkaksgubbe|pepparkaksgubbar]] i luciatåget.<ref name=Ingen/>

Friluftsmuseet [[Stiftelsen Skansen|Skansen]] tog upp luciatraditionen [[1893]] i [[Bollnässtugan]], då mest som en gammal tradition värd att bevara. Det moderna luciafirandet fick en skjuts när [[Stockholms Dagblad]] [[1928]] arrangerade en luciatävling med ett offentligt [[luciatåg]] i Stockholm.<ref name="Nordiska">{{Webbref |url=http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?PublicationId=798 |titel=Nordiska museet: Lucia |hämtdatum=2009-04-26 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080309213104/http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?PublicationId=798 |arkivdatum=2008-03-09 }}</ref> 
Den som då var den första att koras till [[Stockholms Lucia]] var [[Solveig Hedengran]].<ref>https://www.allas.se/relationer/mamma-var-den-forsta-att-valjas-till-lucia/107724</ref> Lucia färdades den gången i kortege genom staden i fyrspänd vagn, i följet fanns tärnor, stjärngossar, tomtar, fackelbärare och en orkester. Seden fick därefter snabbt efterföljare över hela landet, inte minst genom [[lokalpress]]ens initiativ. 1973–1980 kröntes [[Sveriges Lucia]] på Skansen, efter omröstning i tidskriften [[Året Runt]]. Luciakröningen på Skansen har sedan fortsatt med andra samarbetspartner.

=== Nytänkanden och normbrytning ===
[[Fil:Rickard Söderberg in 2017.jpg|thumb|[[Rickard Söderberg]] under [[Luciatåg|luciakonserten]] på [[Nordiska museet]] i Stockholm den 10 december 2017. (Bild ur [https://www.youtube.com/watch?v=46DNjOuBe3g film].)]]
I dag är formerna för hur ett traditionellt luciafirande ska gå till väldigt starkt omhuldade. Detta visade sig genom reaktionerna på ''[[SVT:s Luciamorgon 2004]]'', ett luciaprogram som anknöt till äldre folklig luciatradition. [[Sveriges Television]] och radions ''[[Ring P1]]'' fick mottaga många klagomål om att de inte fick höra de vanliga luciasångerna och se de vanliga luciautstyrslarna.

Pojkar har också uppträtt som lucia trots att det väckt protester bland traditionalister.<ref>{{Tidningsref |författare=Leon Hansén |rubrik=Pojke blev lucia – rektor hotades |url=https://mitti.se/nyheter/lucia-rektor-hotades/?omrade=taby |tidning=Mitt i |id= |datum=12 dec 2017 |sid= |hämtdatum=4 jan 2018 |språk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190104124108/https://mitti.se/nyheter/lucia-rektor-hotades/?omrade=taby |arkivdatum=4 januari 2019 }}</ref> Faktum är att redan på 1800-talet kunde män bli lucior. Förklaringen var att luciatraditionen först fick fäste vid universiteten. Och på dessa fanns inga kvinnliga studenter vid den tiden.<ref>{{Tidningsref |författare=Björn Sjö |rubrik=Alla kan bli årets Lucia i Malmö – fritt fram att nominera skäggiga män |url=https://www.metro.se/artikel/alla-kan-bli-årets-lucia-i-malmö-fritt-fram-att-nominera-skäggiga-män |tidning=Metro |id= |datum=3 okt 2018 |sid= |hämtdatum=4 jan 2019 |språk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181004123923/https://www.metro.se/artikel/alla-kan-bli-%C3%A5rets-lucia-i-malm%C3%B6-fritt-fram-att-nominera-sk%C3%A4ggiga-m%C3%A4n |arkivdatum=4 oktober 2018 }}</ref>
När en mörkhyad liten pojke iklädde sig luciakronan i varuhuskedjan [[Åhléns]] luciabild 2016 i samband med en annonskampanj väcktes starka reaktioner. På [[Facebook]] resulterade det i cirka 300 hatiska och rasistiska inlägg, samtidigt som bilden gilla- och älska-markerades av omkring 30&nbsp;000 personer.<ref>{{Tidningsref |författare=Amanda Törner |rubrik=Åhléns Lucia-bild väckte rasistisk hatstorm |url=https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/ahlens-lucia-bild-vackte-rasistisk-hatstorm-6809616 |tidning=Dagens media |id= |datum=5 dec 2016 |sid= |hämtdatum=4 jan 2018 |språk= |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref><ref>{{Webbref|titel=Därför tar Åhléns bort luciabilden|url=http://www.gp.se/1.4017885|verk=gp.se|datum=2016-12-05|hämtdatum=2019-12-25|språk=sv|förnamn=Josefine|efternamn=Olausson}}</ref>

Även operasångaren [[Rickard Söderberg]] har officiellt varit lucia, då på [[Nordiska museet]].<ref>{{Webbref |url=https://welma.se/luciakonsert-med-rickard-soderberg |titel=LUCIAKONSERT MED RICKARD SÖDERBERG |hämtdatum=4 jan 2018 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=2017-11-22 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Welma |sid= |språk= |doi= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190104124030/https://welma.se/luciakonsert-med-rickard-soderberg |arkivdatum=2019-01-04 |citat= |ref= }}</ref>

Lucia firas på skolor, förskolor, i föreningar och på många [[arbetsplats]]er. Det förekommer barn går luciatåg och ''lussar'' för sina föräldrar och grannar. En orts officiella lucia utses ofta genom omröstningar i lokaltidningar. Den största årliga luciakonserten äger rum i [[Globen]] i Stockholm, där [[Adolf Fredriks musikklasser]], [[Stockholms musikgymnasium]] och [[Stockholms läns blåsarsymfoniker]] spelar och sjunger. Detta luciatåg har bland annat blivit omnämnt i [[Guinness Rekordbok]] som världens största med över 1&nbsp;200 medverkande.

För den [[svenska polisen]] kan högtiden innebära fler ingripanden i samband med ungdomsfylleri. För att motarbeta detta har man bland annat i svenska städer börjat arrangera så kallad [[nattbio]] i stället.<ref>{{tidningsref|url=http://www.nt.se/nyheter/nattbio-for-att-halla-ungdomarna-nyktra-4595796.aspx|titel=Nattbio för att hålla ungdomarna nyktra|utgivare=Norrköpings tidningar|författare=Ulrika Andåker|språk=svenska|datum=11 december 2008|hämtdatum=13 december 2012}}</ref>

Det är tradition på [[Grand Hôtel, Stockholm|Grand Hôtel]] i Stockholm att bjuda nobelpristagarna (de som stannat kvar i Stockholm efter [[Nobeldagen|nobelprisutdelningen]] den 10 december för att delta i andra nobelarrangemang) på ett luciatåg på morgonen den 13 december. Italienaren [[Dario Fo]], nobelpristagare i litteratur 1997, dansade runt och sjöng [[duett]] med lucian, då med italiensk text.<ref>{{webbref |url=http://www.epochtimes.se/articles/2008/12/13/16263.html |titel=Lucia kommer med ljuset |utgivare=Epoch Times |språk=svenska |författare=Barbro Plogander |datum=13 december 2008 |hämtdatum=13 december 2012 |arkivurl=https://archive.is/20130418164542/http://www.epochtimes.se/articles/2008/12/13/16263.html |arkivdatum=18 april 2013 }}</ref>

=== Kända svenska luciasånger ===
*[[Luciasången]]
*[[Goder afton i denna sal]]
*[[Goder morgon i denna sal]]
*[[God morgon, mitt herrskap]]
*[[Lucia (sång)|Lucia]] (”Himlen hänger stjärnsvart”)
*[[Lusse lelle]]
*[[Staffansvisan]]
*[[Strålande helgonfé]]

== Luciafirande i andra länder ==
=== Finland ===
==== Finlandssvensk tradition ====
Lucia firas allmänt i [[Svenskfinland]] enligt samma traditioner som i Sverige. "Luciefester" firades i Nykarleby 1889.<ref>{{Webbref|titel=Luciefester|url=http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/prosa/op/lucia89.html|verk=www.nykarlebyvyer.nu|hämtdatum=2019-12-14|utgivare=Österbottniska Posten 1889}}</ref> Luciatraditionen introducerades i Finland via skolorna, vilket präglade hur Lucia skulle uppträda.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken|titel=Stora finlandssvenska festboken|hämtdatum=29 april 2021|datum=1 februari 2020|utgivare=Svenska litteratursällskapet i Finland|författare=Bergman, Anne|sid=37-42}}</ref> Det finns belägg för att [[Svenska fruntimmersskolan i Åbo]] hade en Lucia sedan 1898, och 1913 förekom en lucia vid [[Vörå folkhögskola]]. Vid [[Högvalla seminarium]]s husmodersskola har seden med en lussande lucia upprätthållits från 1919.<ref>{{webbref|url=http://www.folkhalsan.fi/default.asp?path=28;32;6850;2231;9604 |titel=Folkhälsan.fi |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20071011205017/http://www.folkhalsan.fi/default.asp?path=28%3B32%3B6850%3B2231%3B9604 |arkivdatum=2007-10-11 }}</ref> Vid Högvalla studerade flickor från hela Svenskfinland och de examinerade hushållslärarinnorna förde med sig traditionen till sina egna trakter. Luciatraditionen i Finland är resultatet av en medveten lansering. Under de språkpolitiskt turbulenta tiderna på 1920- och 1930-talen fungerade lucia som en identitetssymbol för de svenskspråkiga i Finland eftersom hon redan var en svenskhetssymbol i Sverige. Från 1930 fördes lucia aktivt ut via luciaprocessioner eller karnevalståg i ett flertal städer.<ref name=":0" />

Finlands första nationella lucia korades år 1936 av föreningen Brage i [[Vasa]]. Den officiella [[Finlands Lucia]]<ref>http://www.folkhalsan.fi/lucia</ref> väljs sedan 1950-talet i en omröstning som ordnas av [[Samfundet Folkhälsan]], tidningen [[Hufvudstadsbladet]] och [[Svenska Yle]]<ref>http://svenska.yle.fi/lucia</ref> och hon kröns i [[Helsingfors domkyrka]]. Därefter kör kortegen genom centrala [[Helsingfors]]. Samtidigt har många svensk- och tvåspråkiga kommuner egna lucior, och i många finlandssvenska dagstidningar röstas lokala lucior fram, ofta i samband med penninginsamling för välgörande ändamål. Daghem och skolor ordnar egna luciatåg. Även på julfester, föreningsfester och i hemmen är det vanligt med lucia. På grund av att lucia medvetet gjordes till en identitetssymbol för det svenska i Finland, har traditionen inte slagit igenom på bred front på finska, även om luciatraditionen också förekommer i skolor och på julfester på finskspråkigt håll.<ref name=":0" />

=== Danskt, norskt och isländskt luciafirande ===
[[Fil:Sktlucia.jpg|miniatyr|thumb|Danska flickor i luciatåget vid en kommunal skola i [[Helsingör]], 2001.]]
I [[Danmark]] firades ''luciadag'' för första gången officiellt den [[13 december]] [[1944]], som en ”direktimport” från [[Sverige]] på initiativ av [[Franz Wend]], sekreterare i [[Föreningen Norden]]. Det var då ett försök att ”bringa ljus i en tid av mörker”. Det blev en protest mot Tysklands militära ockupation av Danmark under [[andra världskriget]], vilket var vad som egentligen sågs som mörkret, snarare än det astronomiska mörkret, men Lucia har sedan dess blivit tradition.<ref>{{webbref|url=http://www.historie-online.dk/temaer-9/arstidens-skikke-14-14-14/lucia-31-31/lucia-i-danmark|titel=Lucia i Danmark|utgivare=historie-online.dk|hämtdatum=28 november 2021}}</ref> På danska sjungs en egen, fri översättning av den svenska luciasången: ''Nu bæres lyset frem''.<ref>{{webbref |url=https://www.youtube.com/watch?v=A29SOENNFzo|titel=Nu bæres lyset frem|utgivare=YouTube|språk=danska|hämtdatum=28 november 2021}}</ref>

Även till [[Norge]] och i någon mån [[Island]] har den svenska luciatraditionen spritts, men det är i första hand fråga om underhållning vid officiella arrangemang eller fester på daghem, mer sällan i hemmen.<ref>{{webbref|url=https://snl.no/luciadagen|titel=Luciadagen|utgivare=Store norske leksikon|språk=norska| hämtdatum=27 november 2021}}</ref>

=== Italien ===
I delar av Italien förekommer en luciatradition som helt skiljer sig från den svenska. Katolska firanden äger rum den 13 december och i maj. Lucia, vars namn kommer från det latinska ordet "lux" som betyder ljus, anknyter till detta, och med dagarna som blir längre efter [[vintersolståndet]].<ref name=alio>[http://www.bestofsicily.com/mag/art333.htm Alio, Jacqueline. "Saint Lucy – Sicily's Most Famous Woman", ''Best of Sicily Magazine''. 2009. Läst 28 november 2021]</ref> Sicilianarna har en legend som säger att hungersnöden upphörde Lucias festdag, när fartyg lastade med [[spannmål]] kom in i hamnen. Här är det tradition att äta [[fullkorn]] istället för bröd den 13 december. Detta tar vanligtvis formen av ''cuccia'', en rätt med kokta vetekorn, ofta blandade med [[ricotta]] och [[honung]].<ref name=alio/>

Santa Lucia firas den 13 december i många delar av nordöstra Italien i de områden som historiskt tillhörde [[Republiken Venedig]]<ref>{{Webbref|titel=Santa Lucia e il legame con Bergamo: da dove nasce la devozione - Bergamo News|url=https://www.bergamonews.it/2019/12/10/santa-lucia-e-il-legame-con-bergamo-da-dove-nasce-la-devozione/341599/|verk=BergamoNews|datum=2019-12-10|hämtdatum=2019-12-13|språk=it}}</ref>

I denna tradition, som härstammar från 1300-talet, kommer Lucia med gåvor till barnen. Lucia är populär bland barn i vissa regioner i nordöstra Italien, nämligen [[Trentino]], Östra [[Lombardiet]] ([[Bergamo]], [[Brescia]], [[Cremona]], [[Lodi]] och [[Mantua]]), delar av [[Veneto]] ([[Verona]]), delar av [[Emilia-Romagna]] ([[Piacenza]], [[Parma]], [[Reggio Emilia (provins)|Reggio Emilia]] och [[Bologna]]), och hela [[Friuli]], där hon sägs ge gåvor till snälla barn och kol till elaka barn natten mellan den 12 och 13 december.<ref>{{Webbref|titel=La tradizione di Santa Lucia|url=http://www.bambiniabergamo.it/disegni-di-santa-lucia/260-la-tradizione-di-santa-lucia.html|verk=www.bambiniabergamo.it|hämtdatum=2019-12-13|arkivurl=https://web.archive.org/web/20191213095141/http://www.bambiniabergamo.it/disegni-di-santa-lucia/260-la-tradizione-di-santa-lucia.html|arkivdatum=2019-12-13}}</ref> Enligt traditionen kommer hon i sällskap med en [[åsna]] och hennes eskort, Castaldo. Barn ombeds lämna lite kaffe till Lucia, en [[morot]] till åsnan och ett glas [[vin]] till Castaldo. De får inte se Santa Lucia leverera dessa gåvor, för då kommer hon att kasta aska i deras ögon och tillfälligt förblinda dem.<ref>{{Webbref|titel=Santa Lucia, l'asinello è a norma? A Bergamo è in arrivo la multa|url=http://www.bergamopost.it/occhi-aperti/s-lucia-lasinello-norma-bergamo-arrivo-la-multa/|verk=Bergamo Post|datum=2019-12-13|hämtdatum=2019-12-13|språk=it-IT}}</ref><ref name=Pantano>[http://www.iitaly.org/magazine/focus/life-people/article/happy-saint-lucys-day-in-italy Pantano, Kayla. "Happy Saint Lucy's Day in Italy!", ''iItaly'', 2 December 2018]</ref> [21]

Reliken av [[Lucia (helgon)|Helgonet Lucia]] förvaras i Venedig.<ref>{{webbref|url=https://www.santuariodilucia.it/en/project/sanctuary/|titel=The Sanctuary|utgivare=Santuario di Lucia| hämtdatum=27 november 2021}}</ref>

På [[Sicilien]], där helgonet Sankta Lucia föddes, finns en luciatradition där barnen lämnar över mat till helgonet samt till en "flygande åsna" som hjälper Lucia att ge presenter. Om barnen råkar se henne kommer hon enligt sägnen att kasta aska i deras ögon, så att de blir tillfälligt blinda.

I [[Syrakusa]] på Sicilien, där Santa Lucia är skyddshelgon, genomförs firanden av Santa Lucia den 13 december samt i maj. Sedan några år brukar också en Lucia och några tärnor av svensk typ delta i Santa Lucias procession i Syrakusa. I Syrakusas [[domkyrka]] står en jättelik silverstaty som föreställer Santa Lucia. Den tolfte december ställs hon fram på [[altare]]t. En sluten ceremoni som leds av [[ärkebiskop]]en, där det äts en speciell Lucia-kaka som kallas "la cuccia."<ref name="Escapeaway">{{webbref|url=https://www.escapeaway.se/italien/sicilien/syrakusa/luciafest-i-syrakusa|titel=Luciafest i Syrakusa|utgivare=ESCAPEAWAY|hämtdatum=27 november 2021}}</ref>

Nästa dag får alla delta i firandet. Då bär man Lucian genom gatorna fram till Luciakyrkan, där hon en gång begravdes. Denna procession är en stor högtid och cirka 10 000 personer deltar.<ref name="Escapeaway"/>

=== Malta ===
Santa Luċija är skyddshelgon för byarna [[L-Imtarfa]] ([[Malta]]) och [[Santa Luċija, Gozo]].<ref name=alio/> Den 13 december firar Malta också Republic Day.

=== Spanien ===
Kommunen [[Mollerussa (kommun)|Mollerussa]] i [[Spanien]] håller sedan 1963 en tävling om [[papperskläder]] runt den 13 december. Santa Lucia anses vara [[skyddshelgon]] för sömmerskor som visat sin talang att sy klänningar av papper.<ref>{{webbref |titel=Historia del Concurso de Vestidos de Papel |url=https://www.museuvestitspaper.cat/es/historia-del-concurso-de-vestidos-de-papel/|utgivare=Museu Vestits de Paper Mollerussa|hämtdatum=27 november 2021|språk=es-ES}}</ref>

=== Kroatien och Ungern ===
I [[Kroatien]], [[Ungern]] och några av deras grannländer är en populär tradition på Santa Lucy’s Day att plantera vetekorn; numera fungerar detta som en symbol för det nya livet som föddes i Betlehem, med ett ljus som ibland placeras mitt i den nya växten som en symbol för Kristi ljus som Santa Lucia kommer med. Vetekorn planteras i en rund skål eller tallrik med jord som sedan vattnas. Om planteringen hålls fuktig gror fröna och skotten blir gärna flera centimeter höga till jul. De nya gröna skotten, som påminner oss om det nya livet som föddes i Betlehem, kan knytas med ett band och sättas nära eller under granen.<ref name=”Ribičić”>{{webbref|url= https://www.learncroatian.eu/blog/christmas-traditions-in-croatia|titel=Santa Lucia Day Traditions|efternamn=Ribičić|förnamn=Antonia|datum=12 december 2014|utgivare=learncroatian|hämtdatum=27 november 2021}}</ref> Det är i själva verket en av de många hedniska traditioner som finns i Kroatien och andra [[Slaver|slaviska]] nationer, som en gång fungerade som en del av ritualer för att blidka deras många gudar och [[Älva|älvor]], som mestadels glömdes bort sedan folken blev kristna. Traditioner som denna lever envist vidare till denna dag. Gudarna och de ursprungliga betydelserna är sedan länge bortglömda och deras betydelser ersätts med sådana som är mer i enlighet med [[kristendom]]en. Den verkliga anledningen till att [[vete]] planteras vid den här tiden, eller på [[Santa Barbara]]s dag,<ref name=”Ribičić”/> är för att tätheten, färgen och rikedomen på skotten kommer att förutsäga hur den kommande skörden kommer att bli, samt öka chanserna för att den blir det. <ref>{{webbref|url= https://www.24sata.hr/junior/zasto-se-prije-bozica-sije-psenica-453187|titel=Santa Lucia Day Traditions|efternamn=24junior|datum=22 december 2015|utgivare=24sata|hämtdatum=27 november 2021}}</ref>

=== USA ===
Under 1920-talet spreds luciafirandet till [[USA]] genom svenskamerikanska föreningar, och kompletterades 1939 med luciatävlingar liknande dem i Sverige.<ref>{{Bokref|efternamn=Kättström Höök|förnamn=Lena|medförfattare=Lund Kristina|titel=Lucia i nytt ljus|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Nordiska museets förlag|språk=swe|isbn=9789171085887|libris=19775090|sid=63}}</ref> [[Gustavus Adolphus College]],  [[St. Peter, Minnesota]] är  en [[skola]] grundad av svenska [[invandrare]], har firat Saint Lucia årligen sedan 1941. Sex kvinnor har valts ut att vara en del av Saint Lucias hov. Kvinnorna är valda av sina kamrater för att hedra den legendariska Lucias egenskaper. I ett försök att behålla traditionen relevant för nutiden ändrades urvalsprocessen 2011 för att den skulle vara mer baserad på egenskaperna hos den legendariska Lucia. Valet av valkommittén och Lucia är en process i två steg. Först uppmanas campusgemenskapen att skicka in nomineringar av alla andra kvinnor som exemplifierar egenskaperna av modigt ledarskap, tjänster åt andra, karaktärsstyrka och medkänsla och som därför är ett ljus för andra. Dessa kvinnor behöver inte ha en svensk anknytning eller kunna sjunga (eftersom hovet sjunger tidigt på morgonen). Kvinnor i andra ring röstar sedan om vem som ska vara med i firandet. De tre högst nominerade ingår. Sedan granskar Guild of St. Lucia de återstående nomineringarna och väljer ut upp till tre kvinnor till, som ska tjänstgöra i valkommittén med målet att den ska vara representativ för andra ringen.<ref>{{webbref | url=https://gustavus.edu/events/stlucia/|titel=The Festival of Saint Lucia |utgivare=Gustavus Adolphus College|språk=engelska|hämtdatum=27 november 2021 }}</ref>

=== Venezuela ===
Staden Mucuchíes i [[Mérida (delstat)|Mérida delstat]], [[Venezuela]], har valt Santa Lucia och San Benito el Moro som skyddshelgon. Skyddshelgonfestligheter hålls under december månad.<ref>{{webbref |url=http://www.meridapreciosa.com/mucuchies/|titel=La población de Mucuchíes|utgivare=CIBERTRONIC CA|språk=spanska|hämtdatum=27 november 2021 }}</ref>

=== Saint Lucia ===
[[Saint Lucia]], den lilla önationen i Karibien, firar den 13 december som sin [[nationaldag]] efter sitt skyddshelgon, Saint Lucia. National Festival of Lights and Renewal hålls kvällen före semestern, för att hedra [[Lucia (helgon)|Lucia]], ljusets helgon. I detta firande tänds dekorativa lampor (mestadels med jultema) i [[huvudstad]]en [[Castries]]; [[hantverkare]] presenterar dekorerade lyktor för tävling; och de officiella aktiviteterna avslutas med ett [[fyrverkeri]]. <ref>[http://stlucianow.com/events/2013/12#mgcal National Day – Festival of Lights and Renewal] Läst 27 november 2021</ref>

== Se även ==
*[[Högtid]]
*[[Saint Lucia]], stat i Västindien
*[[Santa Luzia, Minas Gerais]], kommun i Brasilien
*[[Stjärngosse]]
*[[Gudrun Jern]]

== Referenser ==
{{dawp|url=https://da.wikipedia.org/w/index.php?title=Luciadag&oldid=10548077|artikel=Luciadag|datum=28 november 2021}}
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Saint_Lucy%27s_Day&oldid=1055408608|artikel=Saint Lucy's Day|datum=28 november 2021}}

=== Noter ===
<references/>

== Externa länkar ==
* {{Commonscat|Saint Lucy's Day}}
* [http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?PublicationId=798 Nordiska museet: Lucia]
* [http://www.sweden.se/eng/Home/Lifestyle/Traditions/Celebrating-the-Swedish-way/Lucia/ Sweden.se: Lucia]
* [http://www.edu.linkoping.se/museum/lucia.htm Östergötlands länsmuseum]
* {{UVF|Lucia Lucia}}

{{Lucia}}
{{Jul}}
{{Auktoritetsdata}}

[[Kategori:Lucia]]