Ludvig XV av Frankrike

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ludvig XV)
Ludvig XV
Ludvig XV,
porträtterad av Maurice Quentin de La Tour 1748.
Regeringstid 1 september 1715–10 maj 1774
58 år och 251 dagar
Kröning 26 oktober 1722
Notre-Dame de Reims
Företrädare Ludvig XIV
Efterträdare Ludvig XVI
Gemål Marie Leszczyńska
Barn Louise Élisabeth av Frankrike
Henriette av Frankrike
Marie Louise av Frankrike
Ludvig, Dauphin av Frankrike
Philippe, hertig av Anjou
Adélaïde av Frankrike
Victoire av Frankrike
Sophie-Philippine
Thérèse av Frankrike
Louise av Frankrike
Ätt Huset Bourbon
Far Ludvig av Frankrike
Mor Marie-Adélaïde av Savojen
Född 15 februari 1710
Slottet i Versailles, Frankrike
Namnteckning
Död 10 maj 1774
64 år och 84 dagar
Slottet i Versailles, Frankrike
Begravd Klosterkyrkan Saint-Denis, Frankrike

Ludvig XV, målning av Hyacinthe Rigaud från 1730.

Ludvig XV (franska: Louis XV), född 15 februari 1710, död 10 maj 1774, var kung av Frankrike och Navarra från 1715. Han var son till Ludvig le Petit Dauphin (16821712) och Marie-Adélaïde av Savojen samt sonsonson till Ludvig XIV.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ludvig efterträdde som 5-åring sin farfarsfar Ludvig XIV 1715, efter att hans farfar, hans far och hans två äldre bröder avlidit. Genom en skicklig kupp av hertig Ludvigs farfars kusin Filip av Orléans lyckades denne skaffa sig makten över förmyndarstyret under Ludvigs tid som omyndig.[1]

1723 efter Filips död ersattes regentskapet av en regering under ledning av hertigen av Bourbon. Under det allt starkare missnöjet med dessa sattes landets förhoppningar till Ludvig.[2]

Ludvig var dock tämligen ointresserad av regeringsbestyren, och överlät redan 1726 huvuddelen av regeringsmakten i sin lärare kardinal Fleurys händer. Hans egna regeringsinsatser inriktades främst mot secret du roi, den bakom de officiella sändebudens rygg drivna hemliga utrikespolitiken, som främst gick ut på att gynna de franska dynastiska intressena.[2]

I övrigt ägnades kungens tid åt hovlivet med dess jakter, fester med mera. Intresset för sin hustru Marie Leszczyńska sköt han snabbt åt sidan för en lång rad älskarinnor, bland andra Marie-Louise O'Murphy och Albertine-Elisabeth Pater. Särskilt Madame de Pompadour lyckades från 1745 få ett så starkt inflytande över Ludvig, att han efter Fleurys död lät henne ta ledningen även av statsangelägenheterna och fram till sin död 1764 huvudsakligen bestämma valet av statssekreterare, vilka kom att bli de egentliga makthavarna. Även under Madame du Barrys styre lät han henne tillsätta statssekreterarna, med den skillnaden att Madame du Barry till skillnad från sin företrädare saknade politiskt intresse och begåvning.[2]

Landets finanser ödelades i och med de långvariga krigen, och de franska kolonierna i Amerika och Indien gick förlorade. Hovets slöseri väckte opposition och det kom att växa fram en opinionsstorm, ledd av män såsom Rousseau och Voltaire, med krav på ekonomisk och politisk frihet.

Ludvig XV avled i smittkoppor 1774. Han efterträddes av sin sonson, Ludvig XVI av Frankrike. Han var farfar även till Ludvig XVIII och Karl X.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift 1725 med Marie Leszczyńska, dotter till kung Stanislaw I Leszczynski av Polen.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. tvillingarna Louise Élisabeth av Frankrike (1727–1759) och Anne Henriette av Frankrike (1727–1752)
  2. Marie Louise av Frankrike (1728–1733)
  3. Ludvig av Frankrike; dauphin (1729-1765)
  4. Philippe av Frankrike, hertig av Anjou. (1730–1733)
  5. Marie Adélaïde av Frankrike (1732–1800)
  6. Victoire Louise Marie Thérèse av Frankrike (1733–1799)
  7. Sophie Philippine Élisabeth Justine av Frankrike (1734–1782)
  8. Marie Thérèse Félicité av Frankrike (1736–1744)
  9. Louise Marie av Frankrike (1737–1787) och saligförklarad abbedissa av Saint Denis.

Mätresser[redigera | redigera wikitext]

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
16. Kung Ludvig XIII av Frankrike
(även 28.)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Kung Ludvig XIV av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
17. Anna av Österrike
(även 29.)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Prins Ludvig "Le Grand Dauphin" av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
18. Kung Filip IV av Spanien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Maria Teresia av Österrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
19. Elisabet av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Prins Ludvig "Le Petit Dauphin" av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
20. Kurfurst Maximilian I av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Kurfurst Ferdinand Maria av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
21. Maria Anna av Österrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Maria Anna Victoria av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
22. Hertig Viktor Amadeus I av Savojen
(även 24.)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Henrietta Adelaide av Savojen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
23 Christine av Frankrike
(även 25.)
 
 
 
1. Kung Ludvig XV av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
24. Samma som 22.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Hertig Karl Emanuel II av Savojen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
25. Samma som 23.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Kung Viktor Amadeus II av Sardinien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
26. Karl Amadeus, hertig av Nemour
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Maria Johanna av Savojen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
27. Elisabeth av Bourbon
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Marie-Adélaïde av Savojen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
28. Samma som 16.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Filip I, hertig av Orléans
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
29. Samma som 17.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Anne Marie av Orléans
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
30. Kung Karl I av England och Skottland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Henrietta av England
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
31. Henrietta Maria av Frankrike
 
 
 


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 712 
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 713 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]