Lysekil
- För andra betydelser, se Lysekil (olika betydelser).
| Lysekil | |
| Tätort Centralort | |
 Sydöstra Lysekil med kyrkan som är ett känt landmärke för sjöfarare.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Lysekils kommun |
| Distrikt | Lysekils distrikt |
| Koordinater | 58°16′0″N 11°26′0″Ö / 58.26667°N 11.43333°Ö |
| Area | 471 hektar |
| Folkmängd | 7 734 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 16,42 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Lysekil |
| Tätortskod | T4496 |
| Geonames | 2693301 |
  | |
| Wikimedia Commons: Lysekil | |
Lysekil är en tätort i Bohuslän och centralort i Lysekils kommun i Västra Götalands län.
Samhället ligger vid Gullmarsfjorden och är sedan mitten av 1800-talet en populär badort. Förutom den viktiga turismen omfattas näringslivet också av bland annat fiskindustri, marin forskning (havsfiskelaboratorium) och petrokemisk industri i form av Preemraff.
Historia
Platsen där Lysekil ligger är ett gammalt samhälle, med den tidigaste bebyggelsen vid det som idag är Norra hamnen. Redan under 1500-talets stora sillperiod hade den egen kyrka och präst, och under 1600- och 1700-talen var den en av de fem västkusthamnar i vilka sillpackning och sillvrakning tilläts. Orten präglades tidigt av livlig sjöfart och ägde vid mitten av 1800-talet en betydande egen segelflotta.
Platsen var ursprungligen en lägenhet under Lyse gård. Efter 1658 upptogs Lysekil inte i jordeböckerna förrän 1685, då det blev kronofiskeläge. 1715 inköptes lägenheten av amiral Strömstierna och 1778 av ett 40-tal åbor, vilkas arvingar ännu i slutet av 1800-talet var Lysekils dominerande jordägare.
Tack vare av god tillgång på sill under mitten av 1700-talet, sillperioden, fick orten ett uppsving och många salterier och trankokerier etablerades. Befolkningen uppgick 1790 till 536 invånare vilket var en fördubbling på kort tid.
Vid 1834–35 års riksdag väcktes förslag att anlägga en stad vid Lysekil, men ständerna ansåg köpingsrättigheter tillräckliga för det blomstrande fiskeläget, som erhöll sådana 1836.
Under 1800-talet senare hälft utvecklades Lysekil till en badort sedan Carl Curman fått i uppdrag att utveckla en badanläggning, Lysekils badinrättning och även Lysekil kallbadhus byggdes under 1860-talet. Han lät tillsammans med sin fru Calla Curman bygga Curmans villor, sommarhus i fornnordisk stil.[2] Calla Curman låg även bakom skapandet av Stångehuvuds naturreservat.
Den 1 april 1903 blev Lysekil stad och fick stadsrättigheter, vilket var av stor betydelse för köpingen Lysekil. Lysekil blev en så kallad stapelstad vilket innebar att man fick tillåtelse att idka handel med utlandet. Hundra år senare firades detta på många olika sätt. Stadsvapnet är en blå- och silverfärgad sköld med tre silverstjärnor och två stående fiskar, vilket vittnar om fiskets betydelse för Lysekils utveckling. Två av stjärnorna symboliserar Henrik Gyllenstierna respektive Olof Strömstierna och den tredje stjärnan är Lysekils egen.[3]
I Lysekil tillverkade Lysekils Mekaniska Verkstad under många år Skandiamotorn. Från 1920-talet hade PLM tillverkning i Lysekil.
Under andra världskriget var Lysekil inblandat i export av kullager till England i Operation Bridford eller "The ball bearing run". Med hjälp av snabbgående kanonbåtar, "Blockade runners", kunde engelsmännen nattetid bryta igenom den tyska Skagerackspärren under hösten och vintern 1943–44, och bland annat frakta kullager från de norska kvarstadsbåtar som blivit inspärrade i Sverige, över till Hull i England.[4][5] Trafiken återupptogs under hösten och vintern 1944–45 men då med inriktning att ge förnödenheter och ammunition från England via Lysekil till danska motståndsrörelsen.[6]
1975 invigdes raffinaderiet Scanraff som blivit en viktig industri för Lysekil. Sedan 2003 heter det Preemraff Lysekil.[7]
Administrativa tillhörigheter
Lysekil låg i Lyse socken/Lysekils socken och fick 1836 rättigheter som friköping och som vid kommunreformen 1862 ombildades till en köpingskommun, Lysekils köping. Denna ombildades 1903 till Lysekils stad som 1931 inkorporerade området Slätten från Lyse socken samtidigt som Slättens municipalsamhälle i Lyse landskommun upplöstes. 1971 uppgick i Lysekil i Lysekils kommun där orten sedan dess är centralort.[8]
I kyrkligt hänseende har Lysekil sedan 1700 hört till Lysekils församling. [9]
Orten ingick till 1903 i tingslag enligt Stångenäs härad, därefter till 1938 i domkretsen för Lysekils rådhusrätt och därefter till 1971 i Sunnervikens tingslag. Sedan 1971 ingår orten i Uddevalla tingsrätts domsaga.[10]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Lysekil 1960–2015[11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 5 969 | |||
| 1965 | 6 434 | |||
| 1970 | 6 783 | |||
| 1975 | 7 815 | |||
| 1980 | 7 674 | |||
| 1990 | 7 854 | 336 | ||
| 1995 | 8 010 | 356 | ||
| 2000 | 7 582 | 361 | ||
| 2005 | 7 568 | 363 | ||
| 2010 | 7 628 | 375 | ||
| 2015 | 7 734 | 471 | ||
Kända personer bosatta eller uppväxta i Lysekil
 |
Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Jonas Berggren, artist (Ace of Base)
- Ingmar Bergström, professor i atomfysik, författare
- Nathalie Djurberg, konstnär
- Anna Charlotta Gunnarson, journalist, författare och dramatiker
- Göran K Hansson, medicinprofessor, Nobelkommitténs sekreterare
- Hugo Hasslo, operasångare
- Mustafa Mohamed, friidrottare (löpare)
- Leif Wikström, olympisk mästare i segling (Melbourne 1956)
- Harry Macfie, författare och pälsjägare.
Under 1800-talets slut var doktor Carl Peter Curman sommartid badläkare i Lysekil. De så kallade Curmanska villorna vid södra hamnen uppfördes av honom. Curman var en aktiv fotograf. Många av hans 1800-talsbilder från Lysekil finns publicerade på Flickr.
Övrigt
- 1994 års julkalender, Håll huvet kallt, utspelar sig i Lysekil
- Filmen Dykaren[12] från 2000 har ett antal scener som är inspelade i Lysekil.
- Pissekuren i Lysekil är den enda toaletten i världen som förklarats som ett byggnadsminne. Pissoaren i Norra hamnen tillverkades 1926 av gjutjärn och är den enda som finns kvar intakt i Sverige. Den är så unik att det till och med skrevs en bok om den år 2000.[13]
- I Lysekil finns det stora akvariet Havets Hus och Vikarvets museum
Panoraman
Se även
- Lyse socken
- Lista över fasta fornminnen i Lysekil (för omfattning av detta område, se Lysekils stad#Sockenkod)
Wikimedia Commons har media som rör Lysekil.
Noter
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ http://www.arkeologiuv.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/2010/augusti/carl_curman_en_kort_biografi.pdf[död länk]
- ^ Lysekils kommuns webbplats Arkiverad 27 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Fredh, Terje (1978) Kullagertrafiken (The Blockade Runners) mellan Hull och Lysekil-Brofjorden-Hunnebostrand 1943-1945, Lysekil
- ^ The Blockade Runners - Om motorfirman Paxman och kanonbåtarna i operation Bridford
- ^ The Coastal Forces newsletter nr 6 2010, sid 7-9 om operation Bridford och Moonshine Arkiverad 8 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Ägare”. preem.se. Preem. Arkiverad från originalet den 25 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090725035110/http://www.preem.se/templates/page____8574.aspx. Läst 24 november 2009.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Dykaren
- ^ Sigfridsson, Torsten (2000). Pissekuren: byggnad endast för män. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 69. Uddevalla: Bohusläns museum. Libris 7658010. ISBN 91-7686-183-X
| |||||||||||||||||||
