Hoppa till innehållet

Långhornsbin

Från Wikipedia
Långhornsbin
Eucera cinnamomea, sovande hane (märk de långa antennerna!) på en Carduus argentatus (piggtistelart).
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteLånghornsbin
Eucera
Vetenskapligt namn
§ Eucera
Eucera plumigera, hona, som hämtar nektar och pollen på en Phlomis viscosa (lejonsvansart).
Eucera plumigera, hona, som hämtar nektar och pollen på en Phlomis viscosa (lejonsvansart).
Hitta fler artiklar om djur med

Långhornsbin (Eucera) är ett släkte av bin som ingår i familjen långtungebin.[1][2]

Långhornsbin är kraftigt byggda bin med tät päls på mellankroppens och bakkroppens övre delar. Hanarna har påtagligt långa antenner, hos en del arter längre än kroppen, något som har gett släktet dess svenska trivialnamn. Bland andra könsskillnader kan nämnas att honorna har tvärränder av tätvuxna, korta hår på bakkroppen, samt att clypeus och labrum[a] är gulfärgade hos hanarna.[3] För båda könen gäller att clypeus är framträdande och utbuktande.[4] Kroppslängden varierar mellan 9 mm och 20 mm.[3]

Släktet förekommer i Amerika, Europa, Asien och Afrika, med tonvikt på Nordamerika och Europa.[5]

Arter i Sverige och Finland

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige och Finland förekommer arten långhornsbi (Eucera longicornis). Den är klassificerad som livskraftig (LC) i båda länderna.[3][6]

I släktet finns både oligolektiska arter (födospecialister som håller sig till en enda växtfamilj, i extremfallet ett enda växtsläkte) och polylektiska arter (arter där individerna flyger till blommande växter från många olika familjer). Bland födospecialisterna är ärtväxter en vanlig födokälla.[7]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

De ingående arterna är solitära, det viss säga icke samhällsbildande bin. Hos vissa arter kan det emellertid förekomma att flera honor bygger bon i kolonier. Varje hona svarar emellertid själv för bobyggnaden. Bona grävs ut i sand- eller lerjord på slätmark eller flacka bankar. De fullbildade individerna kommer fram mycket tidigt. De nykläckta hanarna svärmar ofta över boplatser i väntan på att honorna skall komma fram (oparade honor ger ifrån sig en speciell lukt som lockar till sig hanar). Hanarna slåss ofta inbördes om möjligheten att para sig med en viss hona. Striderna är intensiva och leder ofta till döden.[7]

Dottertaxa till långhornsbin, i alfabetisk ordning[1][5]

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Clypeus eller munskölden är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum, även kallad överläppen.
  1. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2018). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2018 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2018/search/all/key/eucera/match/1. Läst 11 juli 2019. 
  2. ^ Dyntaxa Eucera
  3. ^ [a b c] Cederberg, B. et al. (2018). ”Långhornsbin Eucera. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/eucera-1005544. Läst 11 juli 2019. 
  4. ^ Beatriz Moisset, V. Belov, Marci Hess (11 februari 2017). ”Genus Eucera (på engelska). BugGuide. Iowa State University - Department of Entomology. https://bugguide.net/node/view/86269. Läst 11 juli 2019. 
  5. ^ [a b] Eucera Scopoli, 1770” (på engelska). Global Biodiversity Information Facility. 2017. https://www.gbif.org/species/1340870. Läst 11 juli 2019. 
  6. ^ Juho Paukkunen (2019). Eucera (Eucera). Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204712. Läst 11 juli 2019. 
  7. ^ [a b] (på engelska) The Bees in Your Backyard: A Guide to North America's Bees författare=Joseph S. Wilson, Olivia J. Messinger Carril. Princeton University Press. 2015. ISBN 978 0 691 16077 1. https://books.google.se/books?id=B7VmCgAAQBAJ&pg=PT219&lpg=PT219&dq=eucera&source=bl&ots=vmjTZ_AzED&sig=ACfU3U3RFyKnKmXQIEGd9uCZB8HDfZ2ywQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwifvrzHqqzjAhUOx4sKHa5jBAc4FBDoATAHegQICRAB#v=onepage&q=eucera&f=false. Läst 11 juli 2019 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]