Hoppa till innehållet

Målerås

Målerås
småort
Målerås glasbruk.
Målerås glasbruk.
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Nybro kommun
Distrikt Hälleberga distrikt
Koordinater 56°54′24″N 15°34′0″Ö / 56.90667°N 15.56667°Ö / 56.90667; 15.56667
Area 78 hektar (2020)[1]
Folkmängd 180 (2020)[1]
Befolkningstäthet 2,3 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T2332[2]
Småortskod S1992 (2015–2018)[3][4]
Beb.områdeskod 0881TB106 (1960–2015)[5]
0881SB106 (2015–2018)[5]
0881TB106 (2018–2020)
0881SB106 (2020–)
Geonames 2693069
Ortens läge i Kalmar län
Ortens läge i Kalmar län
Ortens läge i Kalmar län
Wikimedia Commons: Målerås
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Målerås är en småort i Nybro kommun i Kalmar län.

Målerås ligger cirka 60 km nordväst om Kalmar. Närmaste stad är Nybro, belägen cirka 30 km sydost om Målerås.

Strax utanför Målerås finns det kända dödismoränlandskap som går under namnet Gråstensmon.

Målerås uppkom som stationssamhälle i samband med invigningen Nybro-Sävsjöströms Järnväg 1876. Stationen var från början avsedd att placeras i Koppekull men då Melcher Ekströmer som ansvarade för järnvägsbyggnationen ägde mark vid det då obebygda Målerås valde han att placera stationen här. Till en början kom Målerås att bli en centrum för lastning av timmer för transport med järnväg, men även för lastning av glas från glasbruken. Minst tio sågverk och sju glasbruk skickade ut sina varor via Målerås. Vid sekelskiftet 1900 fanns här tre livsmedelsbutiker, två bagerier, hotell, matserveringar, skoaffär, skräddare och en modeaffär. Målerås har även varit en bruksort, med ett glasbruk som fortfarande finns kvar. 1899 öppnades även den till Målerås förlängda Kosta–Lessebo Järnväg. Den smalspåriga järnvägen sågs dock som en konkurrent till Nybro-Sävsjöströms Järnväg och fick därför inte använda dess stationsområde. Ett eget stationshus och stationshusområde uppfördes därför för denna järnväg, Södra stationsområdet, medan stationen för Nybro-Sävsjöströms Järnväg kom att kallas Norra stationsområdet. Den smalspåriga järnvägen lades ned 1931 och Nybro-Sävsjöströms Järnväg 1985.[6]

Västerviks handelsbank öppnade ett expeditionskontor i Målerås den 1 februari 1905.[7][8] Banken blev inte långvarig på orten.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Före 2015 och efter 2018 klassades Målerås som en tätort. 2015 förlorade Målerås sin status som tätort på grund av att folkmängden minskat till under 200 personer.[9] Istället avgränsades här en småort.[10]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Målerås 1960–2015[11]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
512
1965
  
453
1970
  
368
1975
  
299
1980
  
250
1990
  
280 87
1995
  
260 87
2000
  
270 83
2005
  
228 83
2010
  
211 83
2015
  
192 78#
Anm.: Ej tätort 2015.
 # Som småort.

Många av de småländska glasbruksorterna hade förr en egen musikkår; en av de få överlevande kårerna finns i Målerås. Målerås musikkår grundades 1933.

Målerås IF bildades 1929. Idrottsplatsen heter Parkvallen, där spelade Målerås IF seriefotboll fram till 1984. Det finns även en sporthall i Målerås som drivs av Målerås IF.

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 1 november 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Småorter 2015, SCB, 19 december 2016, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181018003000/http://bergdala-by.com/glastekniska/lansstyrelsernas/glasbruk-Maleras.pdf. Läst 17 oktober 2018. 
  7. ^ Aktiebolaget Westerviks Handelsbank, Kalmartidningen Barometern, 11 januari 1905
  8. ^ 1901-1905 Kronobergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Kronobergs län, s. 31
  9. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 5 november 2016.
  10. ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]