Nybro kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nybro kommun
Kommun
Nybro vapen.svg
Vapensköld för Nybro kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Landskap Småland
Domsaga Kalmar domsaga
Läge 56°44′0″N 15°54′0″Ö / 56.73333°N 15.90000°Ö / 56.73333; 15.90000
Centralort Nybro
Areal 1 201,63 km² (2015-01-01)[1]
97:e största (av 290)
 - land 1 171,72 km²
 - vatten 29,91 km²
Folkmängd 20 235 (2017-03-31)[2]
122:a största (av 290)
Befolkningstäthet 17,27 invånare/km²[2][1]
188:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Christina Davidson (C)
GeoNames 2687897
Kommunkod 0881
Tätortsgrad (%) 77,5 (2010)[3]
Antal anställda 2 025 (2014-11)[4]
Nybro Municipality in Kalmar County.png
Webbplats: www.nybro.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Nybro kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Nybro.

Kommunen gränsar till kommunerna Emmaboda, Kalmar, Lessebo, Mönsterås, Högsby och Uppvidinge.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla, Kråksmåla, Madesjö, Oskar, Sankt Sigfrid och Örsjö (från 1897). I dessa socknar (förutom Örsjö) bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Köpingskommunen Nybro köping bildades 25 april 1879 genom en utbrytning ur Madesjö landskommun. 1897 bildades Örsjö landskommun genom en ny utbrytning ur Madesjö. 1932 ombildades Nybro köping till Nybro stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Alsterbro (av de tidigare kommunerna Bäckebo och Kråksmåla), Ljungbyholm (av Ljungby och Sankt Sigfrid), Madesjö (av Kristvalla, Madesjö och Örsjö) samt Mortorp (av Karlslunda, Mortorp och Oskar) medan Hälleberga landskommun samt Nybro stad förblev oförändrade.

1969 införlivades i staden Alsterbro, Hälleberga och Madesjö landskommuner och en del ur Ljungbyholms landskommun (Sankt Sigfrids församling) samt en del ur Mortorps landskommun (Oskars församling). Nybro kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nybro stad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Kalmar domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en från kant till kant gående röd stenbro i ett spann och däröver två svarta armborst med röda pilspetsar.

När Nybro köping blev stad 1932 fastställdes också dess vapen. Armborsten kan komma från Smålands landskapsvapen och/eller Södra Möres häradsvapen. Bron syftar på ortnamnet. Efter kommunbildningen miste Madesjös vapen sin funktion och stadsvapnet registrerades för den nya kommunen i PRV 1974.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Nybro kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
22 241
1975
  
21 569
1980
  
21 636
1985
  
20 867
1990
  
20 978
1995
  
20 809
2000
  
19 785
2005
  
19 775
2010
  
19 651
2015
  
19 754
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 3 127, eller 15,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 714 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 927, eller 9,70 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 871 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Nybro kommun 19 714 personer. Av dessa var 2 610 personer (13,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Nybro kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns åtta tätorter i Nybro kommun.[10]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Nybro &&&&&&&&&&013039.&&&&&013 039
2 Orrefors &&&&&&&&&&&&0766.&&&&&0766
3 Alsterbro &&&&&&&&&&&&0448.&&&&&0448
4 Örsjö &&&&&&&&&&&&0362.&&&&&0362
5 Kristvallabrunn &&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245
6 Bäckebo &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223
6 Flygsfors &&&&&&&&&&&&0220.&&&&&0220
7 Flerohopp &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200

Politik[redigera | redigera wikitext]

I Nybro styr en mitten-högerkoalition bestående av Centerpartiet, Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och SPI Välfärden, i minoritet.

Kommunfullmäktige 2014–2018[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Vice ordförande
C
Lars-Åke Hellström
S
Börje Slättman

Kommunstyrelseordförande och kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Bernt Svensson 1974 2003 Socialdemokraterna
  Markus Lund 2003 2009 Socialdemokraterna
  Inger Rydbrink 2009 2011 Socialdemokraterna
  Markus Lund 2011 2014 Socialdemokraterna
  Mikael Svanström 2014 2014 Socialdemokraterna
  Christina Davidson 2014 Centerpartiet

Kommunstyrelsen 2014–2018[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Vice ordförande
C
Christina Davidson
S
Mikael Svanström

Nämndpresidier[redigera | redigera wikitext]

Nämnd

Ordförande

Vice ordförande
Individ- och familjenämnden
KD
Jimmy Loord
 S 
Ann-Christine Quist-Karlsson
Lärande- och kulturnämnden
M
Karin Heideman
S
Martina Aronsson
Myndighetsnämnden
M
Mildred Persson
S
Ann Hammenholt
Omsorgsnämnden
C
Bodil Johansson
S
Stig-Roland Fagergård
Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden
C
Lars-Gunnar Hellström
S
Lennart Storm
Valnämnden
M
Daniel Lindvall
S
Carina Akinder
Överförmyndarnämnden
C
Kenneth Petersson

Mandatfördelning i Nybro kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SPI SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 22 13 4 2 6
2 22 13 4 2 6
49 89,2
43
1973 2 22 15 2 2 6
2 22 15 2 2 6
49 91,8
41 8
1976 2 23 15 2 1 6
2 23 15 2 6
49 92,6
40 9
1979 3 22 13 3 2 6
3 22 13 3 2 6
49 91,5
37 12
1982 2 24 13 1 2 7
2 24 13 2 7
49 91,4
35 14
1985 2 23 11 3 2 8
2 23 11 3 2 8
49 89,1
36 13
1988 3 22 2 11 3 2 6
3 22 2 11 3 2 6
49 85,6
38 11
1991 2 21 1 12 2 3 8
2 21 12 2 3 8
49 85,5
33 16
1994 3 24 1 1 11 1 2 6
3 24 11 2 6
49 85,6
30 19
1998 5 22 1 9 1 4 7
5 22 9 4 7
49 79,08
28 21
2002 4 21 2 11 2 4 5
4 21 2 11 2 4 5
49 78,70
28 21
2006 3 21 1 2 1 10 1 3 7
3 21 2 10 3 7
49 79,61
28 21
2010 3 21 1 2 2 8 1 2 9
3 21 2 2 8 2 9
49 81,17
28 21
2014 5 14 1 1 6 14 1 2 5
5 14 6 14 2 5
49 82,89
27 22
  • Liberalernas mandat från 2014 är ej tillsatt sedan 2015 [11]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Skolor finns i samhällena Kristvallabrunn, Alsterbro, Bäckebo, Orrefors, Örsjö och Flerohopp. I tätorten Nybro ligger Paradisskolan, Fagerslättsskolan, Madesjöskolan, Västerängsskolan, Hanemålaskolan och en gymnasieskola som heter Åkrahällskolan. Dessutom finns en Montessoriskola.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns det kända Orrefors glasbruk och Målerås glasbruk. I Nybro (tätorten) finns ytterligare två glasbruk, Pukebergs glasbruk och Nybro glasbruk. Tätheten mellan de fjorton glasbruken inom kommunen och i grannkommunerna Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge har lett till att Nybro ofta kallas för "Staden i Glasriket". I Madesjö finns ett hembygdsmuseum inrymt i de gamla kyrkstallarna. I Nybro ligger också världens enda och första James Bond 007 Museum.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ ”Ronja Ismail byter sida i kommunfullmäktige”. http://www.barometern.se/nybro/ronja-ismail-byter-sida-i-kommunfullmaktige/. Läst 12 juli 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]