Mårdar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mårdar
Wiki-ezokuroten1.jpg
Sobel (Martes zibellina)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Rovdjur
Carnivora
Familj Mårddjur
Mustelidae
Släkte Mårdar
Martes
Vetenskapligt namn
§ Martes
Auktor Pinel, 1792
Hitta fler artiklar om djur med

Mårdar (Martes) är ett släkte i familjen mårddjur. I släktet finns åtta arter som lever i Eurasien och Nordamerika.

Mårdar uppnår en kroppslängd som ligger mellan 40 och 54 cm och en vikt mellan 0,8 och 5,5 kg. Svansens längd är vanligen 22 till 30 cm. Pälsens färg är oftast brunaktig och hos några individer finns en ljusare fläck på halsens fram- eller baksida. Svansen är mera yvig än hos släktet Mustela.[1]

Med undantag av arten stenmård lever alla arter huvudsaklig i skogsområden. Födan består av mindre däggdjur, fåglar och deras ägg samt insekter men även av bär och andra växtdelar.[2]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Släktet utgörs av sju till åtta arter:[3]

Studier visar att släktet är parafyletiskt då släktet Gulo är närmre besläktat med Martes än med fiskmård, varför fiskmården förslagsbis flyttas till det egna släktet Pekania.[4][5][6] Förhållandena inom underfamiljen Martinae illustrerar i följande kladogram:



 Tayra (Eira barbara)




 Fiskmård (Pekania pennanti)




 Järv (Gulo gulo)


 Släkte Martes 
 Undersläkte Charronia 

 Gulstrupig mård (Martes flavigula)



 Nilgirimård (Martes gwatkinsii)



 Undersläkte Martes 

 Stenmård (Martes foina)




 Amerikansk mård (Martes americana)




 Japansk mård (Martes melampus)




 Mård (Martes martes)



 Sobel (Martes zibellina)











Ytterligare en art finns beskriven, Martes nobilis, som dog ut för cirka 1 200 år sedan och som levde i Nordamerika. Den godkänns inte av alla auktoriteter och behandlas ibland som underart till amerikansk mård.[1]

Mårdhunden tillhör, trots sitt namn, inte mårdarna och förs inte ens till familjen mårddjur, utan till hunddjuren.

Mårdar och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Nilgirimården listas av IUCN som sårbar (VU) medan övriga arterna kategoriseras som livskraftiga (LC).[7]

Kulturhistoria[redigera | redigera wikitext]

En mård förekommer i vapnet av Slavonien och även i Kroatiens statsvapen. Dessutom är Kroatiens valuta, Kuna, uppkallad efter mården (kroatiska: kuna = mård).[8]

Namnet för telekommunikationsföretaget Nokia kommer från floden Nokianvirta som i sin tur är uppkallad efter ett lokalt namn för mård.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nowak, R. M. (1999) sid. 716 online
  2. ^ Powell, Roger (1984). The Encyclopedia of Mammals. New York: Facts on File. sid. 118–119. ISBN 0-87196-871-1 
  3. ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Martes
  4. ^ Bo Li, Mieczyslaw Wolsan, Dan Wu, Wei Zhang, Yanchun Xu, Zhaohui Zeng: Mitochondrial genomes reveal the pattern and timing of marten (Martes), wolverine (Gulo), and fisher (Pekania) diversification. Molecular Phylogenetics and Evolution, August 2014, DOI: 10.1016/j.ympev.2014.08.002
  5. ^ Klaus-Peter Koepfli, Kerry A. Deere, Graham J. Slater, Colleen Begg, Keith Begg, Lon Grassman, Mauro Lucherini, Geraldine Veron & Robert K. Wayne: Multigene phylogeny of the Mustelidae: Resolving relationships, tempo and biogeographic history of a mammalian adaptive radiation. BMC Biology 2008, 6:10 doi:10.1186/1741-7007-6-10
  6. ^ Sato, J. J., M. Wolsan, F. J. Prevosti, G. D’Elia, C. Begg, K. Begg, T. Hosoda, K. L. Campbell & H. Suzuki. 2012. Evolutionary and biogeographic history of weasel-like carnivorans (Musteloidea). Molecular Phylogenetics and Evolution 63:745–757. DOI: 10.1016/j.ympev.2012.02.025
  7. ^ Martes på IUCN:s rödlista, besökt 30 januari 2011.
  8. ^ Croatian National Bank. First Money — History of the Croatian Currency Arkiverad 22 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.: Kuna and lipa — the Croatian Currency. (engelska) – läst 31 mars 2009.
  9. ^ Story of Nokia Arkiverad 17 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine. (engelska), läst 30 januari 2011.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak (1999) Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore, ISBN 0-8018-5789-9.