Fiskmård

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fiskmård
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Fisher (animal).jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Rovdjur
Carnivora
Familj Mårddjur
Mustelidae
Släkte Mårdar - men se text
Martes
Art Fiskmård
M. pennanti
Vetenskapligt namn
§ Martes pennanti
Auktor Erxleben, 1777
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Synonymer
  • Pekania pennanti (se text)
Hitta fler artiklar om djur med

Fiskmård (Martes/Pekania pennanti) är en art i familjen mårddjur.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Studier visar att släktet Martes är parafyletiskt då släktet Gulo är närmre besläktat med Martes än med fiskmård, varför fiskmården förslagsvis flyttas till det egna släktet Pekania.[2][3][4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Fiskmården liknar de europeiska mårdarna inom släktet Martes men blir tydligt större och är den största arten i släktet. Kroppen uppnår hos hanar en längd mellan 90 och 120 cm och svanslängden är omkring 38 centimeter. Hanarna har en vikt mellan 3,5 och 5,0 kilogram. Honor är med en vikt mellan 1,3 och 3,2 kilo märkbart lättare. Kroppslängden för honor är vanligen 75 till 90 cm. Fiskmården har en brun päls där håren har ljusare toppar. Svansen är mörk. På bröst och buken förekommer ibland vita fläckar och färgtäckningen skiljer sig ofta tydligt mellan olika individer.[5]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i Nordamerika så långt söderut som till 35° nordlig breddgrad. Den förekommer i södra Kanada samt i USA i Klippiga bergen, kring de stora sjöarna, i New England och Appalacherna.[1][5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fiskmården är både aktiv på dagen och natten. I motsats till andra mårdar har den inget fast bo, men söker skydd i håligheter i träd, bon av andra djur och naturliga grottor. På vintern bygger den tunnlar i snön. Den födosöker vanligtvis på marken men den har bra förmåga att klättra och simma.[5]

Habitat och revir[redigera | redigera wikitext]

Dess habitat utgörs huvudsakligen av barrskog men den finns även i andra former av skog. Öppna områden som prärieer undviker den.[1][5] Varje individ har ett eget territorium som för hanar är i genomsnitt 38 kvadratkilometer stort och som för honor omfattar cirka 15 kvadratkilometer. Reviret försvaras med djärvhet mot artfränder av samma kön. Honors och hanars revir kan överlappa varandra.[5]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Trots namnet består födan inte huvudsakligen av fisk. Fiskmården jagar smådjur som möss, harar och ekorrar både på land och i vattnet.[5]

Fiskmården livnär sig även på trädpiggsvin av arten Erethizon dorsatum,[6] vilka de dödar genom att bita dem i ansiktet tills de är så försvagade att mården kan komma åt det oskyddade magpartiet.

Dessutom äter de ibland fåglar, as och frukt. Påståendet att de kan döda hjortdjur som fastnat i snön är felaktigt, men de avstår inte från hjortdjurens as.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Fiskmård som klättrar i träd.

Parningstiden infaller i mars–maj men sedan vilar ägget i honans kropp före den egentliga befruktningen som sker mellan januari och april nästan ett år senare. Själva dräktigheten varar i cirka 30 dagar och sedan föder honan ungefär tre ungar. Dessa föds i en trädhåla och ungarna är i början blinda och hjälplösa. Efter cirka sju veckor öppnar de ögonen och efter åtta till tio veckor slutar honan att ge di. Efter fem månader är ungarna självständiga och efter ett (honor) eller två (hanar) år är de könsmogna. Den kan i naturen bli upp till tio år gammal.[5][6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur jagades länge för sin päls men inte lika intensivt som den amerikanska mården. På grund av habitatförstöring minskade beståndet betydligt så att arten vid början av 1900-talet betraktades som utdöd i östra Kanada och hela USA. Fiskmårdens minskning medförde att populationen av trädpiggsvin ökade vilket orsakade stora skador i regionens skogsområden och därför infördes under 1930-talet skyddsåtgärder. Fiskmården återinfördes i flera områden och är idag inte längre sällsynt i USA utan kategoriseras som livskraftig (LC).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Martes pennanti, på IUCN:s rödlista, auktor: Mustelid Specialist Group, 1996. version 9 maj 2006.
  2. ^ Bo Li, Mieczyslaw Wolsan, Dan Wu, Wei Zhang, Yanchun Xu, Zhaohui Zeng: Mitochondrial genomes reveal the pattern and timing of marten (Martes), wolverine (Gulo), and fisher (Pekania) diversification. Molecular Phylogenetics and Evolution, August 2014, DOI: 10.1016/j.ympev.2014.08.002
  3. ^ Klaus-Peter Koepfli, Kerry A. Deere, Graham J. Slater, Colleen Begg, Keith Begg, Lon Grassman, Mauro Lucherini, Geraldine Veron & Robert K. Wayne: Multigene phylogeny of the Mustelidae: Resolving relationships, tempo and biogeographic history of a mammalian adaptive radiation. BMC Biology 2008, 6:10 doi:10.1186/1741-7007-6-10
  4. ^ Sato, J. J., M. Wolsan, F. J. Prevosti, G. D’Elia, C. Begg, K. Begg, T. Hosoda, K. L. Campbell & H. Suzuki. 2012. Evolutionary and biogeographic history of weasel-like carnivorans (Musteloidea). Molecular Phylogenetics and Evolution 63:745–757. DOI: 10.1016/j.ympev.2012.02.025
  5. ^ [a b c d e f g] Rhines, C. (2003) Martes pennanti, Animal Diversity Web (engelska), läst 5 oktober 2011.
  6. ^ [a b] Roger A. Powell Martes pennanti, Mammalian Species, nr.156, s:1-6

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak (1999) Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]