Maj Kullenberg
| Maj Kullenberg | |
 Foto från 1960 | |
| Född | Maj Gertrud de Vylder 19 maj 1910 Matarengi |
|---|---|
| Död | 17 oktober 1996 (86 år) Göteborg |
| Nationalitet | svensk |
| Känd för | ordförande för Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb |
| Släktingar | Birgitta de Vylder-Bellander (syster) Marie-Louise de Vylder-Lehmann (syster) Klas de Vylder (bror) Stefan de Vylder (brorson) |
Maj Gertrud Kullenberg, född de Vylder 19 maj 1910 i Matarengi i Övertorneå församling, död 17 oktober 1996 i Göteborg, var en svensk socionom och ordförande för Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb 1952–1984 och folkpartistisk förtroendevald i Göteborg.[1][2][3]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Tidiga år[redigera | redigera wikitext]
Maj Kullenberg var dotter till Ludvig de Vylder och Elisabeth, född Lundberg.[2] 1899 hade paret medverkat till grundandet av Tornedalens Lantmanna- och Folkhögskola i Matarengi. 1911 flyttade de med sina då fem barn söderut när de Vylder blev rektor för Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro. Bägge föräldrarna undervisade på skolan.[4]
Makarna de Vylder fick åtta barn. Bland Maj Kullenbergs syskon märks Marie-Louise de Vylder-Lehmann, Birgitta de Vylder-Bellander och Klas de Vylder, som är far till Stefan de Vylder. I Riksarkivet förvaras de Vylders släktarkiv med bland annat åtskilliga brev från de åtta barnen.[5]
Uppväxtårens starkt idealistiska folkhögskolemiljö kom att prägla Maj Kullenbergs inriktning i livet. Kulturella intressen och socialt engagemang utmärkte hennes verksamhet.[6]
Yrkesliv[redigera | redigera wikitext]
Efter åtta år i läroverk utbildade sig Maj Kullenberg till socionom vid Socialpolitiska Institutet i Stockholm.[2] Hon gifte sig 1934 med civilingenjören och senare byggmästaren Yngve Kullenberg.[7] De fick sex barn tillsammans.[8] 1937 flyttade paret till Göteborg från Malmö där Maj Kullenberg varit bostadsinspektör och barnavårdsman.[9] Hon var medlem i folkpartiet, nämndeman i nitton år och ledamot av folkskolestyrelsen i tolv år i Göteborg.[8]
Vid 60 års ålder tog Maj Kullenberg en filosofie kandidatexamen med två treor, i litteraturhistoria och konsthistoria. Ämnena var hennes stora intressen och examen gav henne möjlighet att guida på Konstmuseet.[10] Hon var under flera år reseledare för Göteborgs-Postens bussresor till Louisiana utanför Köpenhamn och till Munchmuseet i Oslo.[11]
Maj Kullenberg var hedersmedborgare i Florens. När översvämningar 1966 drabbade staden fick hon Göteborgs konstnärer att skänka tavlor till försäljning. Hjälparbetet resulterade i 60 000 kronor.[8]
Hon deltog i den dagsaktuella debatten genom att göra inlägg i pressen.[1] Särskilt känd blev hon under konståret 1970 när hon i göteborgspressen uppmanade allmänheten att bojkotta utställningen Skräck på Göteborgs konsthall eftersom den skulle visa Peter Dahls så kallade Sibyllamålning.[12] Hon deltog även i en offentlig debatt med konstnären om tavlan som stämplats som sedlighetssårande.[13]
Ordförandeskap 1952–1984[redigera | redigera wikitext]
Sedan början av 1940-talet ledde Maj Kullenberg Lilla Diskussionsklubben, som var en verksamhet inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb (GKDK).[10]
Under hennes 32 år som ordförande blev GKDK en alltmer uppmärksammad och betydelsefull kulturinstitution i Göteborg. De många evenemangen avlöste varandra. Sveriges sociala och kulturella elit medverkade frekvent.[1][14]
Som ordförande tog hon 1958 initiativ till GKDK-Nytt för vilken hon var redaktör och ansvarig utgivare. Medlemstidningen kom ut med sammanlagt 13 nummer.[15]
Maj Kullenberg fick klubben att göra stora insatser i sociala och kulturella sammanhang. Hon var drivande i insamlingen till Haus Viktoria i Väst-Berlin där främst ensamstående kvinnor i Öst-Berlin kunde få stöd och rehabilitering. Projektet drevs i ett tjugotal år i samarbete med Lutherhjälpen.[16] Hon satt som ensam kvinna i styrelsen och for regelbundet till Berlin.[1]
När GKDK 1961 hade sitt 50-årsjubileum bildades genom Maj Kullenbergs intresse för kultur en kulturfond som årligen delade ut stipendier till begåvade skådespelare, sångare och musiker. Jane Friedman var första stipendiaten.[17]
När Maj Kullenberg avgick 1984 skapades en Maj Kullenbergfond till stöd för unga musiker. Sista minnesvärda insatsen för GKDK blev den krönika hon skrev till klubbens 85-årsjubileum 1996. Hon avled oväntat natten före jubileet.[18]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- Hedersmedborgare i Florens
- 1970 – Ledamot i första klassen av Vasaorden[19]
- 2001 – Göteborgs stad skapar gatunamnet Maj Kullenbergs Gångväg. Gångvägen finns i Kungsparken.[20]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”Dödsfall Självklar ledargestalt”. DN.SE. 27 oktober 1996. https://www.dn.se/arkiv/familj/dodsfall-sjalvklar-ledargestalt/. Läst 4 april 2020.
- ^ [a b c] ”Svenskt Porträttarkiv” (på engelska). portrattarkiv.se. https://portrattarkiv.se/. Läst 4 april 2020.
- ^ ”Döda”. Svenska Dagbladet. 23 oktober 1996.
- ^ Ernström, Ulrika (25 augusti 2011). ”Klas De Vylder minns tiden på folkhögskola”. hn.se. http://www.hn.se/1.3302445. Läst 4 april 2020.
- ^ ”Riksarkivet”. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Elisabeth+M+Beskow&page=20&postid=ArkisRef+SE%2fRA%2f720918&tab=post. Läst 7 april 2020.
- ^ ”Dödsfall Självklar ledargestalt”. DN.SE. 27 oktober 1996. https://www.dn.se/arkiv/familj/dodsfall-sjalvklar-ledargestalt/. Läst 31 mars 2020.
- ^ ”616 (Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemarvem/gota65/0640.html. Läst 5 april 2020.
- ^ [a b c] Jeanna Eklund (19 maj 1995). ”Fortfarande pigg på diskussioner”. Göteborgs-Posten.
- ^ Berglund-Nilsson, Birgitta (2011). Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb 1911–2011: En historisk överblick. Göteborg: Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb. sid. 24
- ^ [a b] Majvor Snare (18 maj 1970). ”Ordförande Maj hinner allt – akademisk grad i höstas...”. Göteborgs-Posten.
- ^ ”En aktiv dam”. Göteborgs-Posten. 19 november 1978.
- ^ ”God vän till Sibyllan leder kriget mot 'porrtavlorna'”. Afronbladet. 14 december 1970.
- ^ ”'Varför finns det inte en konstens opinionsnämnd?'”. Göteborgs-Posten. 19 december 1970.
- ^ Berglund-Nilsson. a.a. sid. 55–78
- ^ Berglund-Nilsson. a.a. sid. 24
- ^ Berglund-Nilsson. a.a. sid. 24–25
- ^ Berglund-Nilsson. a.a. sid. 25
- ^ Berglund Nilsson, Birgitta; I Anette Carlsson (red) (2019). "Så här kan vi inte ha det!": fem kvinnoorganisationer i Göteborg: 100 års ideellt arbete, när samhället svek. sid. 35–36
- ^ ”Vasaorden”. Göteborgs Tidningen. 7 juni 1970.
- ^ Berglund-Nilsson (2019). sid. 42
Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]
- Berglund-Nilsson, Birgitta (2011). Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb 1911–2011: En historisk överblick. Göteborg: Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb, ISBN 9789163386480
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Kullenberg, Maj (1996). Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb 1911–1996: En krönika inför klubbens 85-årsjubileum. Göteborg
- Maj Kullenberg i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
|