Jane Friedmann

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jane Friedmann
Jane Friedmann, 1965.
Jane Friedmann, 1965.
Född11 augusti 1931 (89 år)
Stockholm
Andra namnJane Friedmann Eriksson
Aktiva år1951-2011
MakeGöran O. Eriksson
(1982–1993; hans död)
SläktingarSemmy Friedmann (far)
Wanda Rothgardt (mor)
Edla Hamberg (mormor)
IMDb SFDb

Jane Friedmann, även Jane Friedmann Eriksson, född 11 augusti 1931 i Stockholm, är en svensk skådespelare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Jane Friedmann tillbringande större delen av uppväxtåren i Göteborg då föräldrarna Wanda Rothgardt och Semmy Friedmann under flera år var anställda som skådespelare på Göteborgs stadsteater. Morföräldrarna Pietro Rothgardt och Edla Hamberg var också skådespelare respektive operettsångare. Jane Friedmann läste litteraturhistoria på Göteborgs högskola och var samtidigt också med i uppsättningar på Studentteatern.

Hon gjorde sommaren 1951 rollen som Klärchen i Benatzkys operett Vita HästenSkansenteatern, medan hon förberedde sig för proven till Dramatens elevskola.

Dramatens elevskola och debut på Dramaten[redigera | redigera wikitext]

Friedmann blev antagen vid elevskolan i samma årskull som Meg Westergren, Emy Storm, Gunvor Pontén, Björn Bjelfvenstam och Per Sjöstrand.

Hon debuterade på Dramaten i november 1952 med ett inhopp för Ulla Sjöblom som Clara i Shaws Pygmalion. Hennes hyllade porträtt av Vera i Turgenjevs En månad på landet (1953) kan betraktas som ett sceniskt genombrott. Friedmann gjorde säsongen därpå Maria Jefimovna i Alf Sjöbergs uppsättning Stackars Don Juan av Anton Tjechov.

Efter elevskolan anställdes hon hösten 1954 i Dramatens ensemble och gjorde Amparo i Lorcas Mariana Pineda med Gunn Wållgren i titelrollen, Norah i Synges Ritten till havet och Amalia i Advent av Strindberg, båda med Tora Teje.

Hon filmdebuterade 1952 i Janne Vängman i farten med Adolf Jahr och Julia Cæsar och gjorde därefter ett par betydande filmroller: som Ester i Alf Sjöbergs Vildfåglar och Kerstin i Kenne Fants Så tuktas kärleken, båda 1955. Men därefter kom anbuden om filmroller ytterst sparsamt och hon gjorde under sin fem decennier långa skådespelargärning bara drygt dussinet filmer och oftast i mindre biroller.

Radioteatern fick däremot tidigt en framträdande plats i hennes liv och karriär och efter debuten 1952 som Jeanette i Oskar Wessels pjäs Tystnaden kring Jeanette medverkade hon fram till och med det första decenniet på tjugohundratalet i långt över hundra föreställningar.

Åren på Göteborgs stadsteater[redigera | redigera wikitext]

Hon var 19561963 knuten till Göteborgs stadsteater som under de här åren leddes av skådespelerskan Karin Kavli. Friedmanns första roll på göteborgsscenen var som Anne Frank i Albert Hacketts skådespel Anne Franks dagbok i regi av Åke Falck och hennes rollprestation berömdes över lag av kritikerkåren.

Friedmann gjorde 1959 rollen som Olivia i Shakespeares Trettondagsafton i gästregi av Alf Sjöberg och med Olof Bergström, Gun Arvidsson, Georg Årlin, Per Oscarsson, Thommy Berggren, Kent Andersson, Ulla Sjöblom och Jan-Olof Strandberg i rollistan.

Andra viktiga roller på stadsteatern var Beatie Bryant i Arnold Weskers Rötter, Heléne de Trevillac i komedin Äventyret med Per Aabel och Maria Schildknecht, Julia i Shakespeares Romeo och Julia, pigan Adèle i Jean Anouilhs Grottan och Eleonora i Strindbergs Påsk, som hon själv hållit fram som något av en favoritroll.

1958 debuterade hon på TV-teatern i en direktsänd föreställning av Runar Schildts Galgmannen mot Kolbjörn Knudsen.

Återkomsten till Dramaten[redigera | redigera wikitext]

Jane Friedmann återvände till Stockholm efter vårsäsongen 1963 och meddelade att hon slutade i yrket för att enbart vara mamma.[2] Men Ingmar Bergman som då var chef för Dramaten lockade henne tillbaka till scenen och i juni 1964 i Bergmans iscensättning av Harry Martinsons pjäs Tre knivar från Wei, med Inga Tidblad och Marianne Aminoff i de två andra huvudrollerna. Samarbetet med Bergman fortsatte samma höst med Fru Elvsted i Ibsens Hedda Gabler, med Gertrud Fridh i titelrollen. Hon gjorde också Uranie i Bergmans uppsättning av Molières kortpjäs Kritiken över Hustruskolan, 1967.

Hösten 1965 spelade hon och Sven-Bertil Taube det älskande paret Camilla och Perdican medan Holger Löwenadler gjorde Baronen i Alfred de Mussets komedi Lek ej med kärleken.

Friedmanns sista uppgift på Dramaten var i Mimi Pollaks uppsättning Leva loppan av Georges Feydeau, där hon fick visa att hon även kunde spela fars, med några av de främsta i den genren Catrin Westerlund, Jan-Olof Strandberg och Sigge Fürst.

Stockholms stadsteater[redigera | redigera wikitext]

1968 gick Jane Friedmann över till Stockholms stadsteater där hon i lite drygt två decennier bjöd publiken på en rad minnesvärda rolltolkningar. Hennes första uppgift på teatern var som Lady Would-be i Volpone av Ben Jonson, i regi av Göran O. Eriksson. 1970 medverkade hon i urpremiären av Arnold Weskers pjäs Vännerna, med författaren själv som gästande regissör och året efter gjorde hon den frireligiösa Birgit i Kent Anderssons pjäs Tillståndet.

Hon kreerade rollen som Annie Palewska i Erikssons pjäs Pariserliv upplevde hon sin karriärs största publikframgång. Uppsättningen som hade premiär i oktober 1975 samlade några av stadsteaterns främsta skådespelare, däribland Frej Lindqvist, Olof Bergström, Chatarina Larsson, Per Myrberg och Meta Velander. Pjäsen gavs också på TV-teatern i december 1983 i en direktsänd föreställning, där Friedmann och Lindqvist repriserade sina roller med en annars helt ny ensemble.

Friedmann spelade hon Fru Bergmann i Frank Wedekinds Längtan med Lena Söderblom som Wanda. Därefter följde Fru Linde i Ibsens Ett dockhem, Solange i Jean Genets Jungfruleken, Värdshusvärdinnan i Milan Kunderas Jacques och hans husbonde och säsongen 1985-1986 Faster i Federico García Lorcas Fröken Rosita med Agneta Ekmanner och Marianne Stjernqvist.

Som Lettice i Peter Shaffers humoristiska pjäs Falstaffs döttrar (1988) gjorde hon karriärens ordrikaste roll och hennes sista uppgift som fast anställd på Stockholms stadsteater var som Anna i Thermopyle med Sten Ljunggren (1990).

Under 1980-talet återtog hon också samarbetet med Ingmar Bergman och de gjorde två uppsättningar på radioteatern tillsammans, varav den första var Erland Josephsons pjäs En hörsägen (1984). Bergman skrev och regisserade sedan Friedmann i En själslig angelägenhet som hade radiopremiär 1990.

Hon gjorde även en av originalrösterna i Andrej Tarkovskijs sista film Offret (1986).

Frilans[redigera | redigera wikitext]

Efter pensioneringen 1991 gästspelade hon på Uppsala Stadsteater i Lars Noréns Hebriana (1994) och i Almquists Drottningens juvelsmycke (1995). Hon gjorde arbetarhustrun Linda Loman i Arthur Millers i En handelsresandes död som Thorsten Flinck 1996 satte upp på Teater Plaza.

Efter gästroller i par TV-serier på 1980-talet fick Jane Friedmann 1993 med Hjalmar Bergmans Chefen fru Ingeborg, som spelades av Mona Malm, utrymme att göra ett levande porträtt av den ruinerade Grevinnan de Lorche.

Strax före millennieskiftet inledde hon sitt samarbete med Kristina LugnTeater Brunnsgatan Fyra. Våren 1999 var det premiär på Lugns pjäs Titta, en älg! som även spelades in för Sveriges Television och sändes som TV-teater.

Jane Friedmann återkom 2004 till Dramaten i Stefan Larssons uppsättning av den ryska pjäsen Terrorism.

Efter 2007 då hon spelade i Staffan Westebergs pjäs Oväder på Brunnsgatan, fritt efter Strindberg har hon inte i någon medverkat i någon teateruppsättning men fortsatte sin skådespelargärning på teve, film och framförallt radio där hon 2011 medverkade i Martina Montelius dramatisering av Jane Eyre av Charlotte Brontë.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Jane Friedmann är dotter till skådespelarna Semmy Friedmann och Wanda Rothgardt, samt hade dottern Anna Friedmann (1960-1981). Hon var från 1982 gift med regissören och översättaren Göran O. Eriksson fram till hans död 1993.[1]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Filmer[redigera | redigera wikitext]

TV-produktioner[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1951 Klärchen Vita Hästen

Ralph Benatzky

Lars Egge Skansenteatern
1952 Clara (inhopp) Pygmalion

Georg Bernard Shaw

Alf Sjöberg Dramaten
1953 Vera En månad på landet

Ivan Turgenjev

Mimi Pollak Dramaten
1954 Marja Jefimovna Grekova Stackars Don Juan (Platonov)

Anton Tjechov

Alf Sjöberg Dramaten
1954 Amparo Mariana Pineda

Federico Garcia Lorca

Mimi Pollak Dramaten
1955 Sångerskan,

Kristin,

Fula Edit

Ett drömspel

August Strindberg

Olof Molander Dramaten
1956 Anne Frank Anne Franks dagbok

Frances Goodrich/Albert Hackett

Åke Falck Göteborgs stadsteater
1957 Heléne de Trevillac Äventyret

Gaston-Armand de Caillavet &

Robert de Flers

Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater
1958 Eleonora Påsk

August Strindberg

Jan-Olof Strandberg Göteborgs stadsteater
1959 Teresa Gisslan
Brendan Behan
Staffan Aspelin Göteborgs stadsteater[3]
Olivia Trettondagsafton

William Shakespeare

Alf Sjöberg Göteborgs stadsteater
1960 Beatie Bryant Rötter

Arnold Wesker

Johan Falck Göteborgs stadsteater
1962 Adéle, piga Grottan

Jean Anouilh

Johan Falck Göteborgs stadsteater
1963 Tuttenuttern

Marcel Archard

Göteborgs stadsteater
1964 Thea Elvsted Hedda Gabler
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Dramaten[4]
Yü Tan Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Ingmar Bergman Dramaten[5]
Medverkande Å vilket härligt krig
Charles Chilton
Jackie Söderman Dramaten
1965 Camille Lek ej med kärleken

Alfred de Musset

Mimi Pollak Dramaten
1966 Elin Abel Marodörer

August Strindberg

Ulf Palme Dramaten
1966 Uranie Kritiken över Hustruskolan

Molière

Ingmar Bergman Dramaten
1968 Lucienne Leva loppan

Georges Feydeau

Mimi Pollak Dramaten
1968 Lady Would-be Volpone

Ben Jonson

Göran O. Eriksson Stockholms stadsteater
1970 Esther Vännerna

Arnold Wesker

Arnold Wesker Lilla teatern,

Stockholms stadsteater

1972 Birgit Tillståndet
Kent Andersson och Bengt Bratt
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1973 Sophie An der schönen blauen Donau

(Geschichten aus dem Wiener Wald)

Ödön von Horvath

Jan Håkanson Stockholms stadsteater
1974 Myran Jösses flickor, befrielsen är nära
Suzanne Osten och Margareta Garpe
Suzanne Osten Stockholms stadsteater
1975 Annie Palewska Pariserliv

Göran O. Eriksson

Göran O. Eriksson Stockholms stadsteater
1976 Fru Bergmann Längtan (Frühlings Erwachen)
Frank Wedekind
Jonas Cornell Stockholms stadsteater
1977 Hustrun Moskvafeber

Frej Lindqvist / P. C. Jersild

Frej Lindqvist Stockholms stadsteater
1978 Fru Linde Ett dockhem

Henrik Ibsen

Jan Håkansson Stockholms stadsteater
1979 Solange Jungfruleken

Jean Genet

Jurek Sawka Stockholms stadsteater
1983 Värdshusvärdinnan Jacques och hans husbonde

Milan Kundera

Göran O. Eriksson Stockholms stadsteater
1985 Faster Fröken Rosita

Federico Garcia Lorca

Jonas Cornell Stockholms stadsteater
1987 Tereisias Backanterna

Euripides

Teater 9
1988 Miss Lettice Douffet Falstaffs döttrar (Lettice and Lovage)

Peter Shaffer

Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater
1990 Anna Thermopyle

H. C. Branner

Jan Maagaard Stockholms stadsteater
1994 Ingrid Hebriana

Lars Norén

Christian Tomner Uppsala Stadsteater
1994 Samma dag, samma ögonblick

E. Wahlberg

Erik Pöysti Riksteatern
1995 Drottningens juvelsmycke

Carl Jonas Love Almquist

Uppsala Stadsteater
1996 Linda Loman En handelsresandes död

Arthur Miller

Thorsten Flinck Grupp 98, Teater Plaza
1999 Karlsson, dansant lärarinna Titta en älg!

Kristina Lugn

Kristina Lugn Teater Brunnsgatan 4
2000 Edla Eskil Johanssons flyttfirma

Kristina Lugn

Kristina Lugn Teater Brunnsgatan 4
2004 Första kvinnan

Andra kvinnan

Terrorism

Bröderna Presnjakov

Stefan Larsson Dramaten
2007 Oväder på Brunnsgatan 4

Staffan Westerberg

Staffan Westerberg Teater Brunnsgatan 4

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1952 Jeanette Tystnaden kring Jeanette
1955 Mary Meng, skådespelerska Patrasket

Hjalmar Bergman

Hans Dahlin
1984 Isa En hörsägen

Erland Josephson

Ingmar Bergman
1990 Kvinnan En själslig angelägenhet

Ingmar Bergman

Ingmar Bergman

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Jane Friedmann”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=64202&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3djane+friedmann%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 23 juli 2012. 
  2. ^ ”Jane Friedmann lämnar teatern. Slutar efter ett decennium på scenen.”. Göteborgs Tidningen. 28 april 1963. 
  3. ^ Ebbe Linde (28 augusti 1959). ”Brendan Behans 'Gisslan'”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-28/232/14. Läst 26 september 2020. 
  4. ^ ”Hedda Gabler”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/hedda-gabler. Läst 20 oktober 2015. 
  5. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]