Marcus Ericsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Utvald kandidat.svg

Den här artikeln är nominerad till att bli en utmärkt eller bra artikel. Vad tycker du? Gör din röst hörd!

Flag of Sweden.svg Marcus Ericsson
Marcus Ericsson på Svenska Idrottsgalan i Globen i Stockholm den 13 januari 2014.
Marcus Ericsson på Svenska Idrottsgalan i Globen i Stockholm den 13 januari 2014.
Född 2 september 1990 (24 år)
Kumla, Sverige
Formel 1
Aktiv 2014
Senaste stall Sauber
Debut Australien 2014
Senaste lopp Belgien 2015
Antal lopp 27
Segrar 0
Andraplatser 0
Tredjeplatser 0
Pallplatser 0
Pole position 0
Snabbaste varv 0
Diskvalificerad 0
Poäng totalt 7
Mer info F1-karriär

Marcus Ericsson, född 2 september 1990 i Kumla, är en svensk racerförare.[1] Ericsson startade sin karriär i det brittiska Formel BMW-mästerskapet 2007, där han erövrade titeln redan under debutåret. Han fortsatte sedan med att köra Formel 3 i Storbritannien och Japan, där han erövrade titeln 2009. Efter det tävlade han i GP2 Series i fyra år, och blev som bäst sexa 2013. Under 2014 flyttade han upp till den högsta divisionen för formelbilar, Formel 1, med det brittiska stallet Caterham, där han som bäst tog en elfteplats i Monaco. Inför 2015 flyttade han till det schweiziska stallet Sauber.

Racingkarriär[redigera | redigera wikitext]

Karting[redigera | redigera wikitext]

Redan som femåring började Ericsson intressera sig för motorsport och fick en minicross i födelsedagspresent.[1] Vid nio års ålder körde han gokart för första gången, i STCC-föraren Fredrik Ekbloms gokarthall i Mariebergs köpcentrum.[2] Redan efter några varv såg Ekblom att Ericsson körde väldigt bra,[1] och frågade hans far, Thomas, om han hade kört gokart tidigare.[1] Svaret var att det var första gången,[1] varpå Ekblom övertalade fadern att köpa en gokart åt sonen.[2] Ericsson började tävla i karting år 2000, då i formel Micro, som var tävlingsklassen för Sveriges yngsta kartingförare.[3] Året därpå, 2001, blev han totaltrea i Mellansvenska kartracingserien, MKR, i samma klass.[3] Året efter gick han upp i formel Mini och 2003 stod han som totalsegrare i MKR.[3]

Som fjortonåring år 2004 började Ericssons internationella karriär i klassen ICA Junior med tävlingar bland annat i Italian Open Masters. Samma år blev han fyra i det svenska mästerskapet.[1] Framgångarna fortsatte och 2005 blev han såväl svensk som nordisk mästare i ICA Junior och dessutom totaltrea i Italian Open Masters.[1] 2006 tog Ericsson en sensationell delseger i Italian Open Masters i Garda för Team WARD.[4]

Under 2006 körde Ericsson endast en tävling i Sverige, Viking Trophy i Göteborg.[1] Han hade ledningen i tävlingen under 28 av 30 varv, men med två varv kvar gick motorn sönder.[1] Direkt efter tävlingen träffade Ericsson den svenska racerföraren Kenny Bräck, som berömde Ericsson för insatsen.[1] Strax därefter kom han även i kontakt med en annan svensk racerförare, Eje Elgh, som bjöd in Marcus och hans far till möte.[1] Där berättade Elgh att han tillsammans med Bräck tänkte starta ett projekt för att finna Sveriges nästa racingstjärna. De ville ha Marcus som en av deltagarna i projektet.[2] Under ett års tid genomgick sedan Ericsson och tio andra ungdomar både fysiska och psykiska tester. Det var Marcus som klarade dem bäst.[1]

Formel BMW[redigera | redigera wikitext]

Ericsson på väg mot segern på Brands Hatch 2007.

Bräck övertygade teamchefen i Fortec Motorsport att Ericsson borde tävla med teamet i det brittiska Formel BMW-mästerskapet 2007.[2] Ericsson var försiktig beträffande sina chanser under säsongen och trodde att han som bäst skulle kunna ta några pallplaceringar, och mot slutet av säsongen även någon seger.[2] Men hans första seger kom redan under den andra tävlingen. På Brands Hatch tog han sensationellt förstaplatsen.[2] Framgången fortsatte och under de kommande tolv loppen tog Ericsson sju pallplaceringar, varav två segrar. Säsongens fyra avslutande lopp slutade med segrar och Ericsson blev därmed mästare.[5] Han hade aldrig kört en riktig racerbil innan FBMW-debuten, vilket gjorde det ännu mer imponerande.[2] Tidningen Autosport utsåg honom till årets nationella förare i Storbritannien i sin säsongssammanfattning 2007.

Formel 3[redigera | redigera wikitext]

Marcus Ericsson i det Brittiska F3-mästerskapet.

Efter att ha vunnit Formel BMW-titeln, siktade Ericsson på en plats i Formel 3. Efter några tester med olika team valde Ericsson att köra för sitt gamla team, Fortec Motorsport, i det brittiska F3-mästerskapet. Han visade framfötterna genom att ta två pole positions och en handfull pallplatser. Det blev emellertid inga segrar och en sammanlagd femteplats i mästerskapet.[6] Han deltog också i Macaos Grand Prix, dock utan några direkta framgångar.[7]

Ericsson under Macaus Grand Prix 2009, där han gick i mål på fjärde plats.

Han körde i det japanska F3-mästerskapet 2009 och vann serien efter att ha tagit flera segrar, bland annat i det sista loppet.[8] Samma år tog Ericsson två segrar på sex starter i inhopp för Double R Racing i det brittiska mästerskapet.[9][10] Ericsson deltog även i Macaus Grand Prix 2009, där han slutade fyra efter ha startat i pole position.[11]

GP2 Series[redigera | redigera wikitext]

Ericsson deltog i ett test i GP2 Series den 7–8 oktober 2009. Han satte den sjunde bästa tiden första dagen och den allra snabbaste tiden andra dagen, då han slog flera erfarna GP2-förare.[12] Ericsson gjorde sin GP2 Asia Series-debut för ART Grand PrixYas Marina Circuit den 31 oktober 2009, dock utan direkta framgångar.

Under 2010 körde Ericsson för Super Nova Racing i GP2 Series.[13] Han vann feature-racet på Valencia Street Circuit,[14] men tog endast två ytterligare poängplaceringar, eftersom farten i bilen saknades. Totalt slutade Ericsson på sjuttonde plats med elva poäng.[15]

Ericson efter segern på Circuit de Spa-Francorchamps 2012.

Säsongen 2011 gick han över till det brittiska teamet, iSport International, där han blev stallkamrat med Sam Bird.[16] Det blev en mellansäsong där Ericssons bästa placeringar var två tredjeplatser, på Circuit de Barcelona-Catalunya och Silverstone Circuit.[17][18] I förarmästerskapet slutade Ericsson på tionde plats, medan stallkamraten blev sexa.[19]

Under säsongen 2012 fortsatte Ericsson att köra för iSport International,[20] och fick Jolyon Palmer som stallkamrat. Han fick en tung inledning på säsongen med många tekniska problem. Under de första åtta loppen på säsongen samlade han endast 8 poäng. Detta förändrades under racehelgen i Monaco där han var tredje snabbast i kvalificeringen och lyckades avancera en position under lördagens feature-race.[21][22] Han startade sjua i det andra loppet, men körde upp sig tre placeringar och gick i mål på fjärde plats i söndagens sprintrace.[23] I Valencia stod Ericsson åter på pallen i feature-racet,[24] men sedan följde en period med dålig poängskörd. Efter sommaruppehållet återkom han och stallet i ny form och under de tre sista tävlingshelgerna under säsongen 2012 tog ingen förare fler poäng än Ericsson. Feature-racet på Spa vann han överlägset och på Autodromo Nazionale Monza stod han återigen på pallen i feature-racet.[25][26] Tack vare den enorma upphämtningen under den sista delen av säsongen blev Ericsson åtta i förarmästerskapet.[27]

Ericsson flyttade till det regerande mästarteamet DAMS inför 2013.

2013 flyttade Ericsson till det regerande mästarteamet DAMS.[28] Trots att han var snabb i flertalet kval,[29][30] lyckades han bara ta en poäng under säsongens tio inledande lopp. En vändpunkt kom vid det tionde loppet på Nürburgring, där han vann feature-racet.[31] Han fortsatte med pallplatser på Hungaroring,[32] Circuit de Spa-Francorchamps,[33] Marina Bay Street Circuit och Yas Marina Circuit.[34][35]

Tack vare ännu en stark upphämtning under säsongsavslutningen lyckades Ericsson avancera i slutställningen och blev sexa.[36]

Formel 1[redigera | redigera wikitext]

1-3 december 2009 gjorde Ericsson Formel 1-testdebut. Han var då med under ett test för förare som inte provat på att köra Formel 1-bil tidigare eller som kört maximalt två Grand Prix-lopp. Ericsson körde för Brawn GP, som blivit världsmästare samma år. Han lyckades ta en sjundeplats och två åttondeplatser under de tre dagarna. Ross Brawn, teamchef för Brawn GP, var nöjd med prestationerna.[37]

Caterham (2014)[redigera | redigera wikitext]

Efter månader av spekulationer bekräftades den 21 januari 2014 att Ericsson skulle köra för Caterham. Ericssons stallkamrat blev Kamui Kobayashi.[38]

Ericsson på väg mot elfteplatsen i Monacos Grand Prix 2014.

Ericsson kvalade tjugonde i debutloppet — Australiens Grand Prix — och gjorde en mycket bra första stint. Han var uppe på elfte plats när oljetrycket plötsligt sjönk och han tvingades bryta.[39][40] I Malaysia kvalade han sist,[41] men körde upp sig i loppet och gick i mål på fjortonde plats, före rivalen Max Chilton.[42] I Spanien kvalade han för första gången bättre än stallkamraten Kobayashi, men han var bakom båda Marussia-bilarna.[43] Han gick i mål på sista plats. I nästa race — Monacos Grand Prix — kolliderade han med Williams-föraren Felipe Massa under kvalet, vilket han blev bestraffad för.[44] Han gjorde dock ett bra lopp och gick i mål på elfte plats, vilket innebar att han tangerade sitt eget och stallets bästa resultat.[45]

Ericsson på väg mot ett bra resultat i Singapore.

Sedan hade Ericsson flera sämre resultat i den långsamma Caterham-bilen, och det dröjde till Belgiens Grand Prix innan han kunde matcha Marussia igen. I Singapore gjorde han ett bra lopp, där han lyckades hålla båda Marussia-bilarna bakom sig och gick i mål på femtonde plats.[46]Suzuka i Japan lyckades han kvala bättre än Kobayashi och de båda Marussia-bilarna.[47] Han startade sjuttonde, men snurrade i kraftigt regn, och fick kämpa från sista plats.[48] Han gick i mål på sjuttonde plats efter några riktigt snabba slutvarv, före Marussia och Kobayashi, men den stora prestationen överskuggades av Jules Bianchis fruktansvärda krasch. Under den påföljande tävlingshelgen — Rysslands Grand Prix — gjorde Ericsson sitt bästa kval för säsongen, då han var sjuttonde och endast en tiondels sekund från att gå vidare till den andra kvalomgången.[49] Han gjorde en bra start men tappade som väntat några positioner, och gick i mål på nittonde plats, före Kobayashi och Chilton.

Caterham gick i konkurs före USA:s Grand Prix, vilket gjorde att Ericsson inte kunde köra.[50] Han flög ändå över Atlanten för att vara kommentator för Viasat Motor tillsammans med Janne Blomqvist och Eje Elgh.[51] Ericsson avslutade sitt kontrakt med Caterham den 12 november.[52]

Sauber (2015–)[redigera | redigera wikitext]

Den 1 november 2014 bekräftades Ericsson som Saubers ena förare under säsongen 2015.[53] Senare bekräftas Ericssons stallkamrat, som blev brasilianaren Felipe Nasr.[54] Redan under F1-testet efter Abu Dhabis Grand Prix 2014 fick Ericsson två hela testdagar med sitt nya stall.[55]

F1-karriär[redigera | redigera wikitext]

Säsong Stall/Tillverkare Placering Lopp Poäng Etta Tvåa Trea Pole Snabbaste varv
2014 Caterham-Renault 19 16 0
2015 Sauber-Ferrari 17 11 7 0 0 0 0 0
Sammanlagt (24 augusti 2015) 27 7 0 0 0 0 0

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Marcus Ericsson – vägen till Formel 1”. Viasat Motor. MTG. 11 oktober 2014. http://www.viasatsport.se/videoklipp/motor/marcus-ericsson-vagen-till-formel-1/. Läst 6 juli 2015. 
  2. ^ [a b c d e f g] Karlsson, Peder (2014). ”Resan har bara börjat”. Auto Motor & Sport (7): sid. 88-94. 
  3. ^ [a b c] Fahlén, Ulf (2014). ”"Jag kör för Sverige"”. Formel 1 Megamagasin: sid. 12–21. 
  4. ^ Berggren, Jan-Erik (23 april 2006). ”Mackans genombrott”. Expressen. http://bloggar.expressen.se/motor/2006/04/mackans_genombrott/. Läst 6 juli 2015. 
  5. ^ ”Formula BMW UK 2007 standings” (på engelska). Driverdb.com. https://www.driverdb.com/championships/standings/formula-bmw-uk/2007/. Läst 6 juli 2015. 
  6. ^ ”British F3 International Series - International class 2008 standingss” (på engelska). Driverdb.com. https://www.driverdb.com/championships/standings/formula-3-britain/2008/. Läst 6 juli 2015. 
  7. ^ ”Windsor Arch F3 Macau Grand Prix 2008 standings” (på engelska). Driverdb.com. https://www.driverdb.com/championships/standings/formula-3-macau-gp/2008/. Läst 6 juli 2015. 
  8. ^ Brändh, Henrik (27 september 2009). ”Marcus mästare efter drama”. Nerikes Allehanda. http://na.se/sporten/motor/1.575959-marcus-mastare-efter-drama. Läst 16 juli 2014. 
  9. ^ ”British F3 International Series - International class 2009 standings” (på engelska). Driverdb.com. https://www.driverdb.com/championships/standings/formula-3-britain/2009/. Läst 6 juli 2015. 
  10. ^ ”Cooper Tires British Formula 3 International Series 2009 standings” (på engelska). Driverdb.com. https://www.driverdb.com/championships/standings/formula-3-britain/2009/. Läst 6 juli 2015. 
  11. ^ ”Windsor Arch F3 Macau Grand Prix 2009 standings” (på engelska). Driverdb.com. https://www.driverdb.com/championships/standings/formula-3-macau-gp/2009/. Läst 6 juli 2015. 
  12. ^ Svärd, Nisse (8 oktober 2009). ”Marcus Ericsson snabbast i GP2-test”. Auto Motor & Sport. http://www.automotorsport.se/artiklar/nyheter/20091008/marcus-ericsson-snabbast-i-gp2-test. Läst 16 juli 2014. 
  13. ^ ”Ericsson and Kral join Super Nova” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 14 januari 2010. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/226083/ericsson-and-kral-join-super-nova/. Läst 6 december 2014. 
  14. ^ ”First GP2 victory for Ericsson in Valencia” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 27 juni 2010. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/237808/first-gp2-victory-for-ericsson-in-valencia/. Läst 6 december 2014. 
  15. ^ ”GP2 Series 2010 standings” (på engelska). Driverdb.com. https://www.driverdb.com/championships/standings/gp2-series/2010/. Läst 6 juli 2015. 
  16. ^ ”Bird and Ericsson join iSport for 2011” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 13 januari 2011. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/250407/bird-and-ericsson-join-isport-for-2011/. Läst 6 december 2014. 
  17. ^ ”Leimer triumphs in Race 2” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 22 maj 2011. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/260333/leimer-triumphs-in-race-2/. Läst 6 juli 2015. 
  18. ^ ”Bianchi fends off Vietoris at Silverstone” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 9 juli 2011. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/263930/bianchi-fends-off-vietoris-at-silverstone/. Läst 6 juli 2015. 
  19. ^ ”GP2 Series 2011 standings” (på engelska). Driverdb.com. https://www.driverdb.com/championships/standings/gp2-series/2011/. Läst 6 juli 2015. 
  20. ^ ”Ericsson remains with iSport for 2012” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 1 november 2011. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/270800/ericsson-remains-with-isport-for-2012/. Läst 6 december 2014. 
  21. ^ ”Cecotto clinches first GP2 pole position” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 24 maj 2012. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/279042/cecotto-clinches-first-gp2-pole-position/. Läst 6 december 2014. 
  22. ^ ”Cecotto wins first GP2 race in Monaco” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 25 maj 2012. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/279071/cecotto-wins-first-gp2-race-in-monaco/. Läst 6 december 2014. 
  23. ^ ”Palmer celebrates maiden victory in Monaco” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 26 maj 2012. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/279177/palmer-celebrates-maiden-victory-in-monaco/. Läst 6 december 2014. 
  24. ^ ”Gutiérrez wins as carnage strikes in Valencia” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 23 juni 2013. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/280409/gutierrez-wins-as-carnage-strikes-in-valencia/. Läst 6 december 2014. 
  25. ^ ”Ericsson wins much-delayed Feature Race” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 1 september 2012. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/283218/ericsson-wins-much-delayed-feature-race/. Läst 6 december 2014. 
  26. ^ ”Filippi wins comeback race as Razia retires” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 8 september 2012. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/283671/filippi-wins-comeback-race-as-razia-retires/. Läst 6 juli 2015. 
  27. ^ ”GP2 Series 2012 standings” (på engelska). Driverdb.com. https://www.driverdb.com/championships/standings/gp2-series/2012/. Läst 6 juli 2015. 
  28. ^ ”Ericsson and Richelmi sign for DAMS” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 14 december 2012. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/288615/ericsson-and-richelmi-sign-for-dams/. Läst 6 december 2014. 
  29. ^ ”Ericsson takes pole for Feature Race” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 10 maj 2013. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/294367/ericsson-takes-pole-for-feature-race/. Läst 6 december 2014. 
  30. ^ ”Ericsson grabs GP2 pole at Silverstone” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 28 juni 2013. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/296644/ericsson-grabs-gp2-pole-at-silverstone/. Läst 6 december 2014. 
  31. ^ ”Ericsson secures first victory with DAMS” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 6 juli 2013. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/297233/ericsson-secures-first-victory-with-dams/. Läst 6 december 2014. 
  32. ^ ”Palmer seals dramatic Feature Race win” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/298287/palmer-seals-dramatic-feature-race-win/. Läst 6 juli 2015. 
  33. ^ ”Bird seals dominant Feature Race win” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/299278/bird-seals-dominate-feature-race-win/. Läst 6 juli 2015. 
  34. ^ ”Palmer takes spirited Singapore win” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/300557/palmer-takes-spirited-singapore-win/. Läst 6 juli 2015. 
  35. ^ ”Leimer claims GP2 title as Rossi wins” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. http://www.gpupdate.net/en/gp2-news/302697/leimer-claims-gp2-title-as-rossi-wins/. Läst 6 juli 2015. 
  36. ^ ”GP2 Series 2013 standings” (på engelska). Driverdb.com. https://www.driverdb.com/championships/standings/gp2-series/2013/. Läst 6 juli 2015. 
  37. ^ ”Ericsson hails 'great experience' with Brawn GP” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 4 december 2009. http://www.gpupdate.net/en/f1-news/224563/. Läst 16 juli 2014. 
  38. ^ Weinemo, Pontus (21 januari 2014). ”Bekräftat: Ericsson är klar för Formel 1”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/motor/bekraftat-ericsson-ar-klar-for-formel-1/. Läst 16 juli 2014. 
  39. ^ Brandt, Christoffer (15 mars 2014). ”Hamilton tog pole – Ericsson långt efter”. Viasat Motor. Viasat. http://www.viasatsport.se/nyheter/motor/hamilton-tog-pole-ericsson-langt-efter/. Läst 6 december 2014. 
  40. ^ Brandt, Christoffer (16 mars 2014). ”Ordern efter 29 varv: ”Stanna på närmaste plats””. Viasat Motor. Viasat. http://www.viasatsport.se/nyheter/motor/29-varv-sedan-var-ericssons-debut/. Läst 6 december 2014. 
  41. ^ Björklund, Tobias; Andersson, Mats (29 mars 2014). ”Ericssons krasch - fick bryta kvalet i Malaysia”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/motor/ericssons-krasch---fick-bryta-kvalet-i-malaysia/. Läst 6 december 2014. 
  42. ^ Kiisk, Oskar (30 mars 2014). ”Ericsson i mål med problem: ”Vi måste vara nöjda””. Viasat Motor. Viasat. http://www.viasatsport.se/nyheter/motor/historisk-ericsson-avslutade-med-problem/. Läst 6 december 2014. 
  43. ^ Nyström, Oskar (10 maj 2014). ”Ericsson kvalade ut Kobayashi: ”På tiden””. Viasat Motor. Viasat. http://www.viasatsport.se/nyheter/motor/ericsson-kvalade-ut-kobayashi-pa-tiden/. Läst 6 december 2014. 
  44. ^ ”Ericsson penalised for Massa clash” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 24 maj 2014. http://www.gpupdate.net/en/f1-news/311166/ericsson-penalised-for-massa-clash/. Läst 6 december 2014. 
  45. ^ Berggren, Thomas (25 maj 2014). ”Monacos GP: Ericssons succérace”. Auto Motor & Sport. http://www.automotorsport.se/artiklar/nyheter/20140525/monacos-gp-ericssons-succerace. Läst 6 december 2014. 
  46. ^ Brändh, Henrik (21 september 2014). ”Marcus bästa F1-insats”. Nerikes Allehanda. http://na.se/sporten/f1/1.2645625-marcus-basta-f1-insats. Läst 6 december 2014. 
  47. ^ Nyström, Oskar (4 oktober 2014). ”Rosberg tog pole position”. Viasat Sport. Viasat. http://www.viasatsport.se/nyheter/motor/han-tog-pole-position/. Läst 6 december 2014. 
  48. ^ Nyström, Oskar (5 oktober 2014). ”Här snurrar Ericsson”. Viasat Motor. Viasat. http://www.viasatsport.se/nyheter/motor/har-far-ericsson-vattenplaning/. Läst 6 december 2014. 
  49. ^ Jönsson, Tobias (11 oktober 2014). ”Hamilton tog pole position i Ryssland”. Eurosport. http://www.eurosport.se/formel-1/gp-russia/2014/hamilton-tog-pole-position-i-ryssland_sto4434620/story.shtml. Läst 6 december 2014. 
  50. ^ ”Caterham F1 set to miss next two races” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 24 oktober 2014. http://www.gpupdate.net/en/f1-news/318029/caterham-f1-set-to-miss-next-two-races/. Läst 6 december 2014. 
  51. ^ Forssell, Kalle (30 oktober 2014). ”Ericsson expert i Viasat Motor”. Viasat Motor. Viasat. http://www.viasatsport.se/nyheter/motor/marcus-expert-viasat-motor/. Läst 6 december 2014. 
  52. ^ ”Ericsson cuts ties with Caterham F1 team” (på engelska). GPUpdate. GPUpdate. 12 november 2014. http://www.gpupdate.net/en/f1-news/318968/ericsson-cuts-ties-with-caterham-f1-team/. Läst 6 december 2014. 
  53. ^ ”Sauber F1 Team announces Marcus Ericsson as its driver for 2015” (på engelska). SauberF1team. Sauber. 1 november 2014. http://www.sauberf1team.com/en/season/news/detail-view/-/das-sauber-f1-team-gibt-marcus-ericsson-fuer-2015-bekannt/. Läst 6 augusti 2015. 
  54. ^ ”Sauber F1 Team announces Felipe Nasr as its driver for 2015” (på engelska). SauberF1team. Sauber. 5 november 2014. http://www.sauberf1team.com/en/season/news/detail-view/-/das-sauber-f1-team-gibt-felipe-nasr-fuer-2015-bekannt/. Läst 6 augusti 2015. 
  55. ^ Grefve, Daniel (26 november 2014). ”Lyckade premiärdagar för Marcus Ericsson”. Sveriges Television. http://www.svt.se/sport/lyckade-premiardagar-for-marcus-ericsson. Läst 6 augusti 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]