Margareta Suber
Margareta Suber | |
Född | Siri Margareta Augusta Suber 2 november 1892[1][2][3] Linköpings församling[1][4][5], Sverige |
---|---|
Död | 6 april 1984[1][6][7] (91 år) Solna församling[1][7], Sverige |
Begravd | Solna kyrkogård[6] |
Medborgare i | Sverige[8] |
Sysselsättning | Översättare, journalist, författare[1], poet |
Make | Göran Topelius (g. 1918–1931)[1] |
Barn | Christer Topelius (f. 1923) |
Föräldrar | Hjalmar Suber |
Redigera Wikidata |
Siri Margareta Augusta Suber, även Suber-Topelius, född 2 november 1892 i Linköping, död 6 april 1984 i Solna[9], var en svensk författare och översättare.
Margareta Suber har en rik utgivning av allt från lyrik och noveller till romaner, men är numera känd framför allt för romanen Charlie (1932), som anses vara den första "lesbiska romanen" på svenska.
Hon var gift 1918–1931 med kanslirådet Göran Zacharias Topelius, och fick med honom sonen Christer Topelius.
Bibliografi (urval)
- Negergossen Yoka (Åhlén & Åkerlund, 1924)
- Charlie (Bonnier, 1932). Ny uppl. Normal, 2005
- Engelsk översättning: Two women (1934)
- Ett helsicke för en man (Bonnier, 1933)
- Jonna (Norstedt, 1940)
- Dansk översättning: Jonna (1944)
- Mot rött ljus (Norstedt, 1945)
- Dansk översättning: Mod rödt Lys (1946)
- Norsk översättning: Mot rödt lys (1948)
- Fransk översättning: Feu rouge (1948)
- Solkatt på Frankrike (Norstedt, 1946)
- Himmelsö (ill. Lennart Rodhe, Norstedt, 1955)
- Leva på italienska (Norstedt, 1976)
- Allt som närmar sig: dikter (Norstedt, 1978)
- På liv och död: äventyr på Sardinien (Norstedt, 1984)
Översättningar (urval)
- Louis Bromfield: En modern hjälte (A modern hero) (översatt tillsammans med Tora Nordström-Bonnier, Bonnier, 1933)
- Sigurd Christiansen: Agnar för vinden (Agnar i stormen) (Bonnier, 1934)
- Jørgen Nielsen: Dagen är så stor (Dybet) (Norstedt, 1943)
- Mark Twain: Mississippi (Life on the Mississippi) (översatt tillsammans med Birgit Elfwén, Christofer, 1959)
- Antoine de Saint-Exupéry: Brev till en gisslan (Lettre à un otage) (Piccolo, 1964)
- Gaia Servadio: Melinda (Tanto gentile e tanto onesta) (Norstedt, 1970)
Litteratur (urval)
- Birgitta Stenberg, Krister Topelius: "Charlie" ; "Några ord". I tidskriften Lambda nordica, 1989:3/4, s. 64-85
- Anna Lund: Margareta Suber: en undersökning av kvinnoskildringen i två av hennes romaner (Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 1989:147)
- Birgitta Stenberg: "Den mörka gåtan : kärlek mellan kvinnor som litterärt motiv". Ingår i antologin Nordisk kvinnolitteraturhistoria, bd 3 (1996), s. 430-436
- Corinna Müller: Sjukt, naturligt eller modernt - tre sätt att se på kvinnlig homosexualitet : en läsning av Margareta Subers "Charlie" (1932) (Södertörns högskola, Litteraturvetenskap med genusinriktning, 2001)
- Kristina Fjelkestam: Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer: modernitetens litterära gestalter i mellankrigstidens Sverige (Symposion, 2002)
- Karin Lindeqvist: ""Den där lilla..." : Charlie och inversionsdiskursen i "Ensamhetens brunn"". I tidskriften Lambda nordica, 2006(11):3, s. 7-25
- Liv Saga Bergdahl: Kärleken utan namn: identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner (Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, 2010) Länk till fulltext
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f] S Margareta A Suber, läst: 16 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Siri Margareta Augusta, f. 1892 i Linköping Östergötlands län, läs onlineläs online, läst: 7 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Linköpings domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VaLA/00222/C I/15 (1891-1894), bildid: A0008359_00041, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 7 april 2018, ”263,Nov,2,Nov,27,,1,Siri Margareta Augusta, Fader: Suber Johan Hjalmar Prakt. Läkare / Moder: Kindbom, Syster Siri Hildegard h....pag: 3067”.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Siri Margareta Augusta, f. 1892 i Linköping Östergötlands län, läs onlineläs online, läst: 3 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Siri Margareta Augusta, f. 1892 i Linköping Östergötlands län, läs onlineläs online, läst: 3 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] FinnGraven.se, Siri Margareta Augusta Topelius, läs online, läst: 16 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges dödbok, 18921102-0863 Topelius, Siri Margareta Augusta, läst: 7 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 16 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
Källor
- Vem är det. 1963
- Vem är det. 1985
- Libris
|