Birgitta Stenberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra personer med liknande namn, se Birgitta Stenberg (olika betydelser).
Birgitta Stenberg
Birgitta Stenberg 2008.
Birgitta Stenberg 2008.
Född26 april 1932
Engelbrekts församling, Stockholm
Död23 augusti 2014 (82 år)
Hova-Älgarås, Gullspångs kommun, Västergötland
YrkeFörfattare, översättare och illustratör
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam19562014
Make/makaHåkan Lagergren
(1974–1991)
Kerstin Bjärkstedt
(2012–2014)
Webbplatshttp://www.birgittastenberg.se

Birgitta Alma Sofia Stenberg, född 26 april 1932 i Engelbrekts församling i Stockholm[1], död 23 augusti 2014 på Smedsbolet i Gullspångs kommun i Tiveden[2][3], var en svensk författare, översättare och illustratör. Hon var under många år bosatt på ön Åstol i Bohuslän.[4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Birgitta Stenberg växte upp i Visby. Hon gjorde långvariga resor i Sydeuropa och studerade under sitt sista gymnasieår i Paris. Genom sitt resande fick hon inspiration för sitt skrivande och hon lärde sig flera språk. I mitten av 1950-talet återvände hon till Sverige och fick arbete som skådespelare och tolk.[5]

Birgitta Stenberg ingick i den litterära Metamorfosgruppen i början av 1950-talet. Hon har även skrivit manus till filmen Raskenstam. Hon hade under en tid i början av 1950-talet ett förhållande med kung Farouk av Egypten.[6]

Birgitta Stenberg på Bokmässan i Göteborg 2010.

Under det kalla kriget på 1950-talet utnämndes Birgitta Stenberg till sekreterare i Svenska kommittén för kulturens frihet - den svenska avdelningen av Congress for Cultural Freedom - samt redaktör för Kulturkontakt, som båda finansierades av amerikanska CIA under täckmantel av Ford Foundation.[7][8]

Birgitta Stenberg debuterade 1956 med romanen Mikael och Poeten där hon berörde den så kallade Kejneaffären i mer poetiska ordalag.[5] En mer uttömmande skildring av händelseförloppet kom att ges i den senare romanen Apelsinmannen från 1983. Romanen är en av hennes mer kända och skildrar initierat Stockholm under Kejneaffären, och visades som TV-serie 1990. Dessa romaner liksom självbiografin berör ofta vänskapen med poeten Paul Andersson.

Romanen Chans, som även filmatiserades 1962, handlar om klasskillnader. Rapport är en självbiografisk bok som skildrar hennes amfetaminmissbruk under slutet av 1960-talet. Hennes liberala drogsyn blev allmänt känd under våren 2009 när hon medverkade i Sveriges Television:s direktsända program Debatt – "Släpp loss haschet på Apoteket".

Hon var journalist på tidningen Arbetaren, tolk samt fiskare och, fram till år 2000, kommunalpolitiker för VänsterpartietTjörn.[9][10][11][12]

Som barnboksförfattare fick Birgitta Stenberg en ny publik; tecknaren Mati Lepp illustrerade hennes texter om lilla pojken Billy[13]. Hon finns översatt till tyska, norska, danska, finska, turkiska, ungerska och spanska.

Birgittas relationer, liv och arbete skildras i dokumentärfilmen från 2012 Alla vilda - En film om Birgitta Stenberg som delar namn med och delvis baseras på hennes självbiografiska roman Alla vilda som gavs ut år 2004[14][15].

Birgitta Stenberg gifte sig 1974 med Håkan Lagergren (1934–91)[16] och 2012[17] med Kerstin Bjärkstedt (född 1953).

Stenberg avled 23 augusti 2014 i sitt hem i Smedsbolet i Tiveden efter att ha drabbats av levercancer några år tidigare.[2] Hon är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[18]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1956Mikael och Poeten (roman)
  • 1958Vit av natten (roman)
  • 1961Chans (roman)
  • 1963Våldgästen (roman)
  • 1964De frånvända (roman)
  • 1969Rapport (roman)
  • 1973Skurkar (noveller)
  • 1976Klara Färdiga (barnbok)
  • 1977Farväl till havet (LL-bok)
  • 1977Klara Färdiga och prins Hektor (barnbok)
  • 1981Kärlek i Europa (självbiografisk roman)
  • 1983Raskenstam (roman) (spelfilmmanus samma år)
  • 1983Apelsinmannen (självbiografisk roman)
  • 1984Glatta livet (noveller)
  • 1985Det skuddade stoftet (dikter)
  • 1986Bodil (LLbok)
  • 1986Emily och Eddy (barnbok)
  • 1987Spanska Trappan (självbiografisk roman)
  • 1987Falkboet (barnbok)
  • 1988Kaninmysteriet (barnbok)
  • 1990Tusenbröderna (roman, del 1 i trilogi)
  • 1991Mannen i havet (dikter)
  • 1991Detta med Doris (roman, del 2 i trilogi)
  • 1994Arabesk (roman, del 3 i trilogi)
  • 1996Pagodernas drottning (dikter)
  • 1997Mina öar (essäer)
  • 1998Äntligen av med liket (kriminalberättelse)
  • 2001De 7 dödssynderna (kokbok)
  • 2004Alla Vilda (självbiografisk roman)
  • 2005Allt möjligt om bin
  • 2005Åtrå och strid (teater, essäer)
  • 2006Fritt förfall (första utgivning av refuserad debutroman från 1952)
  • 2008Erotiska noveller (noveller)
  • 2010Eldar och is (självbiografisk roman)
  • 2013Syster Linda (novell)
  • 2014Skriver mig ut ur världen (självbiografisk roman)

Barnböckerna om Billy tillsammans med Mati Lepp

  • 1989Visselpipan
  • 1991Billy på landet
  • 1994Billy på nya äventyr
  • 1994Billy och monstret
  • 1995Billy och den konstiga dagen
  • 1996Billy och den nya flickan
  • 1998Billy i skolan
  • 1999Billy och mormor
  • 2001Billy och grisarna
  • 2001Billy och Lotta på rymmen
  • 2003Billy får besök
  • 2004Billy och grodan
  • 2005Billy och grodan
  • 2006Billy blir arg
  • 2007Billy och den mystiska katten
  • 2009Billy och bollen

Filmmanus och scenarios, radioteater

  • 1962Chans (biograffilm)
  • 196? – Förövarna (radioteater)
  • 197? – Katarina (TV-teater)
  • 197? – En flicka och 75 000 systrar (radiomusikal)
  • 197? – Klara Färdiga (TV-teater)
  • 197? – Garderoben (TV-teater)
  • 1978Bevisbördan (TV-serie)
  • 198? – Dvärgens ögon (radioteater)
  • 1983Raskenstam (biograffilm)
  • 1990Apelsinmannen (grundscenariot, TV-serie)
  • 1994Leken (TV-teater)
  • 1998Lösa förbindelser (Sveriges första TV-såpa, 1 av 5 dramatiker)
  • 2009Margareta – drottning av Bohuslän (scenteater)

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Paul Tenngart: På pilgrimsfärd från folkhemmet. Birgitta Stenberg och vägen ut. Ingår i Paul Tenngart: Romantik i välfärdsstaten. Metamorfosförfattarna och den svenska samtiden. (ellerströms, 2010)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ [a b] ”Birgitta Stenberg är död”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/birgitta-stenberg-ar-dod/. Läst 23 augusti 2014. 
  3. ^ "Författaren Birgitta Stenberg är död'", GT, 2014-08-23
  4. ^ Birgitta Stenberg Bonnier Carlsen
  5. ^ [a b] Birgitta Stenberg Arkiverad 7 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Norstedts
  6. ^ ”"Man borde sälja hasch på Systemet"”. Göteborgs-Posten. 24 september 2010. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.453797--man-borde-salja-hasch-pa-systemet-. 
  7. ^ Jag jobbade ju också för CIA
  8. ^ CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige
  9. ^ Wikars, Katarina (23 augusti 2014). ”Birgitta Stenberg död”. Sveriges Radios Kulturnytt. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5945336. Läst 30 augusti 2014. 
  10. ^ Lundstedt, Sven (25 april 2012). ”Den vilda Birgitta på Åstol fyller 80”. 'Stenungsunds-Posten'. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903042838/http://stenungsundsposten.gotanet.se/cms/index.php?mact=News,cntnt01,detail,0&cntnt01articleid=1769&cntnt01returnid=52. Läst 30 augusti 2014. 
  11. ^ Berglund, Catarina (6 mars 2012). ”Tre kvinnor om livets svåra val”. 'Kommunalarbetaren'. http://www.ka.se/tre-kvinnor-om-livets-svara-val. Läst 30 augusti 2014. 
  12. ^ ”Tjörns kommunfullmäktige, sammanträdesprotokoll”. Tjörns kommun. 4 september 2000. http://www.tjorn.se/download/18.3b672a8e12aa9b8323680001029/1283153009950/kf20000904.pdf. Läst 30 augusti 2014. 
  13. ^ Förlag, Bonnier Carlsen. ”Mati Lepp - Bonnier Carlsen Förlag” (på sv). www.bonniercarlsen.se. http://www.bonniercarlsen.se/illustratorer/l/mati-lepp/. Läst 10 mars 2018. 
  14. ^ Belfrage, Lisa; Gustavsson, Marianne; Ericsson, David (8 mars 2012). ”Alla vilda”. http://www.imdb.com/title/tt5301808/. Läst 10 mars 2018. 
  15. ^ “Alla vilda – en film med ­Birgitta Stenberg” - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 9 mars 2012. https://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/alla-vilda-en-film-med-birgitta-stenberg/. Läst 10 mars 2018. 
  16. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 (DVD-rom) (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  17. ^ Änkans sorg efter Birgitta Stenberg GT, 17 januari 2015. Åtkomst 27 februari 2015.
  18. ^ ”Skogskyrkogården, kvarter 26, gravnummer 461”. Hitta graven. Stockholms kyrkogårdsförvaltning. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Skogskyrkogarden/2/26/461/1. Läst 28 februari 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]