Birgitta Stenberg

För andra betydelser, se Birgitta Stenberg (olika betydelser).

Birgitta Stenberg
Birgitta Stenberg 2008.
Född	26 april 1932 Engelbrekts församling, Stockholm
Död	23 augusti 2014 (82 år) Hova-Älgarås, Gullspångs kommun, Västergötland
Yrke	Författare, översättare och illustratör
Nationalitet	Svensk
Språk	Svenska
Verksam	1956–2014
Make/maka	Håkan Lagergren (1974–1991) Kerstin Bjärkstedt (2012–2014)
Webbplats	http://www.birgittastenberg.se

Birgitta Stenberg på Bokmässan i Göteborg 2010.

Birgitta Alma Sofia Stenberg, född 26 april 1932 i Engelbrekts församling i Stockholm, död 23 augusti 2014 på Smedsbolet i Gullspångs kommun i Tiveden, var en svensk författare, översättare och illustratör. Hon var under många år bosatt på ön Åstol i Bohuslän.

Biografi

Birgitta Stenberg växte upp i Visby. Hon gjorde långvariga resor i Sydeuropa och studerade under sitt sista gymnasieår i Paris. Genom sitt resande fick hon inspiration för sitt skrivande och hon lärde sig flera språk. I mitten av 1950-talet återvände hon till Sverige och fick arbete som skådespelare och tolk.

Birgitta Stenberg ingick i den litterära Metamorfosgruppen i början av 1950-talet. Hon har även skrivit manus till filmen Raskenstam. Hon hade under en tid i början av 1950-talet ett förhållande med kung Farouk av Egypten.

Under det kalla kriget på 1950-talet utnämndes Birgitta Stenberg till sekreterare i Svenska kommittén för kulturens frihet - den svenska avdelningen av Congress for Cultural Freedom - samt redaktör för Kulturkontakt, som båda finansierades av amerikanska CIA under täckmantel av Ford Foundation.

Birgitta Stenberg debuterade 1956 med romanen Mikael och Poeten där hon berörde den så kallade Kejneaffären i mer poetiska ordalag. En mer uttömmande skildring av händelseförloppet kom att ges i den senare romanen Apelsinmannen från 1983. Romanen är en av hennes mer kända och skildrar initierat Stockholm under Kejneaffären, och visades som TV-serie 1990. Dessa romaner liksom självbiografin berör ofta vänskapen med poeten Paul Andersson.

Romanen Chans, som även filmatiserades 1962, handlar om klasskillnader. Rapport är en självbiografisk bok som skildrar hennes amfetaminmissbruk under slutet av 1960-talet. Hennes liberala drogsyn blev allmänt känd under våren 2009 när hon medverkade i Sveriges Television:s direktsända program Debatt – "Släpp loss haschet på Apoteket".

Hon var journalist på tidningen Arbetaren, tolk samt fiskare och, fram till år 2000, kommunalpolitiker för Vänsterpartiet på Tjörn.

Som barnboksförfattare fick Birgitta Stenberg en ny publik; tecknaren Mati Lepp illustrerade hennes texter om lilla pojken Billy. Hon finns översatt till tyska, norska, danska, finska, turkiska, ungerska och spanska.

Birgittas relationer, liv och arbete skildras i dokumentärfilmen från 2012 Alla vilda - En film om Birgitta Stenberg som delar namn med och delvis baseras på hennes självbiografiska roman Alla vilda som gavs ut år 2004.

Birgitta Stenberg gifte sig 1974 med Håkan Lagergren (1934–91) och 2012 med Kerstin Bjärkstedt (född 1953).

Stenberg avled 23 augusti 2014 i sitt hem i Smedsbolet i Tiveden efter att ha drabbats av levercancer några år tidigare. Hon är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.

Bibliografi

• 1956 – Mikael och Poeten (roman)
• 1958 – Vit av natten (roman)
• 1961 – Chans (roman)
• 1963 – Våldgästen (roman)
• 1964 – De frånvända (roman)
• 1969 – Rapport (roman)
• 1973 – Skurkar (noveller)
• 1976 – Klara Färdiga (barnbok)
• 1977 – Farväl till havet (LL-bok)
• 1977 – Klara Färdiga och prins Hektor (barnbok)
• 1981 – Kärlek i Europa (självbiografisk roman)
• 1983 – Raskenstam (roman) (spelfilmmanus samma år)
• 1983 – Apelsinmannen (självbiografisk roman)
• 1984 – Glatta livet (noveller)
• 1985 – Det skuddade stoftet (dikter)
• 1986 – Bodil (LLbok)
• 1986 – Emily och Eddy (barnbok)
• 1987 – Spanska Trappan (självbiografisk roman)
• 1987 – Falkboet (barnbok)
• 1988 – Kaninmysteriet (barnbok)
• 1990 – Tusenbröderna (roman, del 1 i trilogi)
• 1991 – Mannen i havet (dikter)
• 1991 – Detta med Doris (roman, del 2 i trilogi)
• 1994 – Arabesk (roman, del 3 i trilogi)
• 1996 – Pagodernas drottning (dikter)
• 1997 – Mina öar (essäer)
• 1998 – Äntligen av med liket (kriminalberättelse)
• 2001 – De 7 dödssynderna (kokbok)
• 2004 – Alla Vilda (självbiografisk roman)
• 2005 – Allt möjligt om bin
• 2005 – Åtrå och strid (teater, essäer)
• 2006 – Fritt förfall (första utgivning av refuserad debutroman från 1952)
• 2008 – Erotiska noveller (noveller)
• 2010 – Eldar och is (självbiografisk roman)
• 2013 – Syster Linda (novell)
• 2014 – Skriver mig ut ur världen (självbiografisk roman)

Barnböckerna om Billy tillsammans med Mati Lepp

• 1989 – Visselpipan
• 1991 – Billy på landet
• 1994 – Billy på nya äventyr
• 1994 – Billy och monstret
• 1995 – Billy och den konstiga dagen
• 1996 – Billy och den nya flickan
• 1998 – Billy i skolan
• 1999 – Billy och mormor
• 2001 – Billy och grisarna
• 2001 – Billy och Lotta på rymmen
• 2003 – Billy får besök
• 2004 – Billy och grodan
• 2005 – Billy och grodan
• 2006 – Billy blir arg
• 2007 – Billy och den mystiska katten
• 2009 – Billy och bollen

Filmmanus och scenarios, radioteater

• 1962 – Chans (biograffilm)
• 1967 – Katarina (TV-teater)
• 1969 – Förövarna (radioteater)
• 1970 – Garderoben (TV-teater)
• 1978 – Bevisbördan (TV-serie)
• 1979 – Dvärgens ögon (radioteater)
• 1980 – Klara Färdiga (TV-teater)
• 1980 – 53 000 systrar och en flicka (radiopjäs för barn)
• 1983 – Raskenstam (biograffilm)
• 1985 – Lösa förbindelser (Sveriges första TV-såpa, en av fem dramatiker)
• 1990 – Apelsinmannen (grundscenariot, TV-serie)
• 1995 – Leken (kortfilm)
• 2009 – Margareta – drottning av Bohuslän (scenteater)

Översättningar

• 1961 – Robert Shaplen: Kreuger - geni och svindlare (Kreuger – Genius and Swindler) (översatt tillsammans med Karl Otto Zamore, Tiden)
• 1961 – A.J. Cronin: Operationen (Kaleidoscope in "K") (Tiden)
• 1987 – Gérard Lauzier: Sånt är livet: satir för fullvuxna. 4 (Carlsen/if)
• 1998 – Kurt Vonnegut: Det mekaniska pianot (Player Piano, översatt tillsammans med Håkan Lagergren, Norstedt)

Priser och utmärkelser

• 1958 – Boklotteriets stipendiat
• 1999 – Aniarapriset
• 1999 – Piratenpriset
• 2005 – Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
• 2008 – Bokcirklars stora läsarpris för novellsamlingen Erotiska noveller

Referenser

Litteratur

• Paul Tenngart: På pilgrimsfärd från folkhemmet. Birgitta Stenberg och vägen ut. Ingår i Paul Tenngart: Romantik i välfärdsstaten. Metamorfosförfattarna och den svenska samtiden. (ellerströms, 2010)

Externa länkar

• Birgitta Stenbergs officiella webbplats
• Stureplan på motbokstiden – ur tidningen Stockholm City
• Birgitta Stenberg i Libris

Vidare läsning

• Jan Magnusson: Birgitta Alma Sofia Stenberg i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (1 mars 2018)