Maurice Merleau-Ponty
Maurice Merleau-Ponty, född 14 mars 1908 i Rochefort-sur-Mer, död 3 maj 1961 i Paris, var en fransk fenomenologiskt inriktad filosof som bland annat influerades av Edmund Husserl och Martin Heidegger. Ett område han intresserade sig för särskilt var sambandet mellan kunskap och kropp, och en del av hans ståndpunkter beträffande kroppen sammanfattas i påståendet "Vi är våra kroppar", som kan tolkas i polemik mot utsagan "Vi har våra kroppar". Huvudverket Perceptionens fenomenologi (1945) ägnades till stor del åt dylika resonemang.
Biografi
Merleau-Ponty studerade vid École Normale Supérieure i Paris där han blev vän med Jean-Paul Sartre. Under 1930-talet studerade Merleau-Ponty gestaltpsykologi såväl som fenomenologi. Under andra världskriget tjänstgjorde han som löjtnant i den franska armén och senare i motståndsrörelsen.
Mindre känt är kanske Merleau-Pontys kommunistiska engagemang. Detta märks till exempel i boken Humanisme et terreur, essai sur le problème communiste (Paris: Gallimard, 1947), vilken bland annat är ett rasande angrepp på Arthur Koestlers berömda roman Natt klockan tolv på dagen. I boken försvarar Merleau-Ponty stalinismen i Sovjetunionen, inklusive Molotov-Ribbentroppakten.[1]
Sin första avhandling presenterade Merleau-Ponty 1938 med titeln Beteendets struktur (La structure du comportement), en undersökning av beteende från en fenomenologisk och gestaltpsykologisk ståndpunkt. 1945 kunde han lägga fram sin andra avhandling Varseblivningens fenomenologi (Phénoménologie de la perception). Han var också med om att grunda Les Temps Modernes tillsammans med bland andra Sartre. Vid sin död 1961 var han professor i filosofi vid Collège de France i Paris.
Filosofisk teori
Viktigt i Merleau-Pontys tänkande är den levda kroppen vilket är ett försök att lämna objekt-subjekt-dikotomin. Ett av Merleau-Ponty ofta anfört exempel på problematiken med objekt-subjekt är den blindes käpp. Käppen är inte blott och bara ett objekt för den blinde utan en förlängning av hans kropp, en utvidgat kroppslighet, samma sak med en cykel, en bil, en stol. Tingens enhet med kroppen sedimenteras i kroppen.
Referenser
Noter
- ^ Koestler 1954, s. 369,
Källor
- Koestler, A. (1954) Den osynliga skriften. Albert bonniers förlag: Stockholm.
Externa länkar
|