Max Beckmann

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Max Beckmann, född 12 februari 1884 i Leipzig i Sachsen i Tyskland, död 27 december 1950 i New York i USA, var en tysk målare.

Beckmann var medlem i Berliner Secession under några år och är efter dess splittring medgrundare av Freie Secession.[1]

Under första världskriget arbetade Max Beckmann som fältläkare, men frikallades efter ett nervöst sammanbrott. Han var professor vid Städelschule i Frankfurt am Main, men avskedades av den nazistiska regimen. Hans målningar fördömdes och visades på utställningen Entartete Kunst 1937. Samma år slog han sig ned i Amsterdam, för att 1947 flytta till USA.

Det går inte att placera Beckmann inom någon speciell riktning. Hans tidiga målningar håller sig i en av Lovis Corinth influerad stil, men hans krigsupplevelser förändrade honom radikalt, och hans verk, med motiv ur vardagen, gick igenom en period av expressionistiska förvrängningar och realism i enlighet med den nya saklighetens ideal. Beckmann efterlämnade en lång rad självporträtt. Som grafiker arbetade han i en stil påminner om Edvard Munch.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Max Beckmann 1884-1950”. Lebendiges Museum Online (LeMO). Stiftung Deutsches Historisches Museum & Stiftung Haus der Geschichte der Bundesrepublik Deutschland. https://www.dhm.de/lemo/biografie/max-beckmann. Läst 7 september 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]