Medborgarråd

Från Wikipedia

Ett medborgarråd är en grupp människor som slumpmässigt valts ut ur befolkningen, för att diskutera viktiga offentliga frågor och utöva inflytande på makthavare.[1]

Medborgarråd använder en liknande uppbyggnad som en jury, men syftar till att påverka allmän politik istället för rättsskipning.[2] Dess medlemmar utgör ett representativt tvärsnitt av allmänheten och förses med tid, resurser och ett brett spektrum av synpunkter för att sätta sig in i en fråga på djupet. Genom skicklig organisering uppmuntras rådsmedlemmarna att samarbeta, väga olika faktorer och kompromissa för att komma fram till en gemensam uppsättning rekommendationer. Ett medborgarråds slutsatser kan i bästa fall vara mer representativa och genomtänkta än resultat från opinionsundersökningar, folkomröstningar, lagstiftande församlingar eller valinitiativ, eftersom de söker kvalitet av deltagande framför kvantitet.[3][4]

Redan den atenska demokratin använde lottdragning för tillsättning av sina regeringar, men på senare tid har teoretiker och politiker använt medborgarråd och andra former av deliberativ demokrati i en mängd olika moderna sammanhang.[5] OECD dokumenterade åren 1986–2019 nästan 300 exempel, och organisationen anser att användningen har ökat sedan 2010.[6]

Praktisk funktion[redigera | redigera wikitext]

Medlemskap[redigera | redigera wikitext]

Att rådet utgörs av en tillräckligt inkluderande och representativ grupp medborgare, bidrar till att säkerställa att rådet återspeglar politisk jämlikhet och mångfalden i ett samhälle.[7] Några av metoderna beskrivs nedan.

Urval[redigera | redigera wikitext]

Rådsmedlemmar väljs oftast ut genom en tvåstegsprocess. I första hand skickas ett stort antal kallelser på måfå (ofta runt 10 000–30 000 inbjudningar). Principen är att alla i samhället ska ha lika chans att bli utvalda i första hand. Bland de som svarar positivt på denna inbjudan sker ett andra urval, denna gång för att säkerställa att den slutgiltiga gruppen speglar samhället i stort med avseende på kriterier som kön, ålder, geografisk och socioekonomisk status och så vidare.[6] Detta kallas stratifiering.

Storlek[redigera | redigera wikitext]

Storleken hos ett medborgarråd bör helst vara tillräckligt för att kunna utgöra ett representativt tvärsnitt av befolkningen.[8] Storleken beror på rådets syfte samt demografin och befolkningsstorlek av samhället det ska spegla. Ett råd består vanligtvis av mellan 50 och 200 medborgare.[9]

Omsättning[redigera | redigera wikitext]

Regelbunden omsättning av deltagare är vanligt. Detta kan bidra till att på lång sikt upprätthålla en mångfald av åsikter och undvika skapandet av grupperingar. Då det senare skulle kunna påverka resultatet eller medföra att medborgarrådet utsätts för påverkan av enskilda intressen.[3]

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Syftet med ett medborgarråd är direkt medborgerligt inflytande på offentligt beslutsfattande.[10] Vilken fråga som behandlas av ett råd kan variera kraftigt. Oftast syftar moderna medborgarråd till att föreslå till högre instanser snarare än att ta direkta beslut. Rådets förslag kan sedan antas (eller inte) av ansvarig myndighet. Förslag kan också avgöras av väljarkåren i en folkomröstning.[11]

Överläggning[redigera | redigera wikitext]

Överläggande av ett stadsråd 1636.

En nyckelkomponent i församlingar är deras överläggande eller "deliberativa" karaktär.[12] Deltagare får reflektera över sina ståndpunkter och väga ny information i dialog med ämnesexperter och övriga deltagare. Genom att presentera synpunkter, information och argument från experter och sedan be deltagarna föra konstruktiva diskussioner, kan rådet göra det möjligt för deltagarna att sätta in sig i frågan. Sedan kan det rösta eller framföra ett gemensamt förslag som representerar allmänintresset.[12]

Dagordningsmakt[redigera | redigera wikitext]

Dagordningsmakt avser att upprätta en dagordning för vilka sakfrågor rådet ska behandla. Denna kan sättas av ovanstående myndighet. Men statsvetaren Robert A. Dahl hävdade att slutlig kontroll över dagordningen är en väsentlig komponent för den demokratiska aspekten: 'medborgarna[...] bör ha den exklusiva kontrollen att avgöra vilka frågor som ska eller inte ska avgöras.[13] Medborgarråden i exempelvis Östbelgien, Paris och Bryssels medborgarråd om klimat har egen makt över dagordningen.[14]

Information[redigera | redigera wikitext]

Informationen som ges rådets medlemmar måste vara balanserad, mångsidig och säker. Ett tillvägagångssätt är en rådgivande kommitté av slumpmässigt utvalda ur befolkningen som fastställer regler och procedurer utan otillbörligt inflytande från makthavare.[15][16]

Beslut[redigera | redigera wikitext]

När rådet avslutat sina överläggningar presenteras dess slutsatser och rekommendationer. Dessa avgörs vanligtvis genom en omröstning, där en sluten omröstning kan förhindra att deltagare blir offentliga talespersoner och samtidigt underlättar att de kan rösta enligt sitt samvete.[17]

Moderna exempel[redigera | redigera wikitext]

Belgien[redigera | redigera wikitext]

I september 2019 instiftade den tysktalande regionen i Belgien det första ständiga medborgarrådet sedan renässansen. Rådet delar den lagstiftande makten i regionen med ett folkvalt parlament.[18] Bryssel och Vallonien har sedan dess också skapat permanenta rådgivande medborgarförsamlingar.[19]

Kanada[redigera | redigera wikitext]

Några av de första moderna medborgarråden i världen föreslog 2004 ändringar till valsystemen i kanadensiska British Columbia[20] och två år senare i Ontario.[21] Dessa inspirerade till fler överläggande församlingar i Kanada och runt om i världen och hjälpte till att popularisera termen citizens' assembly ('medborgarråd').[22]

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

Frankrike höll ett medborgarråd mellan 2019 och 2020, där 150 slumpmässigt utvalda medborgare gav rekommendationer till regeringen kring landets klimat- och miljöpolitik.[23]

Irland[redigera | redigera wikitext]

Mellan 2012 och 2014 hölls ett "konstitutionellt konvent" i Irland för att diskutera reformer till konstitutionen, bestående av en ordförande utsedd av taoiseach, 33 parlamentsledamöter och 67 medborgare utvalda att vara demografiskt representativa.[24] Bland reformförslagen från konventet fanns det att legalisera samkönade äktenskap, vilket sedan antogs i en folkomröstning 2015.[25][26]

2016 tillsattes ännu ett medborgarråd för att bland annat behandla frågan om abort. Efter en rekommendation om legalisering av abort röstades även detta förslag igenom i en folkomröstning 2018.[27][28]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Medborgarråd är i stort ett oanvänt verktyg av medborgerligt inflytande i Sverige. Men flera individer och organisationer har föreslagit tillsättandet av ett medborgarråd för att leda Sveriges miljö- och klimatpolitik.[29]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Min Reuchamps, Julien Vrydagh och Yanina Welp, red (2023). ”1.2. Diversity”. De Gruyter Handbook of Citizens’ Assemblies. doi:https://doi.org/10.1515/9783110758269. Läst 30 september 2023 
  2. ^ Pimbert, Michel. Prajateerpu, Power and Knowledge: The Politics of Participatory Action Research in Development Part 1. Context, Process and Safeguards. 
  3. ^ [a b] Manin, Bernard (1997). The principles of representative government.. Cambridge University Press 
  4. ^ Pal, Michael. The Promise and Limits of Citizens' Assemblies: Deliberation, Institutions and the Law of Democracy. 
  5. ^ . ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/2023/feb/01/citizens-assemblies-are-they-the-future-of-democracy. 
  6. ^ [a b] OECD (2020) (på engelska). Innovative Citizen Participation and New Democratic Institutions: Catching the Deliberative Wave. OECD. doi:10.1787/339306da-en. https://www.oecd-ilibrary.org/governance/innovative-citizen-participation-and-new-democratic-institutions_339306da-en. Läst 30 september 2023 
  7. ^ Min Reuchamps, Julien Vrydagh och Yanina Welp, red (2023). ”1.3.2 Inclusion”. De Gruyter Handbook of Citizens’ Assemblies. doi:https://doi.org/10.1515/9783110758269. Läst 30 september 2023 
  8. ^ Warren, Mark E. och Pearse, Hilary (2008). Designing Deliberative Democracy. Cambridge University Press. sid. 10. doi:https://doi.org/10.1017/CBO9780511491177. Läst 30 september 2023 
  9. ^ ”What Are Citizens' Assemblies?” (på engelska). www.electoral-reform.org.uk. https://www.electoral-reform.org.uk/latest-news-and-research/parliamentary-briefings/what-are-citizens-assemblies/. 
  10. ^ Min Reuchamps , Julien Vrydagh och Yanina Welp, red (2023). ”1.3.3 Public influence”. De Gruyter Handbook of Citizens’ Assemblies. doi:https://doi.org/10.1515/9783110758269. Läst 30 september 2023 
  11. ^ Cristina, Lafont (2023). ”4 Which decision-making authority for citizens’ assemblies”. i Min Reuchamps , Julien Vrydagh och Yanina Welp. De Gruyter Handbook of Citizens’ Assemblies. doi:https://doi.org/10.1515/9783110758269. Läst 30 september 2023 
  12. ^ [a b] ”1.3.1 Deliberation” (på engelska), De Gruyter Handbook of Citizens' Assemblies, De Gruyter, 2023-05-31, doi:10.1515/9783110758269, ISBN 978-3-11-075826-9, https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/9783110758269/html, läst 30 september 2023 .
  13. ^ Dahl, Robert A. (1982). Dilemmas of pluralist democracy : autonomy vs. control. New Haven: Yale University Press. ISBN 0585348790. OCLC 47010959 
  14. ^ OECD (2021-12-14). Eight ways to institutionalise deliberative democracy. Paris. 
  15. ^ Fishkin, James. Deliberation by the People Themselves: Entry Points for the Public Voice. https://cdd.stanford.edu/mm/2013/fishkin-elj-entry-points.pdf. Läst 3 december 2020.  Arkiverad 7 juli 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Siu, Alice. ”Deliberative polling”. Deliberative polling. CIVICUS. http://www.pgexchange.org/index.php?option=com_content&view=article&id=132&Itemid=121. 
  17. ^ ”3.3 Accountability beyond electoral sanction” (på engelska), De Gruyter Handbook of Citizens' Assemblies, De Gruyter, 2023-05-31, doi:10.1515/9783110758269, ISBN 978-3-11-075826-9, https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/9783110758269/html, läst 30 september 2023 .
  18. ^ Van Reybrouck, David (2019-04-25). ”Belgium's democratic experiment” (på engelska). POLITICO. https://www.politico.eu/article/belgium-democratic-experiment-citizens-assembly/. 
  19. ^ ”Wallonie : une première commission citoyenne pour parler de démocratie” (på franska). Le Soir. 2023-06-14. https://www.lesoir.be/519579/article/2023-06-14/wallonie-une-premiere-commission-citoyenne-pour-parler-de-democratie.  Alt URL
  20. ^ ”Citizens' Assembly on Electoral Reform - IMPROVING DEMOCRACY IN B.C.”. Citizens' Assembly on Electoral Reform - IMPROVING DEMOCRACY IN B.C.. http://www.citizensassembly.bc.ca/public.  Arkiverad 15 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ ”Ontario Citizens' Assembly on Electoral Reform”. Ontario Citizens' Assembly on Electoral Reform. http://www.citizensassembly.gov.on.ca/.  Arkiverad 26 april 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ Episode 8: MASS LBP's approach with Peter MacLeod (2020-02-26). newDemocracy Foundation. Lyssna på programmet
  23. ^ ”Citizens’ Assembly on Climate” (på amerikansk engelska). Missions Publiques. https://missionspubliques.org/pf/citizens-assembly-on-climate/?lang=en. Läst 30 september 2023. 
  24. ^ ”Convention on the Constitution”. Convention on the Constitution. https://www.constitution.ie/Convention.aspx. 
  25. ^ . https://www.irishtimes.com/news/politics/inside-the-convention-on-the-constitution-1.1744924. 
  26. ^ Rebecka Bohlin (30 april 2015). ”22 maj röstar Irland om samkönade äktenskap”. AmnestyPress. http://www.amnestypress.se/artiklar/reportage/25779/22-maj-rostar-irland-om-samkonade-aktenskap/. Läst 30 september 2023. 
  27. ^ ”Judge Mary Laffoy to Chair Citizens Assembly on the 8th Amendment” (på engelska). Newstalk. 27 juli 2016. http://www.newstalk.com/Judge-Mary-Laffoy-to-chair-Citizens-Assembly-on-the-8th-Amendment. Läst 30 september 2023. 
  28. ^ ”Timeline: Ireland and abortion” (på brittisk engelska). BBC News. 20 maj 2018. https://www.bbc.com/news/world-europe-43962738. Läst 30 september 2023. 
  29. ^ Erik Pettersson (15 april 2022). ”Medborgarråd hjälper politikerna forma framtiden”. Syre. https://tidningensyre.se/2022/16-april-2022/medborgarrad-hjalper-politikerna-forma-framtiden/. Läst 30 september 2023. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Medborgarråd&oldid=54190032”