Mentala faktorer inom buddhism

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Översättningar av
Mentala faktorer
Svenskamentala faktorer
Sanskritcaitasika, caitika, caitta
Palicetasika
Kinesiska心所 (T) / 心所 (S)
心所法 (T) / 心所法 (S)
Japanska心所
(Rōmaji: shinjo)
Koreanska심소, 심소법,
마음작용

(RR: simso, simsobeob,
maeumjakyong
)
Tibetanskaསེམས་བྱུང་
(Wylie: sems byung;
THL: semjung
)
Engelskamental factors
mental events
mental states

Begreppet mentala faktorer inom buddhism (sanskrit: caitasika eller chitta samskara;[1] Pāli: cetasika; Tib.: སེམས་བྱུང་།, Wyl.: sems byung) avser de aspekter av sinnet som uppfattar specifika egenskaper hos ett objekt. De skall kontrasteras mot de primära medvetandena (Wyl.: rnam shes) som bara uppfattar objektets essens.[2] De mentala faktorerna har förmågan att påverka eller "färga" sinnet. I buddhismens Abhidharma-läror kategoriseras de mentala faktorerna som formationer som är samtidiga med sinnet.[3] [4] [5] Mentala faktorer kan alternativt översättas som "mentala tillstånd", "mentala händelser", eller "samtidiga med medvetandet".

Introduktion[redigera | redigera wikitext]

Mentala faktorer är aspekter av sinnet som uppfattar ett objekts egenskaper och som har förmågan att "färga" sinnet. Geshe Tashi Tsering förklarar:

Den tibetanska termen för mentala faktorer (Wyl.: sems las byung ba'i chos, THL: semlay jungwa chö; Skt. IAST: chaitasika dharma), har innebörden "fenomen som uppstår från sinnet", vilket antyder att de mentala faktorerna inte är primära för sinnet utan att de uppstår i ett större sammanhang. En mental faktor definieras alltså som den aspekt av sinnet som uppfattar en viss egenskap hos ett objekt. Eftersom de själva kännetecknas av egenskaperna aktivitet och icke-neutralitet, har de förmågan att färga sinnet baserat på hur de uttrycker sig. Därför påverkar en känsla av begär som uppkommer från vad som betraktas som ett vackert föremål de andra mentala faktorerna som är närvarande vid samma tidpunkt, och detta färgar hela sinnet.[6]

Förhållandet mellan sinnet ("huvudsinnet", "det centrala sinnet"; Skt. IAST: citta) och de mentala faktorerna kan beskrivas med följande metaforer:

  • Sinnet är som duken på en biograf och de mentala faktorerna är som bilderna som projiceras på duken. I den här analogin lägger vi vanligtvis inte märke till duken eftersom vi är så fångade av bilderna.
  • Sinnet är som en kung som sitter passivt på en tron medan de mentala faktorerna är som kungens verkställande ministrar. [5]

Traleg Rinpoche menar att den huvudsakliga skillnaden mellan sinnet och de mentala faktorerna är att sinnet uppfattar ett objekt som en helhet, medan de mentala faktorerna uppfattar ett objekt genom dess specifika detaljer.[7]

Listor över mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

Inom buddhismen finns det många olika abhidharmasystem (ibland kallas delar av abhidharma för buddhistisk psykologi), och vart och ett av dessa system har sin egen lista över de viktigaste mentala faktorerna.[lower-alpha 1] [lower-alpha 2] Listorna varierar från system till system både vad gäller antalet mentala faktorer, och i hur respektive mental faktor definieras. Dessa listor anses inte vara uttömmande utan presenterar snarare de viktigaste kategorierna och mentala faktorerna som det är praktiskt att studera för att förstå hur sinnet fungerar.

Några av de viktigaste kommentarerna om Abhidharma-systemen som studeras idag inkluderar:

  • Abhidhammattha-sangaha av Acariya Anuruddha: en Theravada-kommentar som listar femtiotvå mentala faktorer.
  • Atthasālinī av Buddhaghosa: en Theravada-kommentar som ger förklaringar till femtiotvå mentala faktorer.
  • Abhidharmakośa av Vasubandhu: en Sarvastivada-kommentar (som studeras av Mahayana-skolorna) som listar fyrtiosex mentala faktorer.
  • Abhidharma-samuccaya av Asaṅga: en Yogachara-kommentar (som studeras av Mahayana-skolorna) som listar femtioen mentala faktorer.
  • Innermost Core of Topics of Knowledge (mDzod-phug) av Shenrab Miwo: en tibetansk Bon-kommentar som listar femtioen faktorer.

Sthaviravāda-Sarvastivada traditionen[redigera | redigera wikitext]

Mahalibhasa och Abhidharmakośa har 46 mentala faktorer som inkluderar:

Tio mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

De tio mahābhūmika dharmaerna är gemensamma för alla medvetanden.

  • Vedanā - känsloton
  • Saṃjñā - perception
  • Cetanā - avsikt
  • Sparśa - kontakt
  • Chanda - önskan (att agera)
  • Prajñā - visdom (insikt)
  • Smṛti - hågkomst
  • Manasikāra - uppmärksamhet
  • Adhimokṣa - beslut
  • Samādhi - mental koncentration. det kallas också Ekaggata, fokus på en sak

Tio sunda mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

De tio kuśala mahābhūmikā dharmāḥ återfinns i sunda medvetanden (kusala citta).

  • Śraddhā - tro
  • Vīrya - energi
  • Hrī - skamkänsla
  • Apatrāpya - dekorum, hänsyn till konsekvens
  • Alobha - icke-klängande
  • Adveṣa - icke-aggression
  • Praśrabdhi - lugn
  • Upekṣā - jämnmod
  • Appamāda - samvetsgrannhet
  • Ahiṃsā - icke-våld

Sex osunda mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

De sex kleśa mahābhūmika dharmāḥ följer med kleśa .

  • Moha - villfarelse
  • Pramāda - vårdslöshet, slarv, oförsiktighet
  • Kauśīdya - lättja
  • Āśraddhya - brist på tro, brist på tillit
  • Styāna - slöhet, modlöshet
  • Auddhatya - spänning, ebullience

Abhidhammatraditionen i Theravāda[redigera | redigera wikitext]

Inom Theravādas Abhidhamma-tradition listar Abhidhammattha-sangaha de femtiotvå mentala faktorerna som följer nedan.[lower-alpha 3]

Notera att denna lista inte är uttömmande; det finns andra mentala faktorer som nämns i Theravadalärorna. Listan identifierar femtiotvå viktiga faktorer som hjälper oss att förstå hur sinnet fungerar.

Sju universella mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

De sju universella mentala faktorerna (sabbacittasādhāraṇa cetasikas) är gemensamma (sādhāraṇa) för allt medvetande (sabbacitta). Bhikkhu Bodhi säger: "Dessa faktorer utför de mest grundläggande och de viktigaste kognitiva funktionerna. Utan dessa skulle medvetenhet om ett objekt vara helt omöjligt."[11]

De sju faktorererna är:

  • Phassa - kontakt
  • Vedanā - känsloton
  • Saññā - perception
  • Cetanā - avsikt
  • Ekaggata - fokus
  • Jīvitindriya - livskraft
  • Manasikāra - uppmärksamhet

Sex temporära mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

De sex tillfälliga eller speciella/specifika mentala faktorerna (pakiṇṇaka cetasikas) är mentala faktorer som har varierande etiskt värde och som endast finns i vissa medvetanden.[12] De är:

  • Vitakka - tänkande
  • Vicāra - analys
  • Adhimokkha - beslut
  • Viriya - energi
  • Pīti - hänrycknng
  • Chanda - begär/driv (att agera)

Fjorton osunda mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

De osunda mentala faktorerna (akusala cetasikas) följer med de osunda medvetandena (akusala citta).

De fjorton osunda mentala faktorerna är:

  • Fyra universellt osunda mentala faktorer (akusalasādhāraṇa):
    • Moha - villfarelse (ovetande)
    • Ahirika - skamlöshet
    • Anottappa - att nonchalera konsekvenser
    • Uddhacca - rastlöshet
  • Tre mentala faktorer i girighetsgruppen (lobha):
    • Lobha - girighet
    • Diṭṭhi - felaktigt synsätt
    • Māna - inbilskhet
  • Fyra mentala faktorer i hatgruppen (dosa)
    • Dosa - hat
    • Issā - avund
    • Macchariya - snålhet
    • Kukkucca - ånger
  • Andra osunda mentala faktorer
    • Thīna - slöhet
    • Middha - håglöshet
    • Vicikicchā - tvivel

Bhikkhu Bodhi säger:[13]

Ett osunt medvetande (akusalacitta) är ett medvetande åtföljt av en eller annan av de tre osunda rötterna – girighet, hat och villfarelse. Ett sådant medvetande kallas osunt eftersom det är mentalt osunt, moraliskt klandervärt och resulterar i smärta.

Tjugofem vackra/sunda mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

De vackra mentala faktorerna (sobhana cetasikas) åtföljer sunda medvetanden (kusala citta).

De tjugofem sunda mentala faktorerna (sobhana cetasikas) är:

  • Nitton universellt sunda mentala faktorer (sobhanasādhāraṇa):
    • Saddhā - tro
    • Sati - hågkomst (medvetenhet, "mindfulness")
    • Hiri - skamkänsla
    • Ottappa - hänsyn till konsekvens (samvete?)
    • Alobha - frånvaro av girighet
    • Adosa - frånvaro av hat
    • Tatramajjhattatā - balans, ett neutralt sinne
    • Kāyapassaddhi - en stillsam mental kropp
    • Cittapassaddhi - ett stillsamt medvetande
    • Kāyalahutā - en lätthet i den mentala kroppen
    • Cittalahutā - en lätthet i medvetandet
    • Kāyamudutā - en formbarhet hos mentalkroppen
    • Cittamudutā - en formbarhet i medvetandet
    • Kāyakammaññatā - hanterbar mentalkropp
    • Cittakammaññatā - hanterbart medvetande
    • Kāyapāguññatā - en kapabel mentalkropp
    • Cittapāguññatā - ett kapabelt medvetande
    • Kāyujukatā - en rättfram mental kropp
    • Cittujukatā - ett rättframt medvetande
  • Tre avsaknader (virati):
  • Två omätbara (appamañña):
    • Karuṇā - medkänsla
    • Mudita - sympatisk glädje
  • En fakultet för visdom (paññindriya):
    • Paññā - visdom/insikt

Bhikkhu Bodhi skriver:[13]

Ett sunt medvetande (kusalacitta) är ett medvetande åtföljt av de hälsosamma rötterna – icke-girighet eller generositet, icke-hat eller kärleksfull omtanke och icke-villfarelse eller visdom. Ett sådant medvetande är mentalt sunt, moraliskt oklanderligt och ger behagliga resultat.

Mahayanas Abhidharmatradition[redigera | redigera wikitext]

Abhidharmastudier i Mahayanatraditionen baseras på Sarvāstivāda abhidharma-systemet. Inom detta system identifierarAbhidharma-samuccaya femtioen mentala faktorer:

Fem universella mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

De fem universella mentala faktorerna (sarvatraga) är:

  1. Sparśa - kontakt, sinnesintryck, beröring
  2. Vedanā - känsloton
  3. Saṃjñā - perception
  4. Cetanā - avsikt, intention
  5. Manasikāra - uppmärksamhet

Dessa fem mentala faktorer kallas universella eller allestädes närvarande eftersom de följer i kölvattnet efter varje sinnestillstånd. Om någon av dessa faktorer saknas, är upplevelsen av objektet ofullständig. Till exempel:

  • Om det inte finns någon sparśa (kontakt), så finns det ingen grund för perception/uppfattning.
  • Om det inte finns någon vedanā (känsloton) finns det ingen njutning av föremålet.
  • Om det inte finns någon saṃjñā (perception, urskiljning), så kan objektets specifika egenskaper inte erfaras.
  • Om det inte finns någon cetanā (avsikt), så finns det ingen rörelse mot och inget fokusering på objektet.
  • Om det inte finns någon manasikāra (uppmärksamhet), så finns det ingen fixering vid objektet. [14]

Fem objektbestämmande mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

De fem objektbestämmande mentala faktorerna (viṣayaniyata) är:

  1. Chanda - vilja (att agera), avsikt, intresse
  2. Adhimokṣa - beslut, intresse, fast övertygelse
  3. Smṛti - uppmärksamhet, hågkomst ("mindfulness")
  4. Prajñā - insikt, urskiljande visdom
  5. Samādhi - koncentration

Dessa fem faktorer kallas objektbestämmande eftersom de var och en fixerar på objektets specificiteter. När de är stabila finns det visshet om varje objekt. [15]

Elva goda mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

De elva goda (kuśala, "dygdiga") mentala faktorerna är:

  1. Sraddhā - tro, förtroende
  2. Hrī - självrespekt, samvetsgrannhet, skamkänsla
  3. Apatrāpya - dekorum, hänsyn till konsekvens
  4. Alobha - icke-klängande
  5. Adveṣa - icke-aggression, jämnmod, frånvaro av hat
  6. Amoha - icke-förvirring
  7. Vīrya - flit, ansträngning
  8. Praśrabdhi - flexibilitet, följsamhet
  9. Apramāda - samvetsgrannhet
  10. Upekṣa - jämnmod
  11. Ahiṃsā - icke-våld

Sex huvudsakliga osunda faktorer[redigera | redigera wikitext]

De huvudsakliga rotfaktorerna (mūlakleśa) är:

  1. Rāga - begär
  2. Pratigha - ilska
  3. Avidya - okunnighet, ovetskap
  4. Māna - stolthet, inbilskhet
  5. Vicikitsa - tvivel
  6. Dṛṣṭi - felaktigt synsätt

Tjugo sekundära osunda faktorer[redigera | redigera wikitext]

De tjugo sekundära osunda faktorerna (upakleśa) är:

  1. Krodha - raseri
  2. Upanāha - förbittring
  3. Mrakśa - förtigande, slughet-döljande
  4. Pradāśa - elakhet
  5. Īrṣyā - avundsjuka, svartsjuka
  6. Mātsarya - snålhet, girighet, njugghet
  7. Māyā - falskt förespeglande
  8. Śāṭhya - hyckleri, oärlighet
  9. Mada - självförälskelse, självgodhet, egenkärlek
  10. Vihiṃsā - illvilja, fientlighet, grymhet
  11. Āhrīkya - brist på skam, brist på samvete, skamlöshet
  12. Anapatrāpya - oanständighet, nonchalans, skamlöshet
  13. Styāna - slöhet, missmodighet
  14. Auddhatya - upphetsning
  15. Āśraddhya - brist på tro, brist på tillit
  16. Kauśīdya - lättja, slöhet
  17. Pramāda - oförsiktighet, slarv, nonchalans
  18. Muṣitasmṛtitā - glömska
  19. Asaṃprajanya - ouppmärksamhet
  20. Vikṣepa - distraktion

Fyra föränderliga mentala faktorer[redigera | redigera wikitext]

De fyra föränderliga mentala faktorerna (aniyata) är:

  1. Kaukṛitya - ånger, grubblerier
  2. Middha - sömn, dåsighet
  3. Vitarka - tankeverksamhet, selektivitet, undersökning
  4. Vicāra - urskillning, analys

Alternativa översättningar[redigera | redigera wikitext]

Alternativa översättningar för termen mentala faktorer (sanskrit: caitasika) inkluderar:

  • mentala faktorer från engelskans "mental factors" (Geshe Tashi Tsering, Jeffrey Hopkins, Bhikkhu Bodhi, NKG Mendis)
  • mentala händelser från engelskans "mental events" (Herbert Guenther)
  • mentala tillstånd från engelskans "mental states" (Erik Pema Kunsang, Nārada Thera)
  • följeslagare från engelskans "concomitants" (NKG Mendis)
  • medvetandets följeslagare från engelskans "concomitants of consciousness" (Bhikkhu Bodhi)
  • underordnat medvetande från engelskans "subsidiary awareness" från (Alexander Berzin)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alexander Berzin skriver: "Det finns många olika abhidharmasystem (Wyl.: chos mngon pa, kunskapsämnen) vart och ett med sina respektive antal och listor av underordnade medvetanden. Inte sällan varierar även definitionen av de olika medvetandena." [8]
  2. ^ Bikkhu Bodhi skriver: "En annan av Abhdidharmas speciella egenskaper är uppdelningen av medvetandesträmmen i en sekvens av diskreta flyktiga kognitiva händelser, som kallas citta, var och en komplex enhet som innefattar medvetandet självt, som ett grundläggande medvetande om ett objekt, samt en konstellation av mentala faktorer (cetasika) som utför specialiserade uppgifter i kognitionsakten. Detta synsätt på medvetandet, åtminstone i grova drag, ser man direkt i Sutta Pitakas analys av upplevelser uppdelad på fem aggregat, varav de fyra mentala aggregaten alltid är oskiljaktigt sammanfogade, men uppfattningen finns bara antydd i den källan. I Abhidhamma Pitaka plockas den antydan inte bara upp, utan expanderas till en extremt detaljerad och sammansatt bild av hur medvet andet fungerar både i dess mikroskopiska direktbild och så som den utvecklas i en kontinuitet från liv till liv".[9]
  3. ^ These fifty-two mental states are enumerated and defined in chapter 2 of the Abhidhammattha-sangaha. See:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Thich Nhat Hahn (2015). The Heart of Buddha's Teaching. New York: Harmony. sid. 73-74 
  2. ^ ”Primary Minds and the 51 Mental Factors” (på engelska). studybuddhism.com. https://studybuddhism.com/en/advanced-studies/science-of-mind/mind-mental-factors/primary-minds-and-the-51-mental-factors. Läst 22 januari 2022. 
  3. ^ Guenther (1975), Kindle Location 321.
  4. ^ Kunsang (2004), p. 23.
  5. ^ [a b] Geshe Tashi Tsering (2006), Kindle Location 456.
  6. ^ Geshe Tashi Tsering (2006), Kindle Locations 564-568.
  7. ^ Traleg Rinpoche (1993). p. 59
  8. ^ Primary Minds and the 51 Mental Factors av Alexander Berzin (se sektionen "Count of the Mental Factors")
  9. ^ A Comprehensive Manual of Abhidhamma
  10. ^ Abhidhammattha-sangaha
  11. ^ Bhikkhu Bodhi 2012, Kindle Locations 2140-2142.
  12. ^ Bhikkhu Bodhi 2012.
  13. ^ [a b] Bhikkhu Bodhi 2012, Kindle Locations 1320-1324.
  14. ^ Guenther (1975), Kindle Location 409-414.
  15. ^ Guenther (1975), Kindle Location 487-488.

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

  • Berzin, Alexander (2006). Primary Minds and the 51 Mental Factors. Study Buddhism.
  • Bhikkhu Bodhi (1995-1012). A Comprehensive Manual of Abhidhamma. Buddhist Publication Society.
  • Geshe Tashi Tsering (2006). Buddhist Psychology: The Foundation of Buddhist Thought. Perseus Books Group. Kindle Edition.
  • Goleman, Daniel (2008). Destructive Emotions: A Scientific Dialogue with the Dalai Lama. Bantam. Kindle Edition.
  • Guenther, Herbert V. & Leslie S. Kawamura (1975), Mind in Buddhist Psychology: A Translation of Ye-shes rgyal-mtshan's "The Necklace of Clear Understanding". Dharma Publishing. Kindle Edition.
  • Jamgön Ju Mipham Gyatso, Kunsang, Erik Pema (översättare) (2004). Gateway to Knowledge, Vol. 1. North Atlantic Books.
  • Nārada Thera. Abhidhammattha-sangaha
  • Traleg Rinpoche (1993). The Abhidharmasamuccaya: Teachings by the Venerable Traleg Kyabgon Rinpoche. The Kagyu E-Vam Buddhist Institute.[1][2]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Mentala faktorer i Mahāyāna (engelska källor):

Mentala faktorer i Theravada (engelska källor):

Abhidharma i Theravada (engelska källor):

Definitioner av "caitikas" eller "cetisakas" (engelska källor):