Metylmetakrylat
| Metylmetakrylat | |
  | |
| Systematiskt namn | Metyl-2-metylpropenoat |
|---|---|
| Övriga namn | MMA, Metakrylsyrametylester |
| Kemisk formel | C3H5COOCH3 |
| Molmassa | 100,1158 g/mol |
| Utseende | Färglös vätska |
| CAS-nummer | 80-62-6 |
| SMILES | C=C(C)C(=O)OC |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,94 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 15 g/l |
| Smältpunkt | -48 °C |
| Kokpunkt | 101 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Irriterande Brandfarlig |
| NFPA 704 |
3
2
2
|
| LD50 | 7872 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Metylmetakrylat (MMA) eller metyl-2-metylpropenoat är en ester av metakrylsyra och metanol med kemisk formel C3H5COOCH3.
Framställning[redigera | redigera wikitext]
Metylmetakrylat kan framställas på flera sätt. Den vanligaste metoden utgår från aceton (CO(CH3)2) och vätecyanid (HCN) som via mellanstegen acetoncyanhydrin (C3H6(CN)OH) och metakrylamid (C3H5CONH2). En nackdel är att metoden ger stora mängder ammoniumsulfat ((NH4)2SO4) som biprodukt.
En annan metod som inte ger ammoniumsulfat är att oxidera isobutylen (C4H8) till metakrolein (C4H6O) och vidare till metakrylsyra (C3H5COOH) som sedan får bilda ester med metanol (CH3OH).
Ytterligare en metod utgår från metylpropiat (C2H5COOCH3) och formaldehyd (CH2O).
Användning[redigera | redigera wikitext]
Metylmetakrylat används huvudsakligen för framställning av sin polymer, polymetylmetakrylat.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Material Safety Data Sheet Mallinckrodt Baker
- Varuinformationsblad MICRODENT Forshaga Dentaldepå AB
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Methyl methacrylate, tidigare version.