Musiketnologi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Musiketnologi kan definieras som en vetenskap som handlar om att studera musikuttryck i olika kulturer, men också kulturuttryck i själva musiken, även om denna definition är diskutabel.

Musikens uttryck och funktion[redigera | redigera wikitext]

För förståelsen av högkulturens musik har kännedomen om naturfolkens utomordentlig betydelse. Ett genomgående drag är den magisk-kultiska funktionen. Musiken är besvärjande. Den gäller jakt, krig, fruktsamhet, fördrivande av onda andar etc.[1]

Sättet att framföra sången – det är huvudsakligen vokalmusik det rör sig om – är av stor vikt. Förändringar i röstläge och volym samt växlingar mellan sång och skrik är betydelsefulla medel. Den sociala funktionen är också viktig.[1]

Motiviskt rör sig musiken hos t. ex. eldsländarna med mycket litet material ofta endast ett par toner, medan t. ex. afrikanska folk har betydligt mera utvecklad melodik. Men även där motiven är små och korta har rytmen stor betydelse. Förlängningar och förkortningar, accentförändringar etc. ger stark variation.[1]

De rytmiska grupperna, t. ex. 5- och 7-grupper, skiljer sig starkt från europeiska mönster, så mycket mera som att accenten inom grupperna ofta varieras. Också ifråga om intervall förekommer stora variationer. Först med användningen av melodiinstrument stabiliserades intervallen.[1]

Rytminstrument har genomgående en viktig uppgift. I många former av primitiv musik är lagbundenheten påfallande. En sorts rondoidé med huvudmotivet upprepat är vanlig. I synnerhet i Afrika förekommer växelsång mellan försångare och kör. En viss flerstämmighet har uppstått ur denna, ibland med ett underliggande ostinato, ibland med kvart-, kvint- eller oktavparalleller.[1]

Forskningen[redigera | redigera wikitext]

Användningen av begreppet "musik" är problematiskt inom förhistoria. Det kan vara att, som i traditionell musik en stor del av Afrika söder om Sahara, begreppet "musik" som vi förstår det var något annorlunda. Många språk har traditionella villkor för musik som innehåller dans, religion eller kult.

Sammanhangen i vilka den förhistoriska musiken ägde rum har också blivit föremål för många studier, då ljudet från musik i förhistorien skulle ha varit något annorlunda beroende på den befintliga akustiken. Området arkeoakustik använder akustiska tekniker för att utforska förhistoriska ljud, ljudformer och instrument, och har omfattat studier av klingande stenar och litofoner av akustiken på rituella platser såsom kammargravar och stensättningar, och utforskning av förhistoriska instrument med hjälp av akustisk testning. Sådant arbete har omfattat akustiska fälttester för att hitta och analysera impulssvar på arkeologiska platser.

Den moderna musiketnologin anses ha introducerats 1959, då nederländaren Jaap Kunst gav ut sitt arbete Ethnomusicology[2] (denna skrift gav även upphov till den engelskspråkiga benämningen på ämnet). Härigenom skedde en övergång från en deskriptiv och systematiserande vetenskap till en problematiserande samtidigt som forskningen befriades från inflytande av kolonialismen. Den tidigare forskningen hade haft sin tyngdpunkt i Tyskland, där den benämndes Vergleichende Musikwissenschaft (jämförande musikvetenskap), men den nyare kom främst att bedrivas i USA. I och med förnyelsen kom även tyskan att ersättas av engelskan som dominerande språk inom ämnet.

I USA är även benämningen music anthropology vanlig, något som sammanhänger med de amerikanska forskarnas starka betoning av antropologiska synsätt och inriktning på avlägsna kulturer. I Sverige används beteckningen musikantropologi främst vad gäller studier av utomeuropeiska kulturer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Noter
  1. ^ [a b c d e] Bra Böckers lexikon, 1979.
  2. ^ Kunst, Jaap (1959) (på engelska). Ethnomusicology: a study of its nature, its problems, methods and representative personalities to which is added a bibliography (3., much enl. ed. of Musicologica). The Hague. Libris 8133694 
Tryckta källor