NGTS-3

Från Wikipedia
NGTS-3
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildDuvan
Rektascension06t 17m 46,75s[1]
Deklination-35° 42′ 23,05″[1]
Skenbar magnitud ()+14,67 ± 0,01[2]
Stjärntyp
SpektraltypG6 V + K1 V[3]
U–B+0,77[2]
B–V+0,36[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+8,57 ± 0,05[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -8,838[1] mas/år
Dek.: +8,771[1] mas/år
Parallax ()1,3153± 0,0193[1]
Avstånd2 480 ± 40  (760 ± 10 pc)
Detaljer
Massa1,02 ± 0,09[4] M
Radie0,93 ± 0,23[4] R
Luminositet0,72 ± 0,03[1] L
Temperatur5 600 ± 150[4] K
Metallicitet+0,12 ± 0,15 (Fe/H)[4] dex
Vinkelhastighet1,0 ± 0,7[4] km/s
Andra beteckningar
UCAC4 272-009386, 2MASS J06174675-3542230, WISEA J061746.74-354222.9, WISE J061746.74-354223.0, Gaia DR2 2885350546895266432 [3]

NGTS-3 är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Duvan. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 14,67[2] och kräver ett stort teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 1,3 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 2 480 ljusår (ca 760 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 9 km/s.[4]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan NGTS-3A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G6 V.[3] Den har en massa som är ca 1[4] solmassa, en radie som är ca 0,93[4] solradie och har ca 0,07 gånger solens utstrålning av energi[1] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 600 K.[4]

NGTS-3 är en oupplöst spektroskopisk dubbelstjärna där följeslagaren NGTS-3B är en stjärna i huvudserien av spektralklass K1 V.

Planetsystem[redigera | redigera wikitext]

År 2018 upptäckte NGTS-undersökningen en exoplanet i form av en uppblåst het Jupiter som kretsar kring NGTS-3A, vilket upptäcktes trots att komponenterna inte går att visuellt upplösa.[4]

NGTS-3 solsystem[4]
Planet Massa Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet Inklination Radie
b 2,38 ± 0,26 MJ 0,23 ± 0,005 1,6753728 ± 0,0000030 0? 89,56 ± 0,31° 1,48 ± 0,37 RJ

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 36848, 26 maj 2022..

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Zacharias, N.; Finch, C. T.; Girard, T. M.; Henden, A.; Bartlett, J. L.; Monet, D. G.; Zacharias, M. I. (February 2013). "The Fourth US Naval Observatory CCD Astrograph Catalog (UCAC4)". The Astronomical Journal. 145: 44. doi:10.1088/0004-6256/145/2/44. ISSN 0004-6256.
  3. ^ [a b c] NGTS-3 (unistra.fr). Hämtad 2022-08-20.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l] Günther, Maximilian N.; et al. (August 2018). "Unmasking the hidden NGTS-3Ab: a hot Jupiter in an unresolved binary system". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 478: 4720–4737. doi:10.1093/mnras/sty1193. ISSN 0035-8711.